få Jaramba Premium 2 månader
gratis med telia zone

/PEDAGOGEN

En blogg om barn och digitalt lärande

Mitt namn är Agnetha Levan och jag är utbildad förskolepedagog med 25 års erfarenhet inom skola och förskola. Läs mer...


Pedagogen är en blogg för alla nyfikna föräldrar, förskolepedagoger och ni som är intresserade av den digitala utvecklingen inom förskoleverksamheten. Här kommer jag guida er genom Jarambas och Jaramba Förskolas innehåll men även öppna upp för diskussioner kring barns utbildning.

På bloggen kommer vi att diskutera och reflektera kring olika ämnen som berör barnens utbildning. Ämnen som matematik, ordförståelse, läsning, naturvetenskap, musik, teknik med flera. Där alla kan inspireras och vara med i diskussionen kring dessa. Pedagogen är därför även en mötesplats. Vi vill gynna ett samarbete mellan pedagoger, föräldrar och alla intresserade för att utveckla Jaramba och skapa nya inslag i bloggen och appen efter behov och intresse.
Mer om mig
Min akademiska och pedagogiska bakgrund innefattar bland annat en Montessoriutbildning (0-6 år), en småbarnspedagogutbildning (1-3 år), förskollärarutbildning samt en handledarutbildning. Själv har jag två underbara barn som idag är 17 och 20 år.

Inom förskolan tycker jag att det är viktigt att ständigt våga utmanas, vara föränderlig, tänka kreativt och ta del av de senaste forskningsrönen. Det jag främst fascineras av inom förskoleverksamheten är kreativiteten och barns enorma nyfikenhet och lust att lära.

Språk (del 3 av 3): Så funkar Veckans bokstav
Då jag hört att många av er använder Veckans bokstav där ute i verksamheterna tänkte jag att det kunde vara på tiden med en liten video som går igenom upplägget. Jag har inkluderat ett par enkla tips på hur ni kan använda de olika övningarna tillsammans med barnen och hoppas att ni som redan är igång fortsätter, och att ni som inte provat än vågar testa Veckans Bokstav!
måndag 1 Okt 2018 kl 16:03
Språk (del 2 av 3): Viljan att berätta väcker intresset för språket
Barn skapar berättelser i leken både medvetet och omedvetet och har ett ständigt pågående sagoberättande omkring sig genom exempelvis böcker och film. Hur kan vi hjälpa dem att utmanas vidare i just det? Att träna sitt återberättande? Eller att hålla en berättelse vid liv? Jag tycker att det är så givande att arbeta tematiskt kring sagor, berättelser och historier och barnen hittar väldigt många spännande intressepunkter att lära, leka och utmanas vidare kring. Förskolan är som sagt en språkstimulerande miljö i alla situationer under dagen och vi pedagoger reflekterar ständigt kring hur vi kan revidera i miljön och kring vårt arbetssätt för att gynna språkutvecklingen på allra bästa sätt. Natur & Kulturs språkbox, vilken täcker olika språkområden, är flitigt använda av flera förskolor I den finner man aktivitetskort med språkövningar som är tydligt kopplade till förskolans läroplan. Dessa ämnen är korten sorterade efter * Språklig medvetenhet * Lyssna * Tala och berätta * Skriftspråk, symboler och ordförråd Nu hittar ni även språkboxen i digital form i Jaramba. I Natur & Kulturs spellista finner ni exempelvis hitta lika, sammansatta ord, rim, vilken ska bort och skapa saga. Den här listans innehåll är även lämpade för de lite äldre barnen enligt min erfarenhet. Får barn lite stöd och struktur genom figurer, ramar, bilder som i sago-aktiviteten, så är det lättare att hålla en början, handling/mitten och ett slut och att skapa just egna sagor. Om det är något jag har arbetat mycket med i förskoleklass så är det att skapa sagor och återberättande. [playlist id="48340" context="jrf"] Session Tips att börja med är att använda befintliga sagopåsar eller flanosagor om det finns och introducera olika sagor för barngruppen. Låt barnen sedan använda dem på egen hand genom att återberätta för varandra. De kan fortgående självklart påverka innehållet, göra egna varianter av rekvisitan. Skapa nya och dra till och lägg ifrån saker i påsarna. Roligt kan också vara att placera dessa i olika miljöer både utomhus ( i sandlådan, i gräset, i en vattenpöl) och inomhus eller mot bakgrunder ni skapat tillsammans (exempelvis ett blått hav, en grön skog, en stad, ett specifikt rum osv) Gå sedan in på ämnet språk och ”skapa sagor” som vi nu introducerar i spellistan från Natur och Kultur. I aktiviteten kommer det upp figurer och miljöer rent slumpmässigt. Det finns sex olika miljöer, tio figurer samt tio objekt. Låt barnen turas om att skapa ihop. Det kan vara till hjälp om någon pedagog startar upp om barnen tycker det blir lite klurigt med en karaktär och sedan låter dem fortsätta på egen hand. Barnen lär sig genom detta att uppmärksamt och aktivt lyssna och utbyta erfarenheter. Dessutom får de eget inflytande över aktiviteten och kan använda sin fantasi obegränsat. Skapa, illustrera, skriv av och återberätta. Hitta själva på andra berättelser eller återberätta kända sagor. Eller varför inte serieteckna i ett rutsystem, alternativt rita egna berättelser i sekvenser och gör en egen bok. Hur kan historien ändras? Vad skulle hända om vi hade haft en annan figur eller en annan miljö är frågor man kan ställa så att barnen utmanas vidare. Att klippa ut egna bilder och klistra i skapandet av sagor är alltid roligt. Varför inte ta med föremål/bilder hemifrån och skapa/återberätta inför gruppen. På så vis blir också vårdnadshavare delaktiga genom att barnen får återberätta hemma och kanske fortsätter de att hitta på fler berättelser gemensamt. I just den här sessionen skulle man kunna koppla till/förankra i lpfö Förskolan ska sträva efter att varje barn • utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, • utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, • utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, • utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, Förskollärare ska ansvara för att barn – stimuleras och utmanas i sin språk­ och kommunikationsutveckling, Arbetslaget ska ge barn möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankegångar med hjälp av ord, konkret material och bild samt estetiska och andra uttrycksformer,   Inför dokuementation använder jag dessa dokumentations/reflektions stödstolpar att tänka kring alla aktiviteter i barngrupp: 1. Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten? 2. Vilken utmaning vill vi ge till barnen? 3. Hur/vad gjorde barnen? 4. Vad sa dem/Vad visade barnen intresse för? 5. Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra? 6. Hur går vi vidare? 7. Vilken är kopplingen till läroplanen?
måndag 24 Sep 2018 kl 10:03
Språk (del 1 av 3): Sätt igång med aktiviteter på engelska!
Hello! Engelskan är ett världsledande språk som vi ständigt möter i vår vardag och barn tar idag till sig det oerhört snabbt. Jaramba-redaktionen har länge fått höra från både er och mig att det vore utmärkt med aktiviteter på engelska och nu har de äntligen fått till en hel spellista med övningar in english! I spellistan finner ni bland annat aktiviteter som ett alfabetspussel, ord som har med fordon att göra, mata draken, hitta djur i olika miljöer, räkna rätt siffra till rätt mängd och massor av andra saker så barnen verkligen lockas av intresse. Jag har genom åren lagt mer fokus på internationalisering samt mångfald i förskolan när jag planerar miljö och verksamhet. Förskolan ses som sagt som en arena för lärande. Att se och verka i mångfald lär vi oss mycket mer av varandra. Dessa olika kunskapskällor som vi besitter är en stor tillgång som inte bör begränsas utan snarare verkligen lyftas fram. Att lära sig ett nytt språk innebär att lära sig nya ord inom många olika områden. [playlist id="48336" context="jrf"] Session Att koppla ett intresse med lärostunder blir ofta roligare och man lär sig snabbare som ni vet. Var lyhörd, fråga, lyssna och reflektera ihop samt låt barnen prova de olika engelska aktiviteterna så ser ni vad intresset ligger eller vart det bär. Dinosaurier som exempelvis finns i denna lista kan lätt byggas upp en hel värld med faktaord kring. Jag har ofta tillsammans med de lite äldre barnen gett dem i uppgift att tänka ut exempelvis en egen miljö. Det kan också vara en händelse, ett yrke, ett djur eller varför inte en känd person. Låt barnen sedan ta reda på och få i uppgift att enskilt/i grupp och/eller tillsammans med en vuxen utforska nya ord. Här involverar ni även enkelt vårdnadshavare att hjälpa till med uppgiften hemifrån. Man kan i och med detta göra så kallade tankekartor att bygga upp de ord kring den kontext barnen är intresserade av. Dessa ord ni valt översätter ni sedan tillsammans till engelska. Låt barnen sedan få presentera dessa nya engelska ord inför gruppen. Roligt kan vara att spara dessa nedskrivna ord i små lådor eller sätt upp dem på ark kategoriserade efter olika ting och miljöer. Illustrera gärna så blir det lättare att minnas. Annars som alltid kan man givetvis klippa ut bilder, skriva ut bilder eller illustrera på annat sätt själva den miljö och de ord ni har lärt er. Ett annat tips som barnen tycker är roligt är att filma eller göra en liten teater i vilken de kan använda små föremål eller annat material till hjälp. Just den här sessionen skulle man kunna koppla till följande i lpfö Det svenska samhällets internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Förskollärare ska ansvara för att barn stimuleras och utmanas i sin språk­ och kommunikationsutveckling, Arbetslaget ska • utmana barns nyfikenhet och begynnande förståelse för språk och kommunikation   Inför dokuementation använder jag dessa dokumentation/reflektions stödstolpar att tänka kring alla aktiviteter i barngrupp: 1. Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten? 2. Vilken utmaning vill vi ge till barnen? 3. Hur/vad gjorde barnen? 4. Vad sa dem/Vad visade barnen intresse för? 5. Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra? 6. Hur går vi vidare? 7. Vilken är kopplingen till läroplanen?
torsdag 13 Sep 2018 kl 16:15
Grattis Linda Palm till Lärkan 2018!
Vi gratulerar fantastiska Linda Palm som fått Årets Läromedelsförfattarpris Lärkan 2018! Linda Palm är bland annat författare till Kompis-böckerna för förskolan, böckerna om Svea samt Rutan och Randan. Alla de populära bokserierna med tillhörande aktiviteter finns representerade i  Jaramba.   Så här säger Linda Palm själv på Natur & Kulturs hemsida om priset – Vilken fantastisk belöning för allt arbete jag lagt ner under mina fjorton år som författare. Jag är extra glad över att priset uppmärksammar hela engagemanget runt författarskapet och inte enbart en specifik bok. Vilket erkännande! Lärkanpriset är ju det finaste priset man kan få som läromedelsförfattare så det kan inte bli bättre. Givetvis är jag hedrad och lite stolt!   [playlist id="48160" context="jrf"] [playlist id="48120" context="jrf"]
måndag 10 Sep 2018 kl 13:40
Värdegrund och Hållbarhet (Del 3 av 3): Håll Sverige Rent!
Barn har i allmänhet ett starkt och inneboende intresse av att lära sig om att göra rätt. Därför ser jag liksom många andra pedagoger en chans att ta tillvara på denna kraft redan i förskoleålder beträffande medvetenhet och intresset för miljön och hållbarhet. Våra barn och framtida barn ska ju ta över efter oss och då är det mycket viktigt att de engagerar sig och framförallt ökar sin kunskap om miljö och natur. Få dem att se miljön i ett större perspektiv samt förstår och ser vikten av ta hand om vår jord på bästa sätt. Ur läroplanen läser vi: Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö­ och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid. Det är kanske inte helt enkelt att förklara och visa på hur allt hänger ihop, men barn som får se saker och ting i större helheter först innan man går in på detaljer brukar lära sig snabbare och hittar fler intressepunkter att lära kring enligt min erfarenhet. Det skapar också trygghet med ett gott förhållningssätt till hållbarhet, en omsorg och respekt för allt levande samt naturens kretslopp och närmiljön. Därför blir och är källsortering exempelvis ett viktig del i undervisning och barns vardag. Men ofta ser nog barnen knappt varken soprum, sopstation eller något led i nedbrytningsprocessen. De blir som att man enbart ser behållare som försvinner iväg. Hur kan man då tydliggöra detta? Jag har källsorterat redan med de yngre barnen från start av höstterminen och visat mycket med bilder samt små klipp och barnen har fått flertalet sorterings övningar med bilder på skräp i olika kategorier. Jag tror på att göra det så enkelt som möjligt och visa på på olika sätt med tal, bilder (rörliga samt utskrivna), text, riktiga föremål så att det blir ett så roligt, varierande, naturligt och smidigt moment för alla. Det tror jag är en bra början för att aktivt bli engagerad i miljö och naturvård. Session Denna vecka introducerar vi en ny spellista med aktiviteter från Håll Sverige Rent. Exempelvis hittar ni aktiviteten sant eller falskt och sortera skräp i skräplabyrinten. Förslag på vad man kan göra med barnen är att sedan låta de bli delaktiga i att sätta ut lådor/behållare som de skrivit/illustrerat skyltar till. Så låt därefter de olika ”stationerna” ha ansvarsbarn för olika saker/behållare, växla ansvar så att alla få ta del av områdena samt lär av varandra. Se till att barnen får följa med till stora sopstationer i närmiljön. Gå på skräppromenader ute under hela året och sortera tillsammans. En fråga som fängslat flertalet barn jag har haft under årens lopp är hur lång tid nedbrytningsprocessen tar för olika föremål. Då det dykt upp har jag skrivit ut bilder på detta och placerat ut i miljön samt lagt saker i små jordfyllda lådor utomhus för att tydliggöra och för att barnen i verkligheten kan se hur stor skillnad de olika föremål tar på sig att brytas ned. Exempel på skräp kan vara frukt, en pappbit, något i metall, en plast flaska osv. Det finns så mycket att utforska och infallsvinklarna är spännande och lärorika för alla. Exempelvis kan djurs habitat, det vill säga djurs boende miljö, och hur viktigt det är att vara mån om att vara rädd om naturen för deras skull lockat många barn jag träffat att forska kring. Detta ökar förståelsen för hur kretsloppen hänger ihop samt får barnen att utöka sin empatiska förmåga dessutom. Populärt inslag under året med tema hållbarhet jag har gjort under åren är att tillverka nya saker av befintligt eller medtaget skräp. Låt barnen använda fantasin. Vi har exempelvis ofta gjort fina askar till förvaring, leksakshus/dockhus/akvarium av pappkartonger, pennburkar av metall burkar och så vidare. Bygga skräprobotar och andra större projekt har också lockat barnen under åren. När det gäller att återanvända såsom att ordna det så populära klädbytardagarna alternativt leksaksbytardagar är det dessutom enkelt att göra vårdnadshavare delaktiga och engagerade.   [playlist id="48339" context="jrf"]   I just den här sessionen skulle man kunna koppla till/förankra i lpfö: Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, • utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, Förskollärare ska ansvara för– • att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker, – ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper, ska stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik, Arbetslaget ska • ge barn möjlighet att förstå hur egna handlingar kan påverka miljön, och ge barn möjlighet att lära känna sin närmiljö och de funktioner som har betydelse för det dagliga livet samt få bekanta sig med det lokala kulturlivet. Förskolan ska sträva efter att varje barn • utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö Arbetslaget ska dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla – barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och – föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara.   När man dokumenterar använder jag dessa dokumentation/reflektions stödstolpar att tänka kring alla aktiviteter i barngrupp: 1. Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten? 2. Vilken utmaning vill vi ge till barnen? 3. Hur/vad gjorde barnen? 4. Vad sa dem/Vad visade barnen intresse för? 5. Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra? 6. Hur går vi vidare? 7. Vilken är kopplingen till läroplanen?
torsdag 30 Aug 2018 kl 18:17
Värdegrund och hållbarhet (del 2 av 3): Lägg grunden för omtänksamhet tidigt
Att leka gruppstärkande lekar i början av terminen är vanligt. Men att verkligen utveckla social kompetens i samspel med andra, förstå sociala koder, turtagning samt utveckla empati och leva sig in i andras situation är inte helt självklart och enkelt för små barn. Att befästa detta grundläggande är mycket viktigt i förskolan och senare i livet. Gör därför barnen delaktiga i det som gäller för att alla ska må bra och trivas ihop. Enligt min erfarenhet är det bästa att stanna upp när tillfällen till reflektion kring värdegrund ges. Låta det få gå i långsamt tempo, inte känna stress inför en lärorik situation utan snarare låta det som är så viktigt få ta sin tid att reda ut. Det som görs ordentligt i början av läsåret resulterar dessutom ofta i fina handlingar längre fram. Peppy Pals är en serie prisbelönta spel, böcker, filmer och aktiviteter som lär barn 2-9 år om social och emotionell intelligens genom storytelling och humor. Konceptet är framtaget tillsammans med forskare och psykologer. Det är ett litet svenskt företag som ligger bakom serien och som utvecklat spel, aktiviteter och berättelser för att bygga empati. Så här beskriver de själva sin grundtanke bakom Peppy Pals. ”Att inspirera till snällhet och empati hos varje barn”. ”Vår ambition är att utrusta, stärka och vårda barns sociala och emotionella intelligens. Varje barn har rätt till lek, och att växa upp i en värld där snällhet och medmänsklighet anses vara lika viktigt som en akademisk utbildning”. Peppy Pals finns i Jaramba Förskola sen tidigare, men nu får de alltså påfyllning med nya upplästa böcker och tillhörande samtalsfrågor. Utifrån detta har jag sen funderat ut ett förslag på en lärostund som ni hittar nedan. Lärostund Lyssna och titta på böckerna med Peppy Pals Vilka ämnen verkar intressanta att ta upp med barnen? Få stöd genom att läsa tillhörande samtalsfrågor. Prata om snälla handlingar/ klipp ut eller uppmuntra barnen att ta med bilder föreställande snälla handlingar. Sätt upp dessa synligt i miljön och dokumentera. [playlist id="48337" context="jrf"] Något jag gjort som kan vara väldigt uppskattat är att senare göra en ”kompissol”. Jag klipper ut en gul större cirkel som jag sätter upp synligt i miljön. Den placerar jag oftast där vi brukar sitta i samling. Sedan klipper vi strålar tillsammans, ungefär en i veckan där vi på dessa skriver gemensamma regler som ska gälla i gruppen och på förskolan. Strålarna kan innehålla text som till exempel: lyssna, säg förlåt, vänta på din tur, säga stopp osv. För de lite yngre barnen har jag gjort ett kompishjärta istället (klippt ett stort rött pappershjärta) i vilken jag gått in lite mer i detalj och gjort det mer synligt med tydliga bilder runtom istället för text i början. Jag har själv valt bilder i början då barnen kan ha haft lite svårare att förstå och göra uppgiften. Däremot har det snabbt förstått budskapet, påverkat bildvalet och kunnat agera efter enkla och tydliga regler som vi ska förhålla oss till varandra i gruppen och för att öka trivseln och tryggheten i förskolan. Senare under terminen har vi gjort individuella hjärtan där varje barn säger snälla saker om varandra. Barnen har fått säga fina saker om varandra och klippa ut och göra strålar utav dessa uttalanden Jag upplever att barn mycket lättare sätter ord på handlingar, bygger upp sin empatiska förmåga och kan relatera till gemensamma regler och förhållningssätt genom denna enkla aktivitet. Under förskolans uppdrag läser man att förskolans uppgift innebär att i samarbete med föräldrarna och verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Föräldrarna kan alltså enligt min uppfattning enkelt bli delaktiga och uppmuntras att delta i aktiviteten hemma eller samtala vidare just om snälla handlingar, känslor och känslouttryck. Man kan självklart även parallellt söka efter böcker i ämnet för att vidareutveckla, komplettera och nyansera om intresse uppstår vilket jag alltid gör.   När man dokumenterar använder jag dessa dokumentation/reflektions stödstolpar att tänka kring alla aktiviteter i barngrupp: 1. Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten? 2. Vilken utmaning vill vi ge till barnen? 3. Hur/vad gjorde barnen? 4. Vad sa dem/Vad visade barnen intresse för? 5. Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra? 6. Hur går vi vidare? 7. Vilken är kopplingen till läroplanen?   I just den här sessionen skulle man kunna koppla till/förankra i lpfö Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar • öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, • förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, Förskollärare ska ansvara för • att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde, • att förskolan tillämpar ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar, och • att det utvecklas normer för arbetet och samvaron i den egna barngruppen. Arbetslaget ska • visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet, • stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra, Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler,
måndag 27 Aug 2018 kl 14:55
Värdegrund och hållbarhet (del 1 av 3): Ny termin – nya kompisar
Nu är det dags att träffas igen för att starta upp ett nytt läsår. Efter ett långt sommarlov känns det kanske som att börja om på flera olika sätt. En del barn byter till ny avdelning, nya kompisar börjar också vilket då innebär nya gruppkonstellationer. Kanske förskolan också har fått nya pedagoger. Det är mycket viktigt att lägga en bra grund redan i början av läsåret. Därför startar vi upp med att presentera och komplettera våra värdegrundsaktiviteter. I läroplanen läser vi.... En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som ska prägla verksamheten. Omsorg om och hänsyn till andra människor, liksom rättvisa och jämställdhet samt egna och andras rättigheter ska lyftas fram och synliggöras i verksamheten. Barn tillägnar sig etiska värden och normer främst genom konkreta upplevelser. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder. När jag läser dessa rader så inser jag också återigen och blir påmind om hur stort, viktigt och fantastiskt uppdrag vi har som pedagoger i förskolan. Att då arbeta med ett kompis-tema i början av läsåret gynnar gruppen för att ge barnen möjligheter att utveckla metoder att använda i det sociala samspelet, samt att de utökar förståelse för att ta hänsyn och respektera varandra i den gemensamma miljön. Ofta leker vi en del ”lärakänna” lekar för att stärka barngruppen i och med att nya barn börjar i förskolan. Det finns otroligt många sätt att stimulera barnens samspel, utveckla deras förmåga att bearbeta konflikter och respektera varandra. Vid temasamling och projekt i verksamheten finns det givetvis också många olika sätt och metoder att dokumentera detta på Viktigast är ändå att alltid följa upp, lyssna, reflektera och ha återkommande samtal om hur man är en bra kompis enligt min erfarenhet  Ta tillvara på de stora som små situationer och tillfällen som uppstår i barnens vardag i verksamheten. Session Som en del i värdegrundsarbete och för att stärka gruppklimatet tänkte jag därför att ”Känslornas pekbok” samt aktiviteten memory med känslor skulle kunna passa bra att börja med. Dessa finner man i spellistan Känslor under ämnet Värdegrund. [asset id="54017" context="jrf"] Jag upplever att barn som ser och samtidigt hör känslouttryck på ett tydligt sätt har lättare att relatera till och senare samtala kring sina egna erfarenheter om känslor. Under den dagliga verksamheten har jag ofta upptäckt att prata kring och identifiera känslor och uttryck kan ibland bli lite knepigt och att alla barn inte heller vill delta. I olika gruppkonstellationer stora som små har jag därför arbetat mycket kring bildspråk. Som ett steg att arbeta vidare i temat känslor har barnen fått i uppdrag att ta med bilder hemifrån. I detta fall skulle bilden visa någon person eller ett djur med ett tydligt känslouttryck som de får presentera inför sina kompisar. I och med det får barnen ett inflytande över vad de vill presentera samt är delaktiga i hur samlingen och vidare samtal och aktiviteter utkristalliseras. För de som inte har möjlighet att skriva ut eller har glömt att ta med en bild kan man ha tidningar att tillgå på förskolan att klippa i. Vi pedagoger ställer givetvis öppna frågor som hur personen på bilen känner sig efter att vi tittat på bilder gemensamt med de olika känslouttrycken. Detta arbetssätt har varit väldigt gynnsamt och de flesta barn vill även senare kontinuerligt återkoppla till egna erfarenheter. Då visar barnen respekt, intresse samt ökar förståelsen för varandras erfarenheter och kan senare relatera och utbrista fraser som exempelvis ”kommer du ihåg på den bilden så var hen glad”. ”Jag blev glad när”...osv Det är också enligt min erfarenhet av detta arbetssätt med bilder väldigt smidigt och roligt att dokumentera samt synliggöra det som kommer fram i tankar, frågeställningar och det som barnen visar intresse för. I ämnet Värdegrund kan ni också kika på den nya spellistan med Babyloonz. Här finns filmer och låtar om hur man är en bra kompis med samtalsfrågor till. Mer om Babyloonz Babyloonz är ett lekfullt barnprogram i lugnt tempo för små barn framtaget tillsammans med svenska förskolepedagoger som hjälpt till forma handlingen utifrån en tydligt värdebyggande grund. I Värdegrund finner ni också sedan tidigare Linda Palms Kompisböcker med tillhörande aktiviteter och samtalsfrågor som är ypperliga till temasamlingar. Mer om Kompisböckerna Kompisböckerna av Linda Palm handlar om empati och socialt samspel. Berättelserna om Kanin och Igelkott tar utgångspunkt i situationer som de flesta barn känner igen från sin egen vardag.   Vid dokumentation använder jag dessa dokumentation/reflektions-stödstolpar för att tänka kring alla aktiviteter i barngrupp: 1. Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten? 2. Vilken utmaning vill vi ge till barnen? 3. Hur/vad gjorde barnen? 4. Vad sa dem/Vad visade barnen intresse för? 5. Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra? 6. Hur går vi vidare? 7. Vilken är kopplingen till läroplanen? I just den här sessionen skulle man kunna koppla till följande i lpfö Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar • öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, • förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, Förskollärare ska ansvara för • att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde, • att förskolan tillämpar ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar, och • att det utvecklas normer för arbetet och samvaron i den egna barngruppen. Arbetslaget ska • visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet, • stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra, Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler,
torsdag 16 Aug 2018 kl 10:11
Välkomna tillbaka!
Hej alla pedagoger! Välkomna tillbaka till bloggen. Hoppas ni har haft en riktigt fin och vilsam sommar! Nu är det uppstart igen och planeringen går säkert på högvarv runt om i landet på våra förskolor. Så varför inte läsa igenom mina inlägg och få lite konkreta tips på hur ni kan komma igång med digitala läromedel med olika teman såsom veckans bokstav, matematik, djur, växter, årstider, färg och form eller sagor. Läs om hur jag själv jobbar med det som fångar barnens intressen som till exempel kända karaktärer som Babblarna, Hello Kitty, Pino eller Babyloonz. Här nedan finner ni olika tips på sessioner och inlägg som kan vara till er hjälp att komma igång och variera barnens sätt att ta till sig kunskap på ett lärorikt och roligt sätt. Aktiviteter och sessioner finns givetvis med dokumentationsstöd och koppling till läroplanen hittar ni i inläggen. Håll sedan utkik för nästa vecka börjar jag skriva om värdegrund och ge tips på flera aktiviteter kring det. Enligt min egen erfarenhet är det det allra bästa ämnet att starta ett nytt läsår med. Jaramba kommer bland annat lansera nya Babyloonz och Peppy Pals aktiviteter och sedan hittar ni som vanligt Natur och Kulturs kompisböcker med mera under den lila ikonen Värdegrund i Jaramba Förskola. Väl mött!
onsdag 8 Aug 2018 kl 12:35
Lekfullt lärande (del 3 av 3): Väck intresset för språk med Engelska
Barn möter det engelska språket dagligen mycket mer frekvent jämförelsevis med hur det var förr. Det sker dessutom via många olika uttryckssätt såsom genom flera medier. Det kan vara text, bild, video och ljud och alla dessa ibland i samverkan. Därför tar de ofta in och lär sig snabbt och är naturligt mer nyfikna på engelska. Alla lär sig engelska mer eller mindre och förr eller senare. Det är inte helt omöjligt att lära sig ett nytt språk nästan perfekt som vuxen. Men väldigt få vuxna människor lyckas att lära sig tala ett främmande språk helt utan brytning. Dessutom är det betydligt svårare eftersom en del trögare delar av hjärnan måste användas. Barn måste helst lära sig sitt modersmål före tre års ålder och forskare hävdar att man kan lära sig ytterligare ett modersmål fram till ungefär sex års ålder, men sedan stängs hjärnans så kallade inlärningsfönster för detta. Därför kan det vara otroligt roligt och lärorikt att ”utsätta” de små barnen för engelskan och dela med sig av andra språk så att det blir en naturlig del av barnens vardag i förskolan. Jag hade en kollega och pedagog i en barngrupp för många år sedan som var från Storbritannien och som uppmuntrades att tala engelska med barnen varje dag. Detta gynnade verkligen barnens kunskaper och framförallt intresset för engelska och språk överhuvudtaget. Vi utvecklade därefter en ”English corner” i miljön där det fanns material att tillgå för barnen att utforska vidare. Sedan dess har jag alltid försökt att på olika arbetsplatser där personal med engelska som modersmål få dem att tala mycket och naturligt med barnen. Det går givetvis att lära barn andra språk också när intresset blir så starkt dessutom. Intresset för olika kulturer blir också större vilket är fantastiskt berikande. Session Gör barnen medvetna genom att prata om olika språk och uttryckssätt. Vad är ett språk, vilka finns och vilka olika talas inom förskolan/barngruppen. Titta gärna gemensamt på en världskarta för att förstå vidden. Finns det även andra alternativa språk såsom kroppsspråk, teckenspråk mm. Lyssna och ta del av reflektioner, diskussioner och teorier. Gå från det stora, en större helhet till det mindre när du förklarar. Koncentrera dig och gå sedan in på det engelska språket. Vad är engelska och ställ öppna frågor såsom hur låter engelska, kan ni säga och förklara några ord, känner vi/ni någon som pratar engelska. Gör gärna en liten ordlista med bilder och ord/fraser synligt för barnen och låna förslagsvis böcker på engelska. Klassificera orden i synliga grupper såsom djur, mat, färger eller siffror exempelvis. Det kan räcka med enkla papperslappar eller bilder som ni skriver ut för att barnen sedan själva kan göra egna kort eller ordböcker och låt dem utforska vidare. Sjung och lär er kända barnvisor på engelska. Det är oerhört uppskattat. Gör sedan aktiviteterna och utmanas vidare i Jaramba Stava och räkna på engelska! En aktivitet går ut på att man ska hitta begynnelse-bokstaven på ett antal djur. D-Dog, F- Frog osv. Och en annan aktivitet där man räknar djur ungar. 1 , 2, 3, 4, 5 puppies osv. Så håll utkik även i höst för då kommer en hel spellista med roliga och lärorika aktiviteter på engelska.   När man dokumenterar använder jag dessa dokumentation/reflektions stödstolpar att tänka kring alla aktiviteter i barngrupp: 1. Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten? 2. Vilken utmaning vill vi ge till barnen? 3. Hur/vad gjorde barnen? 4. Vad sa dem/Vad visade barnen intresse för? 5. Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra? 6. Hur går vi vidare? 7. Vilken är kopplingen till läroplanen? I just den här sessionen skulle man kunna koppla till dessa delar i lpfö Det svenska samhällets internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Förskollärare ska ansvara för att barn stimuleras och utmanas i sin språk­ och kommunikationsutveckling, Arbetslaget ska • utmana barns nyfikenhet och begynnande förståelse för språk och kommunikation
torsdag 12 Jul 2018 kl 16:19
Lekfullt lärande (del 2 av 3): Addition och subtraktion eller “räkna plus och minus”!
Vi adderar och subtraherar mycket oftare än vad vi är medvetna om! Vardagsmatematiken i förskolan, den matematik man knappt tänker på som pågår hela tiden, är så kul. Synliggör man matematiken tydligt så ser man att den finns överallt omkring oss och den blir så mycket roligare att upptäcka. Vi dukar tillsammans, räknar närvaron i gruppen, delar saker, lägger till och drar ifrån, sorterar och gör mönster och så mycket mer. Jag minns själv mängdlära klart och tydligt och hur roligt det var. Det här när man lägger till och drar ifrån från olika mängder för att få rätt antal och ser vad som är större och mindre mängd. Flera barngrupper jag har haft genom åren tilltalas verkligen av att få sortera föremål i rätt mängder. En övning jag brukar göra då med barnen kallar jag för föremål och siffra. Jag lägger ut siffror (inplastade kort) i ordning ett till tio och har en mängd attraktiva föremål i en ask som sedan ska sorteras under rätt siffra. Exempelvis en sten, två pärlor, tre knappar osv. Vi vet att flera pedagoger har önskat lite nya aktiviteter med fler utmaningar i matematik därför presenterar vi denna vecka addition och subtraktion. I höst kommer vi även att bland andra nya aktiviteter presentera 10 kamrater. Det är tal som tillsammans blir tio. Vårt räknesystem bygger på en bas på tio. Därför är det viktigt att vi ger barn möjligheter att få leka, göra och befästa uppgifter kring dessa. 10+0=10 9+1=10 8+2=10 7+3=10 6+4=10 5+5=10 4+6=10 3+7=10 2+8=10 1+9=10 0+10=10 Session: Prata, räkna högt, medvetandegör, befäst och tydliggör matematik inför barnen kontinuerligt i alla vardagssituationer i förskolan. I alla rum och i samtliga situationer under dagen sker matematik. Börja konkretisera olika mängder för barnen. Använd begrepp ord och uppmaningar som många, få, plus och minus, hur många behöver man, kan du räkna dessa osv. Gör sedan i ordning en ask med olika föremål. Plasta in tio sifferkort med siffror från ett till tio. Uppmuntra sedan barnen efter ni själv visat hur det går till att sortera rätt antal föremål under rätt siffra att leka och räkna olika mängd och antal föremål. Gör sedan ytterligare en enkel övning med hur många behöver man om man har en knapp här och det ska bli två osv. Dra även ifrån och ställ frågor som exempelvis här har vi fem små leksaksbilar och det ska vara fyra hur gör man? Gör sedan aktiviteterna addition och subtraktion i Jaramba. När man dokumenterar använder jag dessa dokumentation/reflektions stödstolpar att tänka kring alla aktiviteter i barngrupp: 1. Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten? 2. Vilken utmaning vill vi ge till barnen? 3. Hur/vad gjorde barnen? 4. Vad sa dem/Vad visade barnen intresse för? 5. Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra? 6. Hur går vi vidare? 7. Vilken är kopplingen till läroplanen? Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang Förskollärare ska ansvara för – stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling, Arbetslaget ska • utmana barns nyfikenhet och begynnande förståelse för språk och kommunikation samt för matematik, naturvetenskap och teknik,
torsdag 28 Jun 2018 kl 16:14
Lekfullt lärande (del 1 av 3): Spänningen med experiment
Barn älskar spänningen i ett roligt experiment! Jag minns speciellt skojiga färgexperiment, den alltid lika populära vulkanen med bakpulver, timlånga lekar med magneter och massor av små experiment med luft och vatten. Det är så spännande att få grotta in sig i vetenskapliga frågeställningar och hitta olika metoder att utmanas och undersöka olika fenomen. Under en period hade vi på en förskola jag arbetade i varje vecka ett experiment som lyftes fram under samlingen. Det var ett mycket uppskattat inslag i den dagliga verksamheten. Senare blev det ett par hyllplan i miljön där experiment fanns att tillgå för barnen. Vi fann det väldigt roligt att byta ut aktiviteterna allt eftersom nya intressen uppstod. Jag älskar att få se barnens reaktioner och lyssna på deras tankar. Att efteråt få ställa öppna ”hur-frågor”, kunna resonera, fundera och låta barnen komma med egna teorier. Det är ett fantastiskt roligt lärande när barnen provar själva och det blir ämnesöverskridande och man ser att flera sinnen är i samverkan. Men ibland tar det stopp och många gånger kan man tycka att det är eller känns svårt att skilja på ämnen som naturvetenskap, teknik och matematik. Det kanske även hämmar oss att fortsätta eller börja med roliga experiment. Så för att det ska vara lättare att komma igång Nu har vi glädjen att tillsammans med bNosy publicera klipp som innehåller somriga utomhusexperiment som t.ex. "Magnetfiske". [asset id="113315"] bNosy startades 2014 och deras första produkter, lärande underhållning i naturvetenskap och teknik lanserades under våren 2016. bNosy teamet består av forskare, illustratörer, spelutvecklare och lärare. De har pedagogiska sagoböcker, spel, appar och film som lär barn om naturvetenskap på ett enkelt men roligt sätt. bNosy vill få fler barn intresserade av naturvetenskap. Till terminsstarten i höst publicerar vi spellistan "Experiment" i Jaramba förskola. I "Information om spellistan" kommer vi att beskriva hur man lär sig grundläggande fysik och kemi med dessa experiment och på vilket sätt som detta knyter an till läroplanen för förskolan. I spellistan kommer det finnas klipp grupperat enligt innehåll som exempelvis magnetism, ljud, ljus och tryck etc. Så räkna med mycket mer experimenterande till hösten! Dessa kommer även att förses med följande info: Kort fakta om ämnesområdet. Vad man behöver för att göra experimentet. Vilket syfte experimentet har. Tips på vilka ev. ytterligare ämnesområden som experimentet berör. När man dokumenterar använder jag dessa dokumentation/reflektions stödstolpar att tänka kring alla aktiviteter i barngrupp: 1. Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten? 2. Vilken utmaning vill vi ge till barnen? 3. Hur/vad gjorde barnen? 4. Vad sa dem/Vad visade barnen intresse för? 5. Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra? 6. Hur går vi vidare? 7. Vilken är kopplingen till läroplanen? Förskolan ska sträva efter att varje barn • utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, • utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, • utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, Förskollärare ska ansvara för • att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen – stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik, Arbetslaget ska • utmana barns nyfikenhet och begynnande förståelse för språk och kommunikation samt för matematik, naturvetenskap och teknik,
torsdag 21 Jun 2018 kl 13:47
Naturen som inspiration (del 2 av 3): Lek fritt och låt naturen ha sin gång
Sommarvärmen inbjuder till ännu mer fri lek utomhus i förskolan. Leken är något som fått allt större värde och uppmärksamhet i förskolan. Vi pedagoger ser vikten av att i leken lär barnen sig oerhört mycket. Lekar befäster kunskap naturligt. I leken ger man barnen möjlighet att öva sin sociala kompetens. De utvecklar motorik, tankar, språk och samordnar sina sinnen. Barnen bearbetar och gestaltar även upplevelser och känslor samt förstår sammanhang tydligare. I leken prövar de olika roller och börjar förstå regler, instruktioner och övar turtagning. Fantasin sprudlar och utvecklas likaså. Några som också tar sig ut i sommarleken är Timmy lamm och hans vänner i förskolan. Timmy lamm är det lilla bebisfåret med napp i munnen från serien Fåret Shaun. Timmy har just fyllt 3 år (i fårår) och har mycket att lära sig, bland annat att komma överens med andra små djur på förskolan. Ni hittar det somriga specialavsnittet ”Seaside rescue” i vår sommarspellista. [asset id="114267"] När man dokumenterar använder jag dessa dokumentation/reflektions stödstolpar att tänka kring alla aktiviteter i barngrupp: 1. Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten? 2. Vilken utmaning vill vi ge till barnen? 3. Hur/vad gjorde barnen? 4. Vad sa dem/Vad visade barnen intresse för? 5. Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra? 6. Hur går vi vidare? Koppla lek till läroplanen: I den fria leken i förskolan under sommaren liksom andra tider under året kan vi se att förskolan strävar efter att varje barn:      utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning     samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande,      utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga      utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,      utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar     och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik,     dans och drama,      
tisdag 29 Maj 2018 kl 14:27
Naturen som inspiration (del 1 av 3): Färgerna och intervju med Pernilla Stalfelt
Ingen kan väl undgå att se fantastiska skiftningar ute i naturen? Som de olika nyanserna av grönt exempelvis. Vi flyttar gärna den dagliga verksamheten mer och mer utomhus så här års där barnen har mycket fritt utrymme till att leka och upptäcka i naturen tillsammans. Sociala kontakter/relationer är också ofta mer etablerade nu mot slutet av terminen/läsåret. Barnen har knutit kontakter inom gruppen, de socialiserar sig med varandra och känner en trygghet som helhet. De ser varandras olikheter likt ett spännande färgspektrum och vem vet dessa relationer kan bli varaktiga för livet. Ett gemensamt intresse för just färger möter vi tillsammans överallt vilket attraherar och lockar till så mycket skapande lek och intressen i förskolan. Vi pedagoger vill göra miljön attraktiv och lockande och tänker ofta färgkodat. Därför sorterar vi ofta och iordningställer i miljön efter färger. Barn kategoriserar också ofta omedvetet i sin miljö efter färg och form med mera. Jag ser verkligen atmosfären och miljöns betydelse för barnens lärande vilket stöttar och vägleder till gemensam kunskap och utveckling. Förskolan är en levande mötesplats för social, kulturell och kommunikativ stimulans. Barnen leker, lär och möter dilemman dagligen. De ska kunna växla mellan olika aktiviteter och få använda sin fantasi och kreativitet både inne såsom ute i naturmiljö. Boken Färgerna av Pernilla Stalfelt är också en utmärkt miljö att upptäcka alla nyanser av tillvaron i och nu finns den även i en digital version i Jaramba.     Session Börja med att uppmärksamma färger kontinuerligt och använd begrepp som mörkt och ljust. Ställ öppna frågor till barnen som exempelvis hur ser den ut, vad hittar vi som är blått omkring oss, är det också blått och så vidare. Upptäck boken "Färgerna" av Pernilla Stalfelt i Jaramba och peka och klicka er fram bland saker i olika nyanser av grundfärgerna. (Som pedagog titta även på intervjun här i bloggen och bli inspirerad av att blanda färger och upptäcka tillsammans med barnen.) Använd förskolans rika miljö att titta på saker omkring er såväl utomhus som inomhus. Uppmana barnen att hitta saker i en speciell färg. Eller ta med hemifrån. Roligt kan vara att sedan gradera fynden från mörkt till ljust och tvärtom. Varför inte ta och plocka gröna blad eller blå blommor. Blanda färger (flytande täckfärg att rekommendera)  , gradera dessa eller försök att hitta så många nyanser ni kan. Ta sedan in fler färger och blanda med för att hitta de ”rätta” nyanserna som matchar fynden eller upptäck nya tillsammans. Något jag ofta har gjort som barnen har tyckt om är att göra collage av dessa fynd. Klistra blommor, blad eller kanske bilder efter färgnyanser och måla bredvid i nyans för att se tydligt hur man kan koppla ett föremål till en färg. Barns flöde av tankar och kunskap bildar som sagt en bank av mångfald som i denna session och lek kring färger. Vilket är en ypperlig aktivitet för att fånga barns intressen inom så många olika områden. [asset id="104184"] När man dokumenterar använder jag dessa dokumentation/reflektions stödstolpar att tänka kring alla aktiviteter i barngrupp: 1. Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten? 2. Vilken utmaning vill vi ge till barnen? 3. Hur/vad gjorde barnen? 4. Vad sa dem/Vad visade barnen intresse för? 5. Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra? 6. Hur går vi vidare?   Vilken är kopplingen till läroplanen? I just den här sessionen skulle man kunna koppla till/förankra i lpfö Förskolan ska sträva efter att varje barn • utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, 2.2 UTVECKLING OCH LÄRANDE Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. Förskollärare ska ansvara för– ges goda förutsättningar att bygga upp varaktiga relationer och känna sig trygga i gruppen, 2.3 BARNS INFLYTANDE I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden Förskollärare ska ansvara för att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, inne håll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas.
torsdag 24 Maj 2018 kl 13:50
Tillsammans (del 3 av 3): Utforska omvärlden trafiksäkert
Snart är det skoldags för de lite äldre barnen på förskolan och ni kanske har så kallade ”skolgrupper” för dessa blivande skolbarn. De brukar vara mysigt att göra detta till en speciell dag i veckan. Att man gör roliga aktiviteter tillsammans och känner en längtan, förväntan och extra mycket samhörighet och gruppkänsla. Barn är nyfikna på och gillar i allmänhet symboler som ni märkt. Därför har jag rekommenderat att ta fram ett trafikmemo som nu dykt upp i Jaramba! [asset id="97546"] När jag har haft skolförberedande grupper genom åren har jag brukat ha trafikmärken som just ett ämne att ta upp inför skolstart. Jag minns själv att jag hade ett memory i pappersform och tyckte det var väldigt spännande att lära mig om dessa. Det är möjligen ett av de ämnen som man kanske vill beröra inför övergång mellan förskola och skola då barnen kanske börjar ta sig på egen hand till skolan inom kort. Vi vill såklart förbereda och samverka tillsammans med alla berörda på bästa sätt så övergången blir så bra som möjligt på alla sätt och vis. Session Ta en promenad i närområdet och uppmärksamma trafikmärken och skyltar omkring er. Gör sedan Jarambas aktivitet trafikmemo antingen ute på en plats där ni slår er ner eller när ni kommer tillbaka till förskolan. Be barnen senare ta med en bild på ett trafikmärke de intresserar sig för. Ett förslag kan vara att sedan rita upp en stor miljö eller en karta där ni placerar ut trafikmärken. En annan populär aktivitet för att befästa betydelsen av dessa är att plasta in dem och gör små egna trafikskyltar till lek i sandlådan ute/inne eller till bilbanor och tågbanor inomhus. Eller varför inte göra en egen bok eller skapa ett eget memory. Var det någon speciell symbol som intresserade? Kan vi sortera dem i olika grupper? Den här veckan vill jag även tipsa om en härlig musikvideo med figurerna Ajja och Bajja. [asset id="110461"] Ajja och Bajja är skapade av logopeden Elvira Ashby som skriver och gör språkinlärning rolig, inspirerande och stimulerande för alla. Ännu mer fint material från Elvira kommer till hösten.
onsdag 9 Maj 2018 kl 11:37
Tillsammans (del 2 av 3): Vårens blommor
Många har uppskattat den lilla pekboken om vårens blommor, och också använt den som inspiration för upptäcktsfärder ute i naturen. Jag kan glädja er med att den kommer att följas upp av en rad små minilexikon med svensk flora och fauna, bland annat om sommarblommor, fåglar, träd och insekter. Det enkla upplägget i aktiviteten är att ordet kommer skriftligt och muntligt när du klickar på bilden. Ett tips är att använda den som en frågesport. Låt barnen utmana varandra att gissa namnet, innan de klickar för att höra svaret! [asset id="110089"] Vårens blommor finns i spellistan ”Årstider” i Naturvetenskap.
onsdag 2 Maj 2018 kl 14:30
Tillsammans (del 1 av 3): Veckans bokstav!
Vilka pedagoger har inte stött på att arbeta med Veckans bokstav på ett eller annat sätt? Nu har vi tänkt att detta måste vi utveckla på ett roligt och lärorikt sätt i Jaramba och ha som ett stående veckovis inslag i vår tjänst här framöver och den här gången har jag sett till att vara extra inblandad.  "Veckans bokstav" är tänkt att underlätta och vara ett roligt inslag i vardagen. Man behöver givetvis inte göra alla bokstäver utan kan välja ut de man vill och efter intresse och ta det i den takt som passar för just den aktuella förskolan och barngruppen. Barn tycker det är roligt att få fler perspektiv på saker och ting och olika aktiviteter är gynnsamt för att befästa kunskap. Därför har vi även lagt upp aktiviteterna i Veckans bokstav i flikar så att barnen kan få lära sig att hantera det dessutom. Allt för att samtliga barn ska kunna få ta del på olika sätt beträffande intresse punkter.  Det handlar inte om att tvinga på barnen att lära sig just den bokstav man börjar med ,en ofta visar sig barn intresserade tidigt för symboler och ljud, så varför inte presentera en bokstav i taget och leka fram kunskap och väcka intresset? Vissa förskolor har bokstavspåsar eller väskor med föremål i som börjar på den bokstav man belyser. Man pratar om bokstaven, ser och känner på olika föremål, ljudar, kanske ritar och skriver av, sjunger en sång, rimmar, letar efter saker i miljön som börjar på denna bokstav, allt för att göra barnen uppmärksamma. De flesta liksom jag har också alfabetskort synligt samt olika sorters språkkort i miljön. På en del förskolor jag har arbetat på har vi även haft ABC-skrivböcker eller tillverkat egna. Sedan har jag alltid rimkort, sångkort samt mallar och schabloner tillgängligt så att barnen lätt kan färglägga och rita av bokstäver och andra symboler om de önskar. Vi har även diverse kataloger i miljön som barnen kan titta i. Främst de kataloger med leksaker i som också innefattar populärkultur som tilltalar barnen. Dessa kataloger har en hel del text i vilket lockar barnen ofta då bilderna attraherar och lockar till att få veta mer. Bokstavsmemory tillverkar jag själv vilka också kan vara uppdelat i vokaler och konsonanter. Ibland har barnen gjort sina egna memorykort i olika färger och former. Session Börja med att ljuda barnens begynnelsebokstäver dagligen. Lek lekar på samling där man belyser språkljuden genom föremål, bild och text och så vidare som börjar på samma ljud. Här kan Kims lek vara ett alternativ. Jag brukar ofta leka ljudlekar med 1-3 åringar och ljudar extra tydligt när vi samlas på förmiddagen och ser vilka som är närvarande och vilka som är hemma exempelvis. Vidare leker jag lekar som den som börjar på S (sss) kan gå och börja klä på sig och alternerar givetvis ordningen. Ibland pekar jag på namnkort och den som känner igen sitt namn får gå. Nu kan de flesta känna igen namnen och har börjat att koppla ljud och andra ord som låter lika. Dessa lekar älskar de flesta. För de lite äldre barnen har vi ofta utökat med syskonens och föräldrarnas namn eller annat som de visar intresse för. Gör Jarambas Veckans bokstav som en introduktion under en samling Ge sedan i uppgift till barnen att ta med en bild eller ett föremål hemifrån till nästa bokstavssamling där det symboliserar det aktuella bokstavsljudet. Det blir spännande att få ta del av många olika ting och dessutom får barnen och föräldrarna delaktighet och inflytande över aktiviteten. När man dokumenterar använder jag dessa dokumentation/reflektions stödstolpar att tänka kring alla aktiviteter i barngrupp: Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten? Vilken utmaning vill vi ge till barnen? Hur/vad gjorde barnen? Vad sa dem/Vad visade barnen intresse för? Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra? Hur går vi vidare? Vilken är kopplingen till läroplanen? I just den här sessionen skulle man kunna koppla till/förankra i läroplanen för förskolan genom följande punkter. Förskolan ska sträva efter att varje barn: utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, Arbetslaget ska: ge barn möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankegångar med hjälp av ord, konkret material och bild samt estetiska och andra uttrycksformer,
fredag 27 Apr 2018 kl 9:23
Återkoppling: Event med Natur & Kultur
Hej allihop! Jag hann med att samtala med en hel del av er och roligt att det kom representanter från både kommunala såsom privata förskolor och pedagoger som arbetade upp till förskoleklass till Natur & Kultur häromveckan. Även olika pedagogiska inriktningar var rikt representerade bland er besökare. Såklart extra kul att vi också hade långväga gäster på plats och inte bara från storstadsregioner. Jag känner verkligen efter detta möte och samtal med er att vi är så enade om att ge barnen en trygg, lärorik, kvalitativ och rolig start kring kravet på digitalisering i förskolan, oavsett i vilken enhet vi arbetar i. Kul och så värdefullt med era önskningar och åsikter kring digitala verktyg och vad ni önskar att få ut av Jaramba. Det som är extra intressant för mig att läsa är att de förefaller sig vara mycket som är i enlighet och linje med det vi redan har på gång och som vi redan diskuterat kring . Jag känner ett stort engagemang från er och en stark vilja att göra det här tillsammans med er och för barnens bästa och framtiden. Jag har nu summerat era svar i korta drag Beträffande framtiden och digitala läromedel vill majoriteten att det ska vara: konkretiserat en enad personalgrupp, alla arbetar på lika sätt mot samma mål ett tydligare samarbete i alla led en stark koppling till Lpfö, ett tydligt syfte med arbetet kring digitala läromedel en ökad tillgänglighet för alla en ökad kunskap hos pedagoger, våga utmanas synliggörande på ett enkelt sätt mellan pedagoger och vårdnadshavare vid användandet fler undervisningsmoment Beträffande innehållet i Jaramba önskas främst aktiviteter kring: flerspråkighet bokstavs ljud Babblarna sånger engelska böcker naturvetenskap kroppen hållbarhet programmering kritiskt normtänkande Rädda barnen Barnkonventionen experiment teknik matematik och pussel med svårare utmaningar temaarbete olika kultur och traditioner Flertalet ville även se aktiviteter där flera barn är delaktiga och har ett större inflytande över innehållet. Dessutom uppstod frågor om offline läge samt önskemål om en fotofunktion vilket vi återkommer om. Tack till alla er som kom och särskilt tack till alla som fortsätter att höra av er till mig med feedback på Jaramba och min blogg. Jaramba-gänget älskar verkligen att få insikt i hur vi arbetar och för mig känns det väldigt bra att inte bara kunna erbjuda dem min egen erfarenhet utan även lyfta sånt som ni insett ute i era egna verksamheter, ofta är det saker jag själv aldrig tänkt på. Så fortsätt med det så ses vi säkert på nästa event! /Agnetha
onsdag 18 Apr 2018 kl 13:10
Djur & växter (del 3 av 3): Ut och upptäck våren!
Våren är verkligen på väg, eller är den inte redan här? Vi börjar vara ute än mer under dagarna och nu ser man fler kännetecken som minner om vårens antågande. Man ser knoppar på träd och buskar. Djuren vaknar till liv, inte bara våra vanligaste insekter och fåglar, men med klart tydligare ljud och kvitter på morgonen. En annan tydlig förändring är självklart också vädret och ljuset. Barn uppmärksammar allt detta liksom vuxna. Det brukar då vara vanligt att hitta vårtecken som en aktivitet i förskolan. Senare kikar de flesta liksom jag kanske vidare på lite kretslopp som exempelvis frö till färdig växt, utveckling puppa till fjäril eller yngel till groda och så vidare. Ett intresse för just blommor och det som händer i naturen börjar ofta väckas i förskoleålder. Något som jag gjort mycket i barngrupper genom åren är att så och plantera såväl inomhus som utomhus. Alla möjliga sorters kärnor och fröer. Jag prövar mig fram hur de ska stå för bästa ljus. Sedan observerar jag tillsammans med barnen hur de tar sig. Vi märker likheter och skillnader och jag låter barnen ta hand om och vårda sina plantor på egen hand. Jag planterar gärna i glaskärl och i genomskinliga krukor så barnen får en tydlig bild i genomskärning på växtprocessen. Det kan även vara extra spännande med plantor som ananas, avocado, eller varför inte en ingefära, krasse, citruskärna eller vitlök. Det är lätt att lyckas med solros annars plantera förslagsvis pumpa, ärtor, tomater, gurka och örtkryddor. Jag glömmer aldrig lyckan när en liten pojke fick ”helt riktiga” paprikor på plantan som han utryckte det. Använd fantasin och chansa. Det är hög tid att göra det nu om ni inte redan har börjat. Kika gärna på nya aktiviteten ”Hitta katten/hunden” för att återknyta till föregående inlägg med djuren. Det kan vara kul! [asset id="108906"]   Förslag på session Märker ni ett intresse för de blommor och växter som poppar upp under våren. Gör då aktiviteten klicka stava med våra vanliga svenska vårblommor och lyssna på boken "Svea planterar" [asset id="74574"]   Använd ”blomboken” som ett litet underlag och gå på upptäcksfärd i närmiljön och ta med aktiviteten och leta ute. Gå vidare med att plocka de blommor ni sett samt gör egna små böcker, torka blommorna, rita av eller skriv av. Texten finns i aktiviteten så låt barnen som vill skriva av orden och ljuda bokstäver tillsammans. Uppmuntra barnen att ta med en blomma hemifrån, eller kanske en bild på en blomma, ta reda på fakta och gör collage.  Eller varför inte måla och rita av blommorna ni hittat. Blanda gärna färgerna tillsammans för att se på nyanser. Upptäck samband med blommor och växter. Vilka är lika och är de olika färger beroende på årstid och så vidare. Gör ett eget memory av de blommor ni ritat av eller skrivit av namnen på från aktiviteten. Intressant kan det likaså vara att som sagt så och plantera blommor efter årstider. I förskolemiljön lär sig barnen naturligt att vårda och ansvara för miljön och allt levande. Ta gärna även vårdnadshavare till hjälp för att ta med skott eller frön/kärnor som de har med hemifrån. Automatiskt gynnas ett inflytande och och en delaktighet i verksamheten. Barn och vuxna ser det roliga med variation och det gynnar givetvis självklart ett kooperativt lärande. Som med allt lärande blir det roligare att belysa våren genom att blanda aktiviteter med film, sagor och sång också. Glöm inte att flytta ut verksamheten utomhus! När man dokumenterar använder jag dessa dokumentation/reflektions stödstolpar att tänka kring alla aktiviteter i barngrupp: Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten? Vilken utmaning vill vi ge till barnen? Hur/vad gjorde barnen? Vad sa dem/Vad visade barnen intresse för? Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra? Hur går vi vidare? Vilken är kopplingen till läroplanen? Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,  utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, Förskollärare ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen– upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker, ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper,– stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik, Arbetslaget ska ta vara på barns vetgirighet, vilja och lust att lära samt stärka barns tillit till den egna förmågan, Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn • utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, • utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, visar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. och • utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Barns inflytande De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten.
onsdag 11 Apr 2018 kl 12:02
Djur & växter (del 2 av 3): Gör djurteckningar och få dem publicerade i Jaramba!
Efter vårt event med Natur & Kultur fick jag den starka uppfattningen att många av er vill se att barnen blir mer delaktiga som medproducenter.  Så nu ger vi barnen chansen att få ett egendesignat pussel i Jaramba! "Våra vänner djuren" - vår utmaning till er förskolor att ni alltså ska låta barnen rita/måla/skapa bilder på djur som berör dem, och skicka sedan in bilderna till oss. (Fotografera dem och mejla oss på djur@jaramba.se senast den 30 april. Bifoga förnamn på konstnären samt förskolans namn. Genom att ni skickar in bilderna har ni därmed godkänt publicering i tjänsterna Jaramba och Jaramba Förskola tillsammans med förnamn och förskolans namn. Tips: Gärna kvadratiska bilder. Alla som skickar in sin bild har då chansen att få sitt eget pussel publicerat i Jaramba och i Jaramba Förskola. Håll utkik i bloggen för att se när det är dags! I spellistan djur hittar ni massor av inspiration, bland annat ett klipp med den lilla katten Caden! [asset id="95903"] Många barn älskar som sagt djur, och djur är alltid lika spännande samt intressant att få mer fakta om. Förslag på session: Varför inte efter att ni samlat ihop bilderna sedan ha en kort samling kring de djur som barnen tilltalas av. Vet vi något om dessa djur, vad finns det för likheter och skillnader, vilka är mest populära och så vidare. Ställ gärna öppna frågor och låt barnen få utrymme att ställa egna hypoteser och sammanställ de fakta som kom upp för vidare dokumentation, utmaning eller reflektion. Eller gör en egen ”sant eller falskt” i små grupp konstellationer. Jag gör ofta gärna egna små böcker tillsammans med barnen så att de kan skriva och illustrera mer kring de fakta som intresserar dem. En annan uppskattad aktivitet enligt min erfarenhet är att klippa ut många bilder på olika djur och sortera sedan djur i husdjur, vilda djur eller efter andra kategorier som verkar kul. Ofta är egenskaper, boenden samt världsdelar mycket populärt. Dessa kan bli nya bestående sorteringsaktiviteter i miljön alternativt klistra upp sorteringen på stora pappersark synligt i miljön så att barnen får en tydlig överblick. Möjligheterna är många, näst intill oändliga. Tusen tack ännu en gång för alla era synpunkter! När man dokumenterar använder jag dessa dokumentation/reflektions stödstolpar att tänka kring alla aktiviteter i barngrupp: Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten Vilken utmaning vill vi ge till barnen Hur/vad gjorde barnen Vad sa dem/Vad visade barnen intresse för? Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra? Hur går vi vidare? Vilken är kopplingen till läroplanen? I just den här sessionen skulle man kunna koppla till/förankra i lpfö genom följande: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, Förskollärare ska ansvara för: att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen– upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker, – ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper,– stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik, Arbetslaget ska ta vara på barns vetgirighet, vilja och lust att lära samt stärka barns tillit till den egna förmågan.
torsdag 5 Apr 2018 kl 16:50
Djur & växter (del 1 av 3): Sant eller falskt?
De flesta vuxna har nog någon gång förundrats över hur snabbt ett barn kan lära sig saker, och hur mycket saker de snappar upp. Särskilt inom ett område som de intresserar sig för.  Barn är naturligt frågvisa och vill förstå hur saker och ting fungerar omkring dem. De ställer väldigt ofta frågor som innehåller ett hur, vad eller varför. Men de kan också ställa frågor som "är det sant att...?" och så vidare. Detta kan vara startpunkten på ett livslångt intresse. Ibland känns det som att svaren vi ger tillbaka inte räcker till och barn inte är nöjda förrän de fått svar på frågan. Därför ställer de kanske samma frågor inom samma område om och om igen. Som vuxen får man väl erkänna att man inte alltid vet svaren. Ta då vara på chansen samt se det som ett ypperligt tillfälle att lära er mer tillsammans genom att forska och utforska ämnet i fråga. Barn är som sagt vetgiriga. De vill och lär sig nya saker konstant. Denna vetgirighet är likt en slags urkraft. Får barn mer fritt och tillåtande ge utlopp för sin nyfikenhet och vetgirighet blir det lättare att fördjupa sig inom det som de är intresserade av. De suger åt sig nya kunskaper i väldigt snabb takt och ser och upptäcker glädjen i erövrad kunskap. De vill utforska, se och förstå sin omvärld och de vill ofta göra saker både självständigt och i grupp. Att testa sin kunskap i frågesport har alltid varit populärt och underhållande och självklart är det allmänbildande. Tänk bara på alla frågeprogram på tv, radio och andra medier genom tiderna och för att inte tala om alla spel som finns på marknaden. Jaramba introducerar nu aktiviteten ”Sant eller falskt”. 28 frågor och svar om vilda djur. Jag rekommenderar dem för både vuxna och barn!   Här kommer ett förslag på en session kring "Sant eller falskt" Märker ni att barn ställer många frågor, är vetgiriga samt vill veta mer om djur. Gör aktiviteten Sant eller falskt tillsammans i en grupp. Vad var det de fastnade för, vilket djur visade de intresse för, eller var det ett fenomen som kan vara inom detta område, en världsdel eller något helt annat som lockade barnen att vilja veta mer om? Låt barnen sedan söka egen fakta eller bilder samt skriva ner eller illustrera en ny fråga. Ett förslag för att göra vårdnadshavare delaktiga kan vara att ge barnen i uppgift att ta med en ”sant eller falskt fråga” till förskolan. Det kan vara roligt att ha en ”sant eller falskt"-samling en stund under någon av övergångarna för att samla ihop barnen. Det kan till exempel ske precis innan lunch eller varför inte ute på gården innan man går in. Jag tycker det är ett lättsamt och trevligt sätt att samlas kring just frågelek. Det blir som en slags små minisessioner på några minuter att testa kunskaper på detta sätt och dessa kan handla om precis vad som helst.  Känslan efteråt blir ofta att det var roligt att få veta för det hade jag ingen aning om, eller det jag antog blev jag bekräftad i. Det här är ett sätt att göra kunskap tillgängligt för flera och genererar givetvis ett kooperativt lärande. När man dokumenterar använder jag dessa dokumentation/reflektions stödstolpar att tänka kring alla aktiviteter i barngrupp: Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten Vilken utmaning vill vi ge till barnen Hur/vad gjorde barnen Vad sa dem/Vad visade barnen intresse för? Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra Hur går vi vidare Vilken är kopplingen till läroplanen Så här kan sessionen kopplas till lpfö: Förskolan ska sträva efter att varje barn • utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, • utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, • utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. Förskollärare ska ansvara för • att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen– upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker, – ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper,– stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik, Arbetslaget ska • ta vara på barns vetgirighet, vilja och lust att lära samt stärka barns tillit till den egna förmågan,
torsdag 29 Mar 2018 kl 15:35
Tack till alla som kom till vårt seminarium!
I tisdags hade vi äntligen vårt seminarium i Natur & Kulturs lokaler på Karlavägen. Innan kände jag mig lite nervös över att komma ut och prata med användare, läsare och pedagoger men oj, vad kul det var! Det var helt fantastiskt att så många dök upp och det var så roligt att se hur engagerade ni var, inte bara när det gällde Jaramba Förskola utan i era verksamheter och era barn. Vi fick massor av frågor om appen och vad man kan göra med den, förslag på funktioner och aktiviteter och en hel del vänliga ord. Från mitt perspektiv var det väldigt inspirerande och givande att få samtala med er och jag vet att de på Jaramba uppskattade er ärlighet och ert engagemang väldigt mycket. Extra tack till Natur & Kultur som lät oss hålla seminariet hos dem och Maria Wedar från N&K som presenterade mer information om den kommande digitala versionen av Språk-boxen i Jaramba. Även om jag hade en aning redan innan så känns det verkligen som att jag vet vem den här bloggen riktar sig till nu. Fortsatt hoppas jag verkligen att ni alla som använder digitala läromedel i förskolan ska se den här bloggen som en resurs och en plats där ni kan fortsätta lufta era förslag och idéer!
torsdag 29 Mar 2018 kl 9:50
Skolverkets förslag till den reviderade läroplanen är här!
Nu ligger Skolverkets redovisning av deras uppdrag om översyn av lpfö ute på skolverkets hemsida. Där hittar ni förslaget till den reviderade läroplanen! Saxat från skolverket.se: "I förslaget har bland annat begreppet undervisning och förskollärarens ansvar förtydligats. Med förslaget vill Skolverket att det ska bli ännu tydligare vad förskolan ska ge barnen, och att läroplanen därigenom ska bidra till en hög och jämn kvalitet i Sveriges förskolor för alla barn oavsett var de är bosatta." Så nu är det väl bara att ladda ner pdf:en och försöka sätta sig in i hur det här kommer påverka förskolan och oss pedagoger framöver. Minst sagt spännande! Eller vad tycker ni? Kommentera gärna! Redovisningen och förslaget till den reviderade läroplanen hittar ni här:
fredag 23 Mar 2018 kl 12:04
Deadline för Skolverkets förslag på förskolans läroplan
Regeringen har bestämt att Skolverket ska revidera förskolans läroplan. Detta förslag ska vara klart senast den 23 mars 2018. Men det var redan i december 2016 som Skolverket lämnade ett förslag på hur digital kompetens skulle skrivas in i förskolans läroplan och som nu kommer att arbetas in i den reviderade läroplanen.   Själv känner jag mig positiv inför revideringen av läroplanen. Personligen vill jag som pedagog vara uppdaterad med nya rön, ständigt utmanas samt följa samhällsutvecklingen. Det är det som också är det roliga med använda och få vara med och tycka till om digitala läromedel som Jaramba. Att vara delaktig och påverka innehåll och använda min erfarenhet och kunskap till att barnen får roliga och lärorika aktiviteter som intresserar dem. Att de digitala aktiviteterna sedan är i linje med läroplanen och överensstämmer med värdegrunden utmanar mig ytterligare. Det digitala finner sin väg in i barnens liv tidigare och tidigare och då är det viktigt att vi är där och visar vägen. Nu till att börja med känns det som att det främst handlat om att arbeta med digitala läromedel och miljöer, men med nya krav om digital kompetens handlar det ju faktiskt om att hjälpa barnen förstå digitala miljöer. Hur fungerar programmering? Vad är det som får sakerna på skärmen att röra sig och svara när du petar på dem? Det ska bli väldigt intressant och roligt tycker jag. Här nedan följer fakta och utdrag från Skolverkets hemsida: Under 2017 har Skolverket hållit ett flertal samråd med berörda myndigheter och organisationer och även barn, pedagogisk personal, chefer, och forskare för att få ta del av deras perspektiv och synpunkter. Det har dessutom gjorts besök på förskolor för att lämna synpunkter i en webbenkät. Totalt har Skolverket fått in ca 7 000 enkätsvar. Under perioden 20 december 2017 – 2 februari 2018 skickades texten ut på remiss till myndigheter, organisationer och ett litet antal kommuner. Det var också möjligt för andra än de ovan nämnda remissinstanserna att läsa förslaget samt lämna synpunkter under den perioden. Det som nu händer är att Skolverket kommer att lämna sitt förslag till reviderad läroplan till regeringen senast den 23 mars. Förslaget kommer att publiceras på Skolverkets hemsida. Det är sedan regeringen som slutligen beslutar om läroplanen. Glöm inte att OSA till vårt event med Natur & Kultur den 27:e mars. Det kan du göra här! Kom och lyssna på teamet bakom Jaramba och ta chansen att vara med och tycka till om framtidens digitala läromedel för förskolan. Dessutom tips på hur man snabbt kan komma igång att jobba med Jaramba Förskola. Inte minst med Natur & Kulturs läromedel Kompisar, Rutan & Randan och digitala matteaktiviteter baserade på Aktivitetskort i förskolan. Vi bjuder på dryck och tilltugg från 16.30. Evenemanget äger rum kl 17.00 – 19.00. Datum: 2018-03-27 Tid: 17:00 – 19:00 Plats: Natur & Kultur Adress: Karlavägen 31 Postnr: 11431 Ort: Stockholm Sista anmälningsdatum: 2018-03-24 kl: 13:00
onsdag 21 Mar 2018 kl 9:30
Event 27:e mars: Lekfullt lärande med Jaramba Förskola!
Den 27:e mars har jag blivit inbjuden för att delta i ett event som presenterar appen Jaramba Förskola lite mer ingående. Eventet äger rum i Natur & Kulturs lokaler på Karlavägen i Stockholm. Min roll under eventet kommer vara att prata lite mer om det jag redan täckt väldigt mycket i bloggen /pedagogen, det vill säga ge bra, konkreta exempel på övningar man kan göra med barnen på förskolan. Det kommer även vara en hel del information om appens funktioner och innehåll och jag har blivit lovad en hel del tid för att lyssna på er feedback. Så är du en pedagog som är nyfiken på att använda Jaramba Förskola, eller redan har kommit igång, så är det bara dyka upp för lära dig med och få en chans att berätta för utvecklarna vad du vill se mer av! För att anmäla dig till eventet kan du klicka här. Här följer mer information om tid och plats: Kom och lyssna på teamet bakom Jaramba och ta chansen att vara med och tycka till om framtidens digitala läromedel för förskolan. Dessutom tips på hur man snabbt kan komma igång att jobba med Jaramba Förskola. Inte minst med Natur & Kulturs läromedel Kompisar, Rutan & Randan och digitala matteaktiviteter baserade på Aktivitetskort i förskolan. Vi bjuder på dryck och tilltugg från 16.30. Evenemanget äger rum kl 17.00 - 19.00. Datum: 2018-03-27 Tid: 17:00 - 19:00 Plats: Natur & Kultur Adress: Karlavägen 31 Postnr: 11431 Ort: Stockholm Sista anmälningsdatum: 2018-03-24 kl: 13:00
torsdag 15 Mar 2018 kl 10:39
Matematik (3 av 3): Räkna med maskar i “Lilla maskboken”!
Barn älskar i regel att räkna, allt från sin egen ålder till fingrarna på handen och när de båda kombineras så börjar de oftast räkna allt de kommer över. Matematik, precis som språk drivs av ett intresse och en vilja att förstå och kommunicera med sin omgivning. Därför är en av våra viktigaste uppgifter för att sätta igång räknandet och den grundläggande matematiken helt enkelt att se till att ge barn kul saker att räkna. Där kommer författare som Pernilla Stalfelt in.   Pernilla Stalfelt har sedan sin debut 1996 hunnit med att skriva och/eller illustrerat närmare 20 bilderböcker. Hon arbetar även som konstpedagog på Moderna Museet i Stockholm. Hon beskriver sitt författarskap så här: För mig är det roligt att skriva om viktiga saker men på ett enkelt sätt. Jag anser att barn uttrycker sig så fantastiskt och fint både i ord liksom i bild. De har en otrolig känsla för komposition och de har spännande bildlösningar. Motiven är ofta tydliga. allting blir mer levande och rörligt. Dessutom älskar jag att bli överraskad av barns perspektiv och deras sätt att tänka. Det är anledningen till att vill jag arbeta med barn och göra böcker för barn. Stalfelts böcker innehåller mycket humoristiska inslag och är väldigt underhållande. Men ofta väljer hon ämnen som behandlar existentiella frågor, så det dyker upp en hel del allvar mellan allt det roliga. Hon beskriver vidare att allt finns i världen, det knasiga, det allvarliga, det läskiga, det härliga, det skämmiga, det skrämmiga, det farliga, det roliga och det sorgliga. Därför kan man göra barnböcker om allt menar hon. Pernilla skriver och illustrerar på ett konkret sätt och nu har vi glädjen och nöjet att äntligen se hennes material i Jaramba. Matematikens dag är den 14/3 så varför inte introducera en ny bok i temat. [asset id="107566"] Hon beskriver den själv som ett sätt att räkna utan att det märks att man räknar. I Lilla maskboken kan barnen räkna maskar som kryper iväg med roliga huvudbonader och hälsar på varandra med kul fraser, en bok att rekommendera både för barn som vill räkna och vuxna som måste läsa högt helt enkelt! Pernilla har belönats med Elsa Beskow-plaketten (1997 för Hårboken), Expressens barnbokspris Heffaklumpen (2001 för  Kärlekboken) och Rabén & Sjögrens Astrid Lindgren-pris (2004 för hela sitt författarskap). Hon har också varit nominerad till det prestigefyllda Deutscher Jugendliteraturpreis för Dödenboken och har tilldelats Klax-Award i Berlin. Hennes böcker finns översatta till danska, engelska, finska, holländska, japanska, katalanska, kinesiska, koreanska, norska, polska, portugisiska, spanska, slovenska och tyska.
onsdag 14 Mar 2018 kl 9:53
Matematik (2 av 3): Täck in matematiken med hjälp av Natur och Kultur!
"Matte" förknippas ofta väldigt tätt med räkning, men faktum är att det bara är en liten, liten del i det som matematik hjälper oss att förstå och kommunicera kring vår omvärld. Matteaktiviteter är roligt och inspirerande och lärorikt blir det med variationer som passar alla och är i linje med läroplanen. Dagligen i förskolan uppmuntras barn till att räkna. Tillsammans belyser vi även siffror och symboler, sorterar, mäter, hittar och tillverkar form och mönster på många olika sätt. Innehållet i rim, ramsor, sång och spel av olika slag inkluderar givetvis också ofta matematik. Begreppen mängd, volym, vikt, antal och ordning behandlas ute liksom inne. Vid matsituationer som dukning och turtagning, under barns fria lek och samspel med varandra innefattas också en hel del matematik. I bygg och konstruktionslekar av olika slag förekommer det matematik såsom med legobitar, Kaplastavar, klossar, Plus Plus, tåg/bilbanor, lek med lera/sand, i utelek samt skapande och ateljéverksamhet. I alla övergångar under dagen och på samlingar lyfter vi även fram tid och förändring. Sorteringsövningar och bygg och konstruktionsmaterial som klossar, pärlor, och stenar finns naturligt i förskolemiljön. De flesta barn intresserar sig därför exempelvis för att sortera hitta likheter, olikheter och jämföra färg, form och storlek och utvecklar sitt lärande automatiskt. Natur och Kulturs gedigna läromedel och figurerna Rutan och Randan som reflekterar och inspirerar på ett fint sätt utifrån barn och förskolans intresse för matematik finns i Jaramba. Ni finner många roliga aktiviteter med matematikinnehåll såsom mängd och tal, mätning, rum och läge, sortera samt form och mönster i spellistan Matteaktiviteter. Givetvis utgår materialet från läroplanen och ni hittar det under ämnet Matematik i Jaramba Förskola. [playlist id="48235" context="jrf"] Tips på hur man kan lägga upp en kortare session: Märker ni att barnen intresserar sig för exempelvis sortering läs då Rutan och Randans bok om sortering som en introduktion till ämnet. [asset id="65445" context="jrf"] Böckerna utgår från väsentliga delar av förskolans matematik om mängd, mäta, läge, sortera och mönster. Efter varje bok följer samtalsfrågor som inspirerar till matematiska reflektioner och diskussioner följer efter varje bok. Gå sedan in på Matteaktiviteter och gör aktiviteten sortera strumporna. Längre session: Läs Rutan och Randans böcker om matematik. [playlist search="label:Rutan och randan" context="jrf"] Dessa böcker utgår från väsentliga delar av förskolans matematik om mängd, mäta, läge, sortera och mönster. Efter varje bok följer samtalsfrågor som inspirerar till matematiska reflektioner och diskussioner. Gör sedan aktiviteten sortera strumporna. Följ upp med aktiviteter! En idé kan vara att uppmuntra barnen att sortera i miljön såväl inomhus som utomhus. Gör barnen delaktiga i hur de vill utforma ordning. Man kan exempelvis göra collage genom att klippa ut bilder i tidningar för att visa likheter och skillnader. Ta med föremål/bilder hemifrån att visa på samlingen, förslagsvis två olika strumpor eller klädesplagg så får aktiviteten en naturlig koppling till hemmet samt bokens historia. När man dokumenterar använder jag dessa dokumentation/reflektions stödstolpar att tänka kring alla aktiviteter i barngrupp: 1. Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten 2. Vilken utmaning vill vi ge till barnen 3. Hur/vad gjorde barnen Vad sa dem/Vad visade barnen intresse för? Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra 6. Hur går vi vidare Vilken är kopplingen till läroplanen I just den här sessionen skulle man kunna koppla till/förankra i läroplanen för förskolan Förskolan ska sträva efter att varje barn • utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, • utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, • utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, • utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, • utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap,
fredag 2 Mar 2018 kl 10:18
Matematik (1 av 3): En bra introduktion till matematik med Babyloonz!
Vi pedagoger tänker nog inte alltid på hur mycket grundläggande matematik barnen i förskolan får bara genom den dagliga verksamheten. Vi kanske inte heller alltid synliggör den för barnen och för oss själva tillräckligt. Ändå är pedagoger skickliga på att urskilja de olika matematiska begreppen och skapa förståelse för den grundläggande matematiken. Det räcker nämligen med att exempelvis röra sig i ett rum, sortera saker, bygga, duka och urskilja form. Det sociala samspelet mellan barn och pedagoger och barn utmanar dagligen barns tankar och resonemang kring matematik. Det gäller också för oss pedagoger att möjliggöra för små barn att utveckla sin förståelse för rum. Hur de förhåller sig, utforskar och relaterar sig till sin omvärld kroppsligen som att uppskatta avstånd, omfång, hastighet i olika rum. Mitt tips är att göra Babyloonz aktivitet Bilar och siffror. Här kan man koppla något som intresserar flertalet och är väldigt attraktivt i barns ögon och se det som ett intro in i matematikens underbara värld. Saker som bilar i detta fall är dessutom lät att koppla till något de ofta leker med dagligen. [asset id="103478"] När man dokumenterar använder jag dessa dokumentation/reflektions stödstolpar att tänka kring alla aktiviteter i barngrupp: 1. Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten 2. Vilken utmaning vill vi ge till barnen 3. Hur/vad gjorde barnen 4. Vad sa dem/Vad visade barnen intresse för? 5. Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra 6. Hur går vi vidare 7. Vilken är kopplingen till läroplanen Förskolan ska sträva efter att varje barn • utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, • utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar.
onsdag 28 Feb 2018 kl 10:37
Lek och lärande med Mello!
Som ni vet är det här med begreppet myskväll nationellt. Likaså är känslan med Mellokväll och det blir samtidigt en stor ”happening” i de flesta familjer. De flesta och största fansen till artisterna hittar man dessutom ofta bland förskolebarn och yngre barn. Detta tenderar att bli något stort och gemensamt i förskolan också där barnen ofta pratar kring dessa artister, men framförallt sjunger de låtarna då de kan vara väldigt trallvänliga. Se det som ett intresse som går utmärkt att koppla till exempelvis instrument, kläder, sång och uppträdande, siffror eller räkna poäng. Det kan bli ett hur kul tema som helst i förskolan och garanterat något barnen engagerar sig i! Ett tips för att komma igång med sång och dans med små barn som visat intresse är att visa dem t.ex. "Iggy's danslåt" från Babyloonz. [asset id="103269"]
fredag 23 Feb 2018 kl 9:00
Språk (3 av 3): Intervju med Babblarnas författare Anneli Tisell
 Den här veckan har jag varit och träffat Babblarnas författare Anneli Tisell. Vi satte oss ner på förlaget Hattens kontor och pratade lite om Annelis roll och hur de omåttligt populära figurerna lockar barn till att börja prata på ett naturligt sätt. Jag fick även några handfasta tips på hur man som pedagog kan använda Babblarna på sin förskola och såklart lite spännande nyheter om Babblarnas framtid i Jaramba Förskola!   Efter vårt samtal fick jag verkligen intrycket av att mycket av det som jag själv värdesätter och fokuserar på inom pedagogiken ligger väldigt nära Annelis fokus med Babblarna. Att locka till lärande genom intresset och att se till att barn har kul när de lär sig är ju något många av oss pedagoger lägger mycket tid och kärlek på. Därför känns det verkligen bra med ett koncept som Babblarna som handlar så mycket om precis det, en princip som även Jaramba bygger på och som gjorde att jag fastnade för tjänsten från början. Stort tack till Anneli, Elvira Ashby (som ligger bakom Ajja & Bajja) och alla eldsjälar på Hatten förlag som tog emot oss och lät oss få en liten titt bakom kulisserna! Säg gärna vad ni tycker om den här lilla intervjun i kommentarerna och tipsa mig gärna om det finns någon annan av alla författare och innehållsskapare i Jaramba ni skulle vilja att jag pratade med. Ha det fint så länge! [playlist id="48171" context="jrf"]
torsdag 15 Feb 2018 kl 15:59
Glad Alla hjärtans dag!
Det går väl ingen förbi att det har fullständigt exploderat med en uppsjö av saker att köpa överallt kring Alla hjärtans dag. Jag liksom många andra pedagoger väljer att istället inspirera barnen att skapa kort, göra handavtryck, måla i rosa och röda nyanser, göra hjärtformade girlanger, klippa och klistra med silkespapper och göra pärlplattor och halsband. Men borde man kanske hellre gripa tag i känslor och prata om kärlek och fokusera på fina handlingar? En fin aktivitet jag har gjort är att då baka små bakelser tillsammans med barnen (muffins med grädde och ett litet gelehjärta på toppen). Under samlingen samma dag har jag pratat känslor och uppmuntrat barnen att lyfta varandra genom att skriva ner fina egenskaper som barnen säger om varandra. Alltid lika trevligt att sedan tillsammans äta en fin lunch. Duka i rött och rosa och skapa placeringskort i form av hjärtan exempelvis. I Jaramba hittar ni även spellistan känslor som kan fungera som ett fint diskussionsunderlag eller ett sätt för barnen själva att utforska ämnet! [playlist id="47801" context="jrf"]
onsdag 14 Feb 2018 kl 9:00
Ut i världen med vinter-OS!
Jag har sett att en del förskolor är mycket aktiva under vinterveckorna och under sportlovet och även kopplar det till stora sporthändelser ute i världen. Själv har jag i förskolan bland annat erfarit aktivitet i form av mini-Vasalopp. Så varför inte uppmärksamma vinter-OS nu. Då kan man tillsammans upptäcka olika språk, länder, lyssna på nationalsånger, rita flaggor, pröva och satsa på uteaktiviteter med egna hejarramsor, prisutdelning och så vidare. Passa även på att kolla in några roliga aktiviteter på temat vintersport i Jaramba! [asset id="65513"] [asset id="42232"] [asset id="43923"] [asset id="61121"]
fredag 9 Feb 2018 kl 9:19
Språk (2 av 3): Gästbloggare Linda Palm om barn och berättelser
Veckans gästbloggare är en av de som har sina böcker publicerade i tjänsten, en kreativ författare som vi är mycket glada över att få samarbeta med och tanken är att ni nu ska få lära känna henne lite mer. Hon är utbildad pedagog, föreläsare och skriver även läromedel och i hennes böcker finner man en passion för det lekfulla lärandet och värderingar om hur vi är och gör mot varandra – Linda Palm.   Hej alla föräldrar och pedagoger! Linda Palm heter jag och jag skriver böcker och läromedel för barn. I det här gästinlägget skriver jag om barnboken och hur bra den är som underlag för samtal med era barn. Barnboken inspirerar och skapar tid för samtal Att läsa och lyssna till böcker med våra barn är en värdefull investering. Det handlar inte bara om orden. Det är lika viktigt att få sitta nära, ha tid för samtal och den trygghet rutinen bär med sig. Ge samtalet tid Barn är nyfikna och har alltid funderingar om världen. De vill utforska och leta svar på frågor tillsammans. Öppna frågor får barnet att reflektera djupare kring det ni samtalar om. Ett barn som får många frågor, lär sig att ställa frågor. Hur tänker du om …? Vad tror du att …? Hur tror du hon känner sig …? Ett barn som får frågor, lär sig att ställa frågor. I böckerna om Svea har vi valt att avsluta berättelsen med en så kallad storyline, med syftet att inspirera till vidare samtal. Ett urval av bilder från boken där barnen med hjälp av bilderna kan återberätta och reflektera över det man just lyssnat på. Barnen upplever att de kan läsa och berättelsen får ett värde. Ett boksamtal skapas. En del barn fastnar för en viss scen eller känsla i boken medan andra fascineras över Sveas härliga kreativitet. Nyfiket busig, det är ju så Svea upptäcker sin omvärld. Nyhet i vår serie Bus med Svea – Svea städar  Målgrupp: ca 0 - 3 år Svea är ett och ett halvt år och dagarna fylls med bus. Det är så hon upptäcker. Mamma och pappa får mycket att göra, men också många härliga skratt. I den här boken träffar du Svea när hon hjälper mamma att städa, på sitt sätt. Efter att ha tagit del av boken kan barnen återuppleva scenerna i "Svea städar" steg för steg. Kommer ni ihåg i vilken ordning historien utspelade sig? Du hittar Svea städar i Jaramba i spellistan Svea, där finns även de andra böckerna med illustrationer av Jessica Lindholm. Upplev boken på olika sätt En bok kan upplevas på många olika sätt. Lyssna och ta reda på vad barnen blir mer nyfikna på. Det visar barnen att det finns olika sätt att uttrycka sig på. Berättelsen blir mer än bara en bok. Tips på några exempel hur man kan arbeta vidare med en bok. Använd rimord, knasa till ord och skoja med ljud – det ger språkglädje Klappa takt till ord för att känna rytm Prata begrepp för att förstärka begrepp. Tror du den är tung/lätt? stor/liten? Använd en utvald bok, exempelvis Svea städar till ett större projekt. Utgå från boken för att utforska alla ämnen. Lyssna in vad barnen upptäcker. Undersök sedan olika tekniker, ljud, skapande, material, känslor, färger, experiment, matematik och svenska. Utgå från en bok, leta och undersök ljud och teknik som finns med. I Svea städar blir hon ju både fundersam och mer nyfiken på dammsugaren. Hur fungerar den? Kan den låta på olika sätt? Hur kan det kännas när den suger in och blåser ut luft? Prova mot olika material, exempelvis textil, metall och papper. Koppla till böckerna när ni är ute på promenad – skyltar, symboler och namn. Barn lär sig att känna igen symboler tidigt. Ett första steg i läsutvecklingen. Gör egna böcker av barnens bilder. Lek med bokstäver. Forma dem med lera, klossar eller andra material. Nyhet i vår - Bokserie om Flisan Titel: Flisan och orättvisan Målgrupp ca: 3 - 6 år Flisan och orättvisan Av Linda Palm och Jonas Olsson Flisan väntar på att de ska ha invigningsfest i den nya kojan. Det har mamma och pappa lovat. Men alla är bara upptagna hela tiden. – När är du färdig egentligen? undrar Flisan otåligt. Flisan vill ha festen nu, med detsamma! – Vänta lite. Bara en liten stund till, pustar mamma bland räkningarna. – Ni hinner aldrig göra något med mig! Det är alltid så orättvist! surar Flisan och stampar iväg ut mot kojan. Flisan är en driven tjej med bestämda åsikter och med kreativa lösningar på livet olika problem. På ett humoristiskt och igenkännande sätt skriver barnboksförfattaren Linda Palm om vardagens motgångar som de flesta kan känna igen sig i men också om kreativa lösningar som både barn och vuxna uppskattar. Visst blir man sugen på fler böcker av Linda Palm (och Jonas Olsson) för barn mellan 3-6 år? Då ska ni snart få lära känna Flisan som kommer i bokserie. Under tiden hittar ni även serien med Kompisböcker i Jaramba, skrivna av Linda och illustrerade av Lisa Sollenberg. Här kan du läsa mer om Linda Palm Ni hittar Linda på instagram som @lindapalmcreative
onsdag 7 Feb 2018 kl 15:20
Språk (1 av 3): Språket som leksak
Små barn har självklart olika grad av intresse för ord, ljud och senare stavelser. De hör och ser sitt skrivna namn och blir ofta nyfikna på tecken i alla dess former. I sin omgivning möter de mängder av ljud och symboler. De flesta barn är även tidigt intresserade av att skriva av, rita och kopiera skrivna ord och symboler. Uppmärksammar de skrivna ord och symboler kan de snabbt koppla till ord och företeelser. Att även koppla ihop bild eller symbol med ett ljud när de börjar leka och laborera med ljud såsom med rim och ramsor gör det ännu roligare och lärorikt.    Barn som lyssnar aktivt i samtal, när vi sjunger och hör olika rim och ramsor uppmärksammar meningar och enskilda ord. De hör ord som låter likadant för att sedan börja lyssna efter stavelser och enskilda fonem. Därefter blir det naturligt att intressera sig för själva fonemet som avslutningsvis delas upp och sätts ihop till ord/fonem.  Som jag nämnt tidigare följer jag med fingret samt uttalar ord och ljud när jag läser och såväl som när jag skriver inför barnen. Barn ser då ofta ord som hela ordbilder. På ett lekfullt sätt kan de då börja ”läsa” i helordsbilder. På förskolan, brukar jag för att öka den språkliga medvetenheten, göra många rimlekar både i form av ramsor, bildkort som man kan matcha ihop i par samt flera klappa takten övningar och sånger. Jag leker medvetet med aktiviteter som uppmärksammar vad börjar ordet på, men även så småningom med vad det slutar på, allt för att ge barnen så många enskilda ljud som möjligt. Hitta på historier med lika begynnelsebokstäver är alltid ett populärt inslag som jag har upplevt (Björnen Beata börjar baka bröd....). I en barngrupp jag hade häromåret hittade vi avdelningsvis på sånger och verser med alla färger kombinerat med djur och namn på samma bokstäver. Dessa sånger illustrerade barnen sedan själva. Jag placerar även ut många ordberikande kort i verksamheten. Språkkort med bild och text samt klistrar fast text på föremål i miljön där det står stol markerat på en stol exempelvis. Detta brukar intressera barnen samt att de då oftare ”läser” i bilder. Enligt min erfarenhet ökar såväl intresset för att skriva, kopiera av samt ser sina bokstäver i texter. Session Gör barn uppmärksamma på ljud genom att lyssna och ställa frågor som vad hörde ni, hur lät det eller hörde ni bilen och så vidare. Lek kontinuerligt med rim och ramsor och få barnen med på tåget på så vis som att uppmana dem att ”kan ni rimma på ko, sko . Det är alltid bra att avsluta med frågor som hörde ni, lät det likadant, för att få en uppfattning om barnen tyckte det var roligt och har lyssnat och förstått. Uppmärksamma både långa och korta namn såväl i tal som i skrift ”Lyssna och titta, Nils är ett kortare namn än Alexandra” Klappa barnens namn i stavelser i takt . Ett tips kan vara att göra det än mer tydligt och synligt om man lägger ut prickar under namnen för att markera. Så här till exempel Carl (en prick),  Al bert (två), eller, So fi a (tre). Uppmana barnen, om du har ett par olika föremål på en bricka, att hitta saker i miljön som börjar på samma bokstav eller låter nästan likadant. Hitta långa och korta ord. Bjud in föräldrar till att kommunicera kring ord, symboler och ljud barnen är intresserade av. Låt barnen ta med eller leta upp bilder i tidningar på symboler och intressanta ord och sådant som rimmar på varandra. Alltså först börja att ljuda och hitta bokstavsljud för att på så vis senare lära sig ords ljudmässiga uppbyggnad och för att kunna sätta i rätt ordningsföljd. I Jaramba finns aktiviteter vilka har olika sätt att ljuda och stava på. Nytt den här veckan är Stava med fordon men i listan ABC hittar ni flera roliga övningar. När man dokumenterar använder jag dessa stolpar för reflektion och dokumentation kring alla aktiviteter i barngrupp: 1. Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten? 2. Vilken utmaning vill vi ge till barnen? 3. Hur/vad gjorde barnen? 4. Vad sa dem/Vad visade barnen intresse för? 5. Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra? 6. Hur går vi vidare? 7. Vilken är kopplingen till läroplanen?   Just den här sessionen skulle man kunna koppla till följande i läroplanen för förskolan "Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner,– stimuleras och Förskollärare ska ansvara för utmanas i sin språk­ och kommunikationsutveckling."
fredag 2 Feb 2018 kl 14:03
Diskussion: Vem är det vi dokumenterar för egentligen?
Hej alla fantastiska pedagoger ute i landet! Tycker ni liksom jag att det här med dokumentation är ett känsligt och tidskrävande moment i förskolan? Jag brottas i alla fall ständigt med att få med alla pedagoger att hjälpas åt och hur och vilken information man egentligen kan och får lämna ut kring barnens lärande. Det som sker mellan människor och miljön kan vara svårt att fånga.   Ofta ställer jag mig även frågan om vem vi egentligen dokumenterar för. Är det utifrån barnens synvinkel. Eller är det bara en fasad och något vi ska visa upp för föräldrar eller högre instanser? Jag kan också ifrågasätta mig hur trovärdigt det blir och hur många som förstår vad det verkligen handlar om. Vad ska utvärderas och hur mätbart är det?. Är det barnen som i själva verket utvärderas och bedöms i slutändan? Det vi också ständigt tampas med kring dokumentation är att tiden den behöver tas från barngruppen. På Skolverkets hemsida finner jag följande rader ”Pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som kan användas för att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Det handlar om att dokumentera det som händer mellan barn, vuxna och miljön i verksamheten, till exempel med hjälp av kamera och film eller penna och papper. I analysen av dokumentationen får man syn på hur man kan utveckla verksamheten vidare” Ni som läst mina blogginlägg samt sessioner har nog stött på stödstolparna nedan. 1. Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten 2. Vilken utmaning vill vi ge till barnen 3. Hur/vad gjorde barnen 4.Vad sa dem/Vad visade barnen intresse för? 5. Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra  6. Hur går vi vidare. 7.Vilken är kopplingen till läroplanen Jag tycker att dessa hjälper mig något, men forfarande har jag en bild över hur ett ultimat dokumenterande ser ut och strävar hela tiden mot högre och kanske ibland ouppnåeliga mål. Känner ni igen er? Hur gör ni? Använda gärna forumet till att ge eran syn på dokumentation i förskolan, jag personligen uppskattar alltid att ta del av tips och råd som hjälper mig att ständigt utvecklas som pedagog.
fredag 26 Jan 2018 kl 8:19
Lär genom intressen (3 av 3): Bejaka det naturliga intresset för berättelser!
Hur ofta har vi inte sett små barn ”låtsasläsa” böcker eller gå omkring och bära på en ganska sliten favoritbok?  Och hur vanligt är det inte att de önskar att vi läser om samma sagor? Barn vill gärna hålla en historia levande, kunna relatera till eller identifiera sig med handlingen och huvudpersonerna. Barn kan också ha ett starkt intresse för något som de vill veta mer om. Se det då som ett utmärkt tillfälle att koppla intresse till högläsning. Högläsning är viktig då den ökar läsförståelsen som i sin tur även väcker intresset för språket och vidare att skriva och läsa. Att få lust att läsa ger dessutom både spänning och glädje. Kanske kan det rent av vara pirater och äventyr som fångar barnens intresse just nu?   Jag har alltid sett till att ha många böcker synligt och tillgängligt i förskolemiljön. Böcker som aktuellt kopplar till årstider, högtider, helger och det som intresserar barnen och har naturlig koppling till det som vi gör i barngruppen. Om man erbjuder olika sorters böcker och som komplement till allt övrigt material utvecklar barn ännu större intressen enligt min erfarenhet. Jag placerar böcker i hyllor, lite sorterat efter ämnen, gärna sifferböcker exempelvis bredvid material som rör matematik och så vidare. Jag lägger även stor vikt vid att det finns tillgång till både fotografier och tecknade bilder. Allt för att barnen ska få så rik variation i fakta och bildspråk som möjligt. Att läsa tillsammans är givetvis förknippat med en mysig och avkopplande stund. Låter vi barnen dessutom dela sina erfarenheter under lässtunder stimuleras ett kooperativt lärande. Viktigt i högläsning är att få barnen att uppmärksamma en början, mitten och ett slut. Att ges möjlighet att hålla en handling och historia levande och sedan kunna tillåtas vara laborativ med den är också roligt och kreativt. Genom att lära och leka med nya ord, begrepp och sammanhang stimuleras fantasin och det underlättar relaterande till verkligheten. Ger man barnen stort talutrymme efter läsningen kan de gärna återberätta och summera handlingen tillsammans. Session Högläsning/intresse Läs och gör barn uppmärksamma på bild och symbolspråk omkring dem kontinuerligt och dagligen. Se till att ha böcker, bilder, språkkort och dokumentationer tillgängligt och synligt för barnen. Försök fånga barnens intressen och se till att ha böcker i aktuella ämnen i miljön, gå till biblioteket alternativt uppmuntra barnen att ta med böcker hemifrån. Ett utmärkt tillfälle är att tillåta barnen i dialog med vårdnadshavare ta med en favoritbok. Detta gynnar samarbetet kring barns intressen samt ger inflytande och delaktighet i verksamheten. Under samlingar har jag läst för alla barn så att vi tillsammans kan få ta del av de böcker som tas till förskolan. Inled alltid en stund av högläsning med att fråga om någon läst boken och vet vad den handlar om. Genom att tillsammans titta på bilden på framsidan kan vi då förutspå handlingen? Jag upplever att när man ställer öppna frågor under lässessioner (vad- eller hur-frågor) blir det ofta naturligt och utan värdering som barnen berättar och delger sina erfarenheter, tankar och reflektioner. Tar man pekfingret till hjälp och följer texten i boken blir det extra tydligt enligt min erfarenhet när vi läser för barn. Då uppmärksammar de hur det går till att man läser uppifrån och ner och från vänster till höger. Berikande är det på många sätt då de ser olika tecken, symboler och uppfattar bildspråk. Genom högläsning lär barn sig omedvetet uppbyggnad av ord, lär sig nya begrepp, får tydliga inblickar i olika sammanhang samt ökar sin koncentration. Rösten och tonläget man använder sig av är också intressant liksom att eventuellt ha föremål tillgängligt som förstärker berättandet. Återberätta och reflektera alltid i slutet för att fånga upp om barnen uppfattat en början, mitten och ett slut. [caption id="attachment_2841" align="alignleft" width="300"] Pino på skattjakt hittar ni under ämnet Språk i Pinos egen spellista![/caption] I Jaramba Förskola hittar ni inlästa böcker som är perfekta för barnen att samlas kring. En av de senaste är "Pino på skattjakt", en spännande berättelse som ni kan samlas kring för att sen gå på skattjakt i Jaramba efter ännu mer pirat-relaterat skoj! [caption id="attachment_2836" align="alignnone" width="250"] Hitta paren bland piratsaker Ledtråd: Leta i Matematik/Färg & Form[/caption] [caption id="attachment_2840" align="alignnone" width="250"] Sortera piratskatten Ledtråd: Leta i Matematik/Färg & Form[/caption] [caption id="attachment_2837" align="alignnone" width="250"] Pussel med piratskepp Ledtråd: Leta i Matematik/Pussel[/caption] [caption id="attachment_2838" align="alignnone" width="250"] Stava piratord Ledtråd: Leta i Språk/ABC 3-6 år[/caption] [caption id="attachment_2839" align="alignnone" width="250"] Peka/klicka på piratord Ledtråd: Ligger i Språk/ABC 1-2 år[/caption]      
fredag 19 Jan 2018 kl 16:40
Lär genom intressen (2 av 3): Var bor djuren?
Barn söker som sagt kunskap naturligt efter det som väcker intresse och ett exempel på något som är spännande och fascinerande för alla åldrar är Världens djur. Karaktärer i böcker, film och spel är ofta djur precis som många leksaker och kramdjur, så barn exponeras mycket för dessa i olika tappningar. Så det är bara naturligt att förr eller senare uppstår frågan: var bor djuren på riktigt? Djur och kontinenterna är vanligt som tema eller projekt i förskolan och något som kan ta olika riktningar och kännas oändligt och lärorikt. Som världsmedborgare kan man inte heller få nog av fakta från våra olika kontinenter. Genom att lära om djur och andra levande ting och deras livsvillkor, lär man sig också att visa respekt. Man utvecklar den empatiska förmågan och tar ansvar. Jag upplever att när man talar om djur så blir det också tydligare hur man kan påvisa kretslopp och att allt hör ihop i natur och djurrike. Man kan givetvis väva in allt möjligt spännande om våra kontinenter under resan runt jorden. Session Börja med att gå från det stora till det lilla genom att visa en jordglob och visa på var land och vattnen finns. Benämn sedan de olika kontinenterna. Belys en kontinent i taget. Nämn kortfattat och visa bilder på de djur som är mest typiska för den kontinenten. Gör sedan Jarambas aktivitet ”Världens djur” Det kan vara roligt om barnen sedan själva får göra en avbild över kontinenterna och rita eller klistra djurbilder till rätt kontinent. Är det något djur som specifikt intresserar, stanna då upp och sök mer fakta tillsammans. Flödet av barns samlade tankar och erfarenheter genererar ett kooperativt lärande. Består barngruppen av olika nationaliteter kan det vara extra lärorikt att under samling även bjuda in föräldrar att delta, visa bilder från olika platser, titta på mat, språk, människor, byggnader och annat som intresserar barnen. Att se likheter och skillnader hos fenomen fascinerar. Ur läroplanen för förskolan: 2.2 UTVECKLING OCH LÄRANDEFörskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet.
fredag 12 Jan 2018 kl 10:33
Lär genom intressen (1 av 3): Vad kan Hello Kitty göra för stavning och räkning?
Jag funderar ofta på olika sätt att ta del av barns verklighet och aktivt följa med på deras resa till kunskap genom att ta reda på deras intressen. Med hjälp av tematiskt arbete och med karaktärer som finns omkring dem i deras erfarenhetsvärld kan du också hitta nyckeln till deras intresse! För några år sedan jobbade jag med temat Disneyfilmer med en barngrupp. Det startade med att barnen lekte och pratade om filmer. Vi började därför söka efter bilder, läsa böcker, lyssna på filmmusik med mera. Under våra samtal visade det sig vara de olika personligheterna och karaktärerna som var av största intresse, egentligen inte själva handlingen i filmen. Genom att lyssna och ställa öppna frågor förstod vi att det var främst vad som var ont och gott i karaktärerna som fångade barnen. Vi tillförde därför material som tidningar och olika sorters ritmaterial. Tillsammans letade vi efter olika känslouttryck och det blev ett litet projekt inom temat som varade under en kortare period. Vi pedagoger kom fram till att vi även kunde använda oss av befintligt material, känslokort, att koppla till detta. Temat fortlöpte sedan med att titta på olika klädesplagg och smycken, göra egna halsband, räkna och sortera pärlor. Det skapades också egna bilder på karaktärer som barnen tyckte saknades i filmerna. Några barn namngav och skrev små korta meningar om dem. Föräldrar kunde även bidra med böcker, kataloger och leksakstidningar. När man arbetar tematiskt är det utifrån något som barnen funnit intresse i. Hur vi sedan tillsammans, barn och vuxna, för dialog är avgörande och det driver arbetet framåt. I samtal och under aktiviteter i barngrupp är pedagoger medforskande. Det innebär att pedagoger tillsammans med barn sätter ord på det som händer runtomkring. Man delar upplevelser och tar frågor som dyker upp seriöst. Genom att ställa öppna frågor, så kallade ”hur-frågor” i meningsfulla sammanhang, kan pedagoger vidsynt studera de läroprocesser som barn är involverade i. Under de här pågående processerna riktas barns uppmärksamhet mot företeelser och händelser som har en anknytning till det man rör. Det är därför avgörande att aktivt lyssna på barns tankar, idéer och teorier och bekräfta dem. Givetvis låter man barn pröva sina egna hypoteser och uppmuntrar initiativ under tiden vilket gynnar lärandet. Att låta barn komma i kontakt med och parallellt utmanas och undersöka med olika material påvisar riktningar och synliggör fenomen och samband. Att arbeta med tema i förskolan kan därför liknas vid en ämnesfördjupning som kan fortsätta nästan oändligt. Det här kan man tänka på om man vill använda barns intressen som en ingång till fördjupning i viss kunskap: Reflektion! Det är betydelsefullt att kontinuerligt reflektera, tydliggöra, synliggöra och dokumentera barnens aktiviteter och även göra föräldrar delaktiga i processer. Dialog! Lika viktigt är det att ständigt föra dialog i personalgruppen där man reflekterar kring hur man kan gå vidare och fortsätta utmana. Att hålla sig uppdaterad! Kända karaktärer inom populärkulturen är oftast det som tilltalar barn. Idag finns en hel uppsjö av dessa som fångar barns intresse vilket gör att kan det vara svårt att hänga med i alla trender och hålla sig uppdaterad men det kan vara väldigt roligt att bara höra med barnen vad de gillar mest för tillfället. Att karaktärer och identitet hör ihop! Barn kan genom sitt identitetssökande leva sig in i olika karaktärer under olika perioder och sammanhang. En del av dessa karaktärer upplevs möjligen som till exempel stereotypa bilder av hur manligt och kvinnligt bör vara enligt normer. Det innebär inte att vi uppmuntrar till att inta stereotypa könsroller och inte kan vara normkritiska, men med hjälp av olika figurer som man intresserar sig för kan man lära sig saker och skapa utrymme för samtal. Att utmana sina uppfattningar! Ibland kanske man inte är helt överens med barnens intresse för vissa karaktärer av olika anledningar, men det viktiga att ta till vara på är just deras intresse, inte karaktären i sig. Hello Kitty, som enligt beskrivning är en gullig karaktär som talar från sitt hjärta, är kanske inte den figur man oftast förknippar med lärande. Men hon kan vara just en sådan karaktär som flertalet barn identifierar sig med under en period. Därför kan det vara av intresse att Jaramba nu presenterar Hello Kittys spellista, fullmatad med räkning, ordkunskap och stavning. Ur läroplanen för förskolan: Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskap. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Med ett temainriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande. (Lpfö 98/10 s.6-7)
tisdag 2 Jan 2018 kl 16:04
Översikt för 2018: Nytt år – nya möjligheter!
Jag vill börja med att ge er ett stort Tack för alla kloka synpunkter och er feedback under hösten! Era önskemål och åsikter är oumbärliga för att vidareutveckla Jaramba Förskola och göra den till en tjänst ni verkligen har nytta av. Nu går vi in på ett nytt år, och vad kan man då förvänta sig av vårterminen? Här i bloggen kommer jag att fortsätta med att belysa olika teman och ge tips på sessioner. I januari kommer en helt ny spellista med Hello Kitty, och i samband med det tänkte jag ta upp temaarbeten och hur man utgår från barnens intressen i förskolan. Under månaderna februari, mars och april koncentrerar vi oss närmare på matematik och språk. Inledningsvis blir det uppslag kring hur man kan arbeta med språkutvecklande övningar kopplat till bilderböcker. Därefter fördjupar vi oss i matteaktiviteter som Jaramba har utvecklat i samarbete med Natur & Kultur. En digital motsvarighet till det populära läromedlet Aktivitetskort i Förskolan. I maj känns det naturligt att titta närmare på djur och växter, och det kombineras med stavning och andra ordberikande aktiviteter. När det närmar sig juni månad uppmärksammar vi aktiviteter med musik och sång. Det finns även planer för skolförberedande aktiviteter för 6-årsgrupper. Bland annat aktiviteter och sessioner med trafik, rim, ljudningsövningar, svårare ord och naturvetenskap med inriktning mot hållbar utveckling. Dessutom kommer vi att ge mer utrymme för geografi och djur, som vi har märkt är mycket uppskattat hos barnen. Under våren kommer jag även att bjuda in gästbloggare och låta Jarambas författare och övriga spännande upphovsmän presentera sig och sitt material. Ur förskolans uppdrag i läroplanen: Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden. I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen. Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande. Detta inbegriper också att forma, konstruera och nyttja material och teknik. Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning.
torsdag 28 Dec 2017 kl 8:00
Dags för en liten terminavrundning!
Det här året tillsammans med Jaramba har gått fort och varit väldigt lärorikt och roligt. Jag blev inkopplad under tidig vår för att bidra till att förenkla för förskolepersonal så att innehållet i appen blir tydligt, användbart, tryggt och roligt för våra barn. Responsen och samarbetet från er pedagoger bekräftar nu att vi är på rätt väg. Vi tänker alla framåt och kommer att förbättra och fortsätta erbjuda nya spännande aktiviteter så missa inte bloggen nästa vecka. Då kommer det en översikt för hela våren 2018! Nedan kan ni läsa en sammanfattning av det gångna året och se vad som varit mest poppis i Jaramba i topp-listorna. Under 2017 växte Jaramba med mängder av nytt innehåll, fyllde 1 år och började förskolan, allt inom loppet av några månader. Inför nyår känner vi, som så många andra, att det är dags att sammanfatta det gångna året i ett par citat, några siffror och ett par korta historier om Sveriges största app för små barn. Men framförallt vill vi prata om 2018 – året då Jaramba lär sig att gå! Jaramba har börjat i förskolan! Som många av er redan vet lanserades Jaramba Förskola under hösten, en variant på appen Jaramba speciellt framtagen för pedagoger inom Sveriges förskoleverksamheter. Arbetet med Jaramba Förskola påbörjades dock tidigt under våren och innefattade många, långa samtal och utforskningar mellan vårt innehållsteam, pedagogen Agnetha Levan och samarbetspartners som läromedelsförlag och testgrupper i förskolan. Genom deras insikter och råd riktade vi in oss på att göra en app som dels gjorde pedagogernas arbete med digitala läromedel enklare att både planera och sätta igång med spontant. Samtidigt såg vi till att inte kompromissa för mycket med det vi alltid sätter i främsta rummet: barnens upplevelse av appen. Jaramba Förskola släpptes till en liten grupp förskolepedagoger som föranmält sig på vår hemsida och responsen har sedan dess varit överväldigande positiv. Nu ser vi fram emot att tillsammans med denna växande grupp utforma en fantastisk version av Jaramba Förskola som tar hänsyn till ännu fler behov hos både barn, pedagoger och föräldrar – en app som erbjuder det mesta helt enkelt! Vi har fyllt 1 år! Under tiden för releasen av Jaramba Förskola passade vi även på att fira Jarambas första år ute i världen. Och oj vad appen har växt till sig! Förutom att den uppdaterats med över 100 nya aktiviter under året har den även fått en hel del tekniska uppdateringar som gör den snabbare, stabilare och ännu lättare att använda, både för barn och föräldrar. Vi har lyssnat på vad ni har att säga! Och nu låter det ju som att vi har gjort så himla mycket bra under 2017 att en kan undra varför vi ens behöver komma tillbaka efter helgerna, men vi vet bättre än någon annan att det finns gott om utrymme för förbättringar. Nästa år är en del av vårt löfte att bli bättre på sättet vi kommunicerar med våra användare och kunder, visa vårt innehåll tydligare och göra det lättare för er föräldrar och pedagoger att se hur mycket Jaramba egentligen erbjuder. Vi planerar även en hel del samarbeten med våra kära innehållsleverantörer och hoppas att vi ska kunna erbjuda intressanta saker utanför appen liknande det som ni redan nu hittar på Agnethas blogg /Pedagogen. Sen kommer vi givetvis fortsätta jobba på att göra Jaramba till en ännu bättre tjänst där du som förälder får mer att säga till om gällande ditt barns upplevelse samtidigt som vi blir bättre på att hjälpa barn som utforskar på egen hand att hitta det de är intresserade av. Och vi är långt ifrån klara! Kort sagt tänker vi helt enkelt att 2018 är året då vi går från att krypa fram till att resa oss för att prova våra ben i så stora steg vi bara kan förmå – och vi hoppas att ni alla är beredda att hänga med! Så rundar vi av den här höstterminen (även om jag uppdaterar redan i nästa vecka). Nu hoppas jag att ni alla får en riktigt God Jul så ses vi igen inför terminsplaneringen! /Pedagogen Agnetha Topp 5 aktiviteter: 1. Mata draken Rödis 2. Fotbollsspelet 3. Måla fritt 4. Kapten Habhabs labyrint 5. Vad vill du ha på din smörgås? Topp 5 spellistor: 1. Prinsar & prinsessor 2. Hemma & runtomkring 3. På bondgården 4. Sport 5. Fordon
fredag 22 Dec 2017 kl 17:20
Julpyssel (3 av 3): Lucia, pepparkakor och ett utmärkt tillfälle att bjuda in föräldrar!
Hur firar ni Lucia? Luciatåg med traditionella kläder, eller finns det utrymme för nya figurer såsom snögubbar exempelvis? Uppmuntra barnen att klä ut sig till vad de vill, och se vad som händer med stereotypa könsföreställningar! När Luciafirandet är i antågande vill man även gärna baka en hel del som ska bjudas på under själva Luciadagen. En mysig tradition som jag har haft på föregående arbetsplatser är att ordna en bak- och pysselkväll tillsammans med föräldrar. Det blir ett bra sätt för föräldrarna att få inblick i verksamheten och ta del av barnens vardag och miljö. Ett prestigelöst sätt att samlas kring samma aktiviteter på lika villkor. Och sitter man i smågrupper blir det också lättare att lära känna varandra. Att låta föräldrarna pynta på förskolan inför jul är ett sätt att ge dem inflytande. Förskolans personal eller föräldragrupper kan stå för införskaffandet av material till diverse pysselstationer. En aktivitet kan vara att baka och dekorera sin egen stora pepparkaka i form av ett hjärta. Vad som kan behövas förutom givetvis deg, kavlar, bakplåtspapper och mjöl är röda band, kristyr och eventuellt nonstop-choklad eller annat dekorationsmaterial. Extra fint är det att skriva barnens namn på pepparkakorna och hänga upp dem i fönstren på förskolan. En aktivitet som kan passa i detta sammanhang är pepparkakspusslet i Jaramba. För er som tycker att det vore roligt att göra lite ovanliga former på pepparkakorna så har vi bifogat en pepparkaksvariant på vår egen orangea Jaramba-bläckfisk! (Den går självklart att göra grön också för er som föredrar förskoleversionen.) Jarambas pepparkaksrecept Ingredienser: 1½ dl mörk sirap 3 dl socker 200g smör 1½dl vispgrädde 1msk mald ingefära 1msk mald kanel ½ msk malda nejlikor ½ msk malen kardemumma 1msk bikarbonat 10-11dl vetemjöl Tillvägagångssätt: Smält och rör ihop sirap, socker och smör i en kastrull. Tillsätt sedan grädde och kryddor och rör om ordentligt. Rör ned mjöl o bikarbonat. Tillsätt resten av ingredienserna och knåda sedan ihop ”degen”. Låt vila i kylskåpet minst en natt. Kavla ut och tryck ut olika former. Grädda sedan mitt i ugnen, ca 5 min i 200 grader. Orange kristyr Ingredienser: 4 dl florsocker 1 äggvita 1 tsk ättiksprit Orange karamellfärg Tillvägagångssätt: Blanda och rör ihop florsocker, äggvita och ättika i en bunke.Vispa kristyren med elvisp några minuter så att den blir hård. Dela på kristyren i två skålar för att färga en del med 2 droppar karamellfärg. Gör så här: 1. Skriv ut och klipp ut mallen (ni hittar den bifogad nedan). 2. Lägg mallen på degen och skär ut formen 3. Grädda och sätt vit glasyr längs kanten 4. Täck resten av pepparkakan i den orangea glasyren 5. Använd vit glasyr för ögon och mun, använd smulor eller skuren pepparkaka till pupillerna jaramba_mall_pepparkaka_blackfisk
tisdag 12 Dec 2017 kl 13:50
Julpyssel (2 av 3): Gör snön till en del av ert skapande arbete!
Förhoppningsvis har vi lite snö utomhus nu och barngruppen har kunnat aktivera sig med att bygga och konstruera med den. Ni kanske till och med har gjort något experiment med att ta in snö eller färga den utomhus med karamellfärg eller temperablock. Eller mer traditionellt byggt snögubbar eller snölyktor. Flertalet barn känner till figuren Olof i filmen Frost. När barnen har en stark igenkänning eller har intresse för en figur lockar det ofta till ett mer lustfyllt lärande. Denna veckas pysseltips är en snögubbe som faktiskt är lite lik Olof. Att arbeta med tryck är något som de flesta barn tycker om. Men den sensoriska upplevelsen att trycka med fötter kanske inte alla har gjort tidigare. Det är en lite tokrolig, kladdig aktivitet och där resultatet blir väldigt personligt om inte annat. Vill man inte färga fötterna och trycka kan man givetvis måla fritt eller trycka med en potatis i stället. Gör så här: Ta fram ljusblå, bruna och svarta tunna pappersark, vit flytande täckfärg, och en orange och svart tuschpenna. Tips att ha handdukar, hushållspapper och en större balja med ljummet vatten nära till hands så att det går lätt att tvätta av barnens fötter. Börja med att göra fottrycket på ett ljusblått ark. Medan det torkar, klipp ut armar och hatt i svart och brunt enligt bild. När det har torkat ordentligt rita knappar, morotsnäsa och ögon. Klistra sedan dit armar och hatt. Det blir extra fint om man klipper ut runt konturerna så att det blir som en inramning. Aktiviteten Pinos snögubbe i Jaramba kan vara roligt att kombinera med just denna pysselaktivitet. Ni hittar aktiviteten under ämnet Språk i Pinos egen lista.
fredag 8 Dec 2017 kl 15:40
Julpyssel (1 av 3): Så här skapar vi samhörighet med lite lim och en sax!
Det är få traditioner som lockar och pockar med så många aktiviteter som julen. Julsånger som ska övas inför luciatåg, pyssel som ska göras i alla dess former, lekar, ringdans och julböcker som ska läsas. Denna högtid väcker också känslor av samhörighet, förväntan, glädje och eftertänksamhet. Helt enkelt ett perfekt tillfälle att uppmuntra barnens kulturella nyfikenhet! Idag när vi lever i ett internationaliserat samhälle ställs det krav på ett inkluderande förhållningssätt, vi måste föra barnens egna kulturarv vidare och samtidigt öka förståelsen för andra kulturers seder och bruk. Här blir det viktigt att utveckla vår kreativitet, skapa nya traditioner och att bejaka nyfikenheten hos barnen att lära nya saker. Ett effektivt sätt är att titta på bilder och filmer på temat och prata om olika sätt att fira på. Låta barnen själva få ta plats att berätta om sina traditioner och tankar. Under Förskolans uppdrag i läroplanen finner vi det här: "Medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur ska bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Förskolan kan bidra till att barn som tillhör de nationella minoriteterna och barn med utländsk bakgrund får stöd i att utveckla en flerkulturell tillhörighet." Ett sätt att utöka samhörighet i barngruppen är att göra lite större gemensamma pysselaktiviteter. Det är roligt och fint att hänga upp resultatet i hallen eller på en central plats så att alla kan ta del av det och känna igen sin egen del i ett större sammanhang. Ett tips i juletid är att göra en stor gran av utklippta pappershänder. Det går till på följande sätt: Ta fram tunna pappersark i olika gröna nyanser där barnen själva väljer sin nyans. Låt dem sedan rita av sin egen hand för att klippa ut. När alla barnen fått göra sin egen, samla ihop samtliga och klistra upp dem på ett stort, svart ark med fingrarna neråt till formen av en gran. Klistra små röda flirtkulor eller utklippta röda cirklar samt glitter på granen. Gör en större guldstjärna till toppen. Att klippa är viktigt och jag är en stark förespråkare för den aktiviteten i barngrupp. Många barn jag har mött i äldre åldrar har haft svårt för att klippa och därför vill jag gärna låta barn klippa i mångt och mycket. Spara gärna små pappersrester och remsor och låt dem bara klippa dem i mindre bitar. Det här är något barn ofta tycker är väldigt roligt i sig och de älskar att klistra upp de små bitarna på färgglada ark så att de bildar roliga mönster och former. Dessutom gynnar klippa- och klistra-aktiviteter öga- och handkoordination. I Jaramba hittar ni även en Klä granen-aktivitet som kan passa utmärkt för att träna samma egenskaper med ett härligt jultema!    
fredag 1 Dec 2017 kl 11:41
Så använder du Jaramba Förskolas fokuslås!
Ibland kan man vilja stanna upp med barnen i en aktivitet och befinna sig i nuet, mitt i barns nyfikenhet och utvecklande. Det kan vara för att öka förståelsen för något de finner ett intresse för eller för att koppla det till något annat lärande. På så sätt kan du skapa nya förutsättningar och möjligheter genom den aktiviteten! Att kunna "låsa" Jaramba Förskola vid en övning eller en spellista var ett behov som ni lyfte tidigt i feedbacken. Det har vi nu lagt till en lösning för. Uppe i det vänstra hörnet inne i aktiviteter och vissa av listorna hittar ni en vit knapp med ett orange hänglås, det kallar vi för "fokuslåset". Kika gärna på videon för att se hur det funkar och testa det gärna i någon av aktiviteterna. Vi hoppas att det ska underlätta ert arbete och göra era sessioner med Jaramba Förskola ännu roligare och intressantare för barnen! Så här gör du: 1. Gå till den aktivitet du vill fokusera på 2. Klicka på hänglåset 3. Knappa in koden för att bekräfta att du är en vuxen 4. Nu är fokuslåset aktiverat! För att låsa upp går du igenom samma process igen. 1. Klicka på hänglåset 2. Knappa in koden 3. Nu är aktiviteten upplåst!
fredag 24 Nov 2017 kl 12:00
Så genomför du en session om färger och mönster
De flesta förskolegrupper leker och skapar dagligen kring färg och mönster både medvetet och omedvetet. Att mer aktivt uppmärksamma barnen på begreppen öppnar upp en hel värld av kreativt och roligt lärande. Som pedagog märker man intresset i barngruppen när barnen frågar efter vissa färger och mönster, söker sig till eller sorterar efter dem. Rikta då mer uppmärksamhet till kläder och föremål omkring barnen genom att specifikt benämna ”Kan jag få den blå bollen?”, eller ”den prickiga tröjan” istället för bara boll och tröja. Låt dem sedan upptäcka själva och dela med sig av gemensam kunskap till varandra genom olika sorteringsaktiviteter. Försök även få dem att hitta saker med liknande färger och mönster i miljön. Läs mer om färger och mönster i mitt förra inlägg! Tips på hur man kan lägga upp en kortare session: Sjung Färgsången tillsammans Be barnen ta med ett föremål hemifrån som representerar en färg i taget som ni lyfter fram och presentera i grupper eller under samling. Måla sedan med vattenfärg, också en färg i taget. Med vattenfärg upptäcker barnen själva lättare nyanser av en och samma färg genom att ta mer eller mindre vatten och färg på penseln. Dokumentera kring barnens bilder. Tips på hur man kan lägga upp en längre session: Gör aktiviteter som Sortera bilar och Sortera knappar efter färg i små grupper. När barnen gjort ett par av dessa föreslår jag att i samma små grupper sätta sig i en liten samling centralt och med överblick över material i ett rum. En aktivitet som är populär och som jag ofta leker i barngrupp är att lägga föremål bredvid eller på ett pappersark som illustrerar den färg vi belyser. Vill man fokusera på mönster i stället så kan man leka leken på samma sätt fast med ett ark illustrerat med ett mönster. Titta sedan tillsammans på filmen Baby Iggys lera för att efteråt prata om och befästa begreppen under samling. Ställ frågor som ”Vad var blått i filmen?, ”Minns ni något som var rött?” osv. Till samling eller i smågrupper kan det även vara roligt att följa upp med att ta med utklippta eller utskrivna bilder hemifrån på föremål i lika färger eller mönster. Gör stora collage på förskolan med en färg i taget. Eller titta på nyanser och lägg föremål eller pappersbitar i olika nyanser och gradera från begreppen mörkt till ljust och tvärtom. När jag dokumenterar använder jag de här stödstolparna: 1. Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten? 2. Vilken utmaning vill vi ge till barnen? 3. Hur/vad gjorde barnen? 4. Vad sa de/Vad visade barnen intresse för? 5. Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra? 6. Hur går vi vidare? 7. Vilken är kopplingen till läroplanen? Just den här sessionen kopplar till följande i förskolans läroplan: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama.
torsdag 16 Nov 2017 kl 16:06
Vad har fingerfärg och matematik gemensamt?
Det är få saker som ger en sån enorm respons hos barn som starka färger och roliga former. Men det handlar inte bara om att det ser roligt och lekfullt ut utan just färg och form har en väldigt viktig roll i deras utveckling. Framförallt när de får skapa och uttrycka sin kreativitet på egen hand! Just skapande aktiviteter går ofta hand i hand med matematik, precis som med exempelvis mönster. Barn upptäcker medvetet och omedvetet att mönster upprepar sig i deras omvärld, både utomhus och inomhus. I naturen finns de överallt och symmetri bland blommor och blad, i byggnader, gatstenar, golv och kakelplattor fascinerar oss ofta genom hela livet. Barn urskiljer både små och stora likheter och skillnader hos föremål och fenomen och de upptäcker att saker och ting återkommer, hur det lilla ingår i större sammanhang. Barnen i förskolan upplever, upptäcker, experimenterar och utforskar med hela kroppen och med alla sinnen genom olika uttryckssätt. Att arbeta kreativt är oftast lustfyllt, fantasirikt och innefattar mycket glädje,och vi bearbetar många upplevelser och erfarenheter genom skapandet. För att utforska det de upplever lägger de gärna saker i par, trär pärlor i ordning, gör pärlplattor, bygger lego efter mönster och ritar mandalas. De utvecklar på så vis en grundläggande matematisk förståelse för upprepning, geometriska mönster och talmönster. De flesta förskolor har idag en ateljéverksamhet vilket jag personligen tycker är ett utmärkt komplement till den dagliga verksamheten. Att kunna skapa i samklang med naturen, följa årstider, se skiftningar, arbeta kreativt kring traditioner och helger och att driva projekt utifrån barns intressen är både värdefullt och roligt. Idag ökar många förskolor tillgängligheten för barnen i ateljén och aktiviteterna är inte alltid lärarledda. Själva utförandet hamnar mer i fokus, inte resultatet. Tips inför dokumentationen: Om det finns en välfungerande ateljé underlättar det dokumentationen avsevärt eftersom man kan ha projekt framme under längre perioder. Att använda väggar i miljön för dokumentationer och skapande är definitivt inte bara till för att sätta upp och bocka av mål i läroplanen, utan det ska vara en plats för barn och vuxna att tillsammans ta del i processer i utveckling och lärande. Låt stå! I Jaramba finns ett flertal aktiviteter med färg- och formlära, målarövningar och annat kreativt. Här har jag tagit fram ett axplock med filmer och aktiviteter i Jaramba som sporrar barnens intresse för färger, former och mönster.
fredag 10 Nov 2017 kl 10:51
Så genomför du enkelt en session kring Naturvetenskap
Förskolegrupper är ute mycket så här i mitten på höstterminen och det finns mycket spännande ute i naturen att leka, lära och att skapa kring. Det är också en utmärkt utgångspunkt för att börja skapa en uppfattning för hur ett år ser ut och hänger ihop. Som med det mesta anser jag att det är fördelaktigt att utgå ifrån det stora för att sedan gå in på det lilla, ge ett helhetsperspektiv för att öka förståelsen. Skapa en helhetsbild över hur året ser ut tillsammans, liknande ett slags årshjul eller tidslinje, där man får en överblick över vad som händer i naturen samt även innefattar speciella helger och högtider. Inled gärna en samling tillsammans med barnen med att prata om årstider. Påvisa skiftningarna genom att visa barnen bilder, föremål och aktiviteter som händer under året i stora drag. Enligt min uppfattning blir det alltid roligare och fängslar barnen mer när man blandar riktiga föremål och bilder som symboliserar olika saker och fenomen. Jag har utifrån min erfarenhet märkt att barns mångfald och flöden av tankar och erfarenheter är väldigt gynnsamt för lärandet. Därför har jag också upplevt att flera av Jarambas aktiviteter går lika bra att göra enskilt som i mindre grupper. Flera av aktiviteterna går även att göra utomhus. Tips på hur man kan lägga upp en kortare session: Uppmuntra barnen att ta med bilder som representerar årstiden som är i fokus för att presentera inför gruppen. Jag föreslår sedan att i Jaramba göra aktiviteten Dra sakerna till rätt årstid där man parar rätt föremål med rätt årstid. Dokumentera sedan kring varje barns enskilda bild. Tips på hur man kan lägga upp en längre session: Ta med föremål eller en bild. Presentera sedan inför grupp, liten eller stor. Skapa en stor bild, likt ett årshjul eller en tidslinje, gemensamt av samlade bilder. Skriv frågeställningar som uppstår och dokumentera kring varje enskild bild. Samla föremål i naturen som är typiska för årstiden. Just nu är det ju mest aktuellt med höstlöv, kastanjer, kottar och så vidare. Leta ute i skogen eller på förskolegården. Använd gärna ett visningsbord i förskolemiljön där barnens upphittade föremål finns samlade. Gör även aktiviteten Stava träd utomhus där tydliga bilder finns representerade som kan användas för hitta blad och annat i omgivningen. Dokumentera kring dessa fynd. Dessa fynd kan givetvis sedan användas i ateljén för att göra lövtavlor, tryck, rönnbärshalsband eller annat kreativt. Om ett större intresse uppstår kring årstider kan man förslagsvis i smågrupper komplettera med aktiviteten”Kan du årets alla månader” och sedan ännu mer specifikt gå in på aktuell månad. Det här är ett sätt att ge föräldrar delaktighet och inflytande i verksamheten genom att låta barnen få ta med saker eller bilder hemifrån. Här kan de då även uppmanas att ta med böcker eller komma med idéer och visa intresse genom barnens frågeställningar hemifrån och ge feedback på verksamhetens innehåll. När man dokumenterar aktiviteter i barngrupp använder jag dessa dokumentations- och reflektions-stödstolpar att tänka kring: Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten? Vilken utmaning vill vi ge till barnen? Hur/vad gjorde barnen? Vad sa de/Vad visade barnen intresse för? Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra? Hur går vi vidare? Vilken är kopplingen till läroplanen? I just den här sessionen skulle man kunna koppla att förskolan ska sträva efter att varje barn: utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer.
torsdag 26 Okt 2017 kl 16:34
10 tips till dig som vill använda digitala läromedel i förskolan
Att få in lärplattor, appar och digitala läromedel i sin förskoleverksamhet kan vara både roligt och utmanande. Precis som alltid med förändringar och nya direktiv kan det vara svårt att hitta ett bra ställe att börja eller veta vilken kunskap som krävs. Här nedan har vi sammanställt 10 tips som gör det lättare för dig att både använda lärplattan och se vad den kan göra för nytta i ditt lärande om du inte kommit igång än. Glöm inte att kommentera och dela med dig om du har fler förslag på hur man använder digitala hjälpmedel i förskolan! 1. Se lärplattan som en extra resurs till undervisningen i förskolan! Om lärplattan används som ett verktyg i barnens utbildning kan det underlätta i undervisningsmomenten för pedagogen och för barnen. Viktigast är att lärplattan inte missbrukas utan används med måtta i gruppen. 2. Ta chansen att hänga med i den digitala utvecklingen! Häng med i den digitala utvecklingen för att enklare kunna introducera barnen till den formen av verksamhet och miljö. Som pedagog har du ett ansvar att hålla dig uppdaterad med det som händer utanför förskolans värld. 3. Glöm inte att lärplattan är ett mobilt verktyg. Lärplattan är smidig att ta med sig överallt, det är även roligt för barnen att integrera digital lek med fysisk lek. Ta med lärplattan om ni ska baka med barnen i köket, ha en vilostund eller om ni ska iväg på en utflykt. Det ni upplever på plats kan ni fortsätta öva och prata om på vägen hem. Om det blir svårt att komma ihåg allt ni upplevt, ta fram lärplattan och visa bilder eller filmer på det ni precis gjort. 4. Våga vara kreativ – ta med lärplattan utomhus! Ni har övat på en viss aktivitet inomhus och ska nu gå ut med barngruppen. Ta med lärplattan utomhus och fortsätt utforska samma övningar. I Jaramba-appen finns exempelvis en årstidslista som går att använda i alla väder. Utmana barnen och ställ frågor som ”Vad för typ av träd finns i skogen? Hur stavar man till det trädet?” Ta hjälp av lärplattan när ni känner att det behövs. 5. Fånga barns intresse med bilder! Barnen blir lätt engagerade av en film eller bilderbok som exempelvis Kompisböckerna i Jaramba Förskola-appen. I slutet av varje bok hittar ni även barnanpassade diskussionsfrågor som alla kan ta del av. 6. Gör det enkelt för barnen - alla lär på olika sätt! I lärplattan figurerar bilder, språk och ljud i samspel. Det blir då lättare för hela barngruppen att ta till sig och bli intresserade av det ni tänkte belysa. Olika former av verktyg i undervisningen gynnar även flerspråkiga barn och barn i behov av särskilt stöd. 7. Följ läroplanen när ni använder lärplattan! För att användandet av en lärplatta i undervisningen ska vara relevant för pedagoger är det viktigt att innehållet i lärplattan har en tydlig målsättning. Om barngruppen ska öva på ordförståelse ska även de digitala verktygen bidra till denna övning. På så vis kan pedagoger lättare följa läroplanens olika mål i alla förskolans moment. 8. Använd dig av lärplattans oändliga tillgång på information! Glöm inte att även barn i grupp kan samspela kring intressen. En lärplatta har ett oändligt flöde av relevant innehåll. Använd dig av appar eller gör en enkel sökning på internet för att få fram bra bilder eller övningar. Exempelvis att använda sig av lärplattan när ni pratar om farliga djur kan förstärka upplevelsen för barnen. Att höra hur ett lejon ryter eller se hur de rör sig på savannen är extra spännande för de små. 9. Du kan hålla dig uppdaterad med barnens intressen! Med hjälp av lärplattan kan pedagoger och barn upptäcka och utforska omvärlden tillsammans. Om barnen en dag pratar om Babblarna eller en sång de hörde på tv:n. Kan du enkelt lära dig sången eller hänga med i barnens intressen med hjälp av lärplattan. 10. Våga utforska lärplattan själv! Använd lärplattan och dess innehåll i andra kontexter. Var kreativ! Våga släpp papper och penna! Se det som kompetensutveckling och lärande. Missa inte klippet där jag pratar mer om min syn på digitala läromedel och hur jag känner inför de nya bestämmelserna. I förskolans läroplan finner man dessa rader som styrker användande av digital teknik. Förmåga att kunna kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta är nödvändigt i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Förskolan ska lägga grunden till att barnen på sikt kan tillägna sig de kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver (Lpfö 98/16).
fredag 20 Okt 2017 kl 13:16
Välkommen till Pedagogen – En blogg om barn och digitalt lärande!
I mina första två inlägg har jag valt att fokusera på hur vi som är pedagoger och föräldrar egentligen ska förhålla oss till digitala läromedel nu när det är ett krav från skolverket. I klippet pratar jag lite om min syn på digitala läromedel och hur jag som förskollärare jobbar med dem. Missa heller inte våra 10 tips till dig som vill använda digitala hjälpmedel i förskolan! Den digitala utvecklingen går i rasande snabb takt och vi måste acceptera att även digitala läromedel är en självklar del i utbildningen för våra barn och ungdomar. Här känner även jag själv som pedagog ett ansvar och en stor lust att lära mer och få utmanas. Utifrån min erfarenhet är det viktigt med delaktighet och inflytande från föräldrar i barnens utbildning. Genom att använda digitala läromedel både i förskolan såväl som hemma kan man samverka kring barnet och få inblick i det man gör i verksamheten under dagen och det som fångar barnet hemma. Detta kan sen underlätta för att hitta intressepunkter för eventuellt vidare arbete med barngrupperna. Hur känner ni pedagoger ute i Sveriges Förskolor? Vad tycker ni föräldrar? Ta gärna chansen att dela med er av era erfarenheter och tankar!
torsdag 19 Okt 2017 kl 15:39