få Jaramba Premium 2 månader
gratis med telia zone

Lek- och läromedel (del 3 av 3): Dags för skräplabbet med Håll Sverige Rent!

fredag 14 Jun 2019 kl 9:20

Som jag skrivit och nämnt tidigare så har hållbar utveckling blivit en viktig del i undervisning och i barns vardag. Men det händer fortfarande att barn knappt ser varken soprum, sopstation eller något led i nedbrytningsprocesser. Det blir som att man enbart ser behållare som försvinner iväg. Hur kan man tydliggöra detta?

 

Det finns så mycket att utforska och infallsvinklarna är lärorika för alla beträffande skräp, återvinning, miljö och hållbar utveckling.
Frågor som många barn ofta ställer är vad som räknas som skräp, hur mycket kastar man ute i naturen och vad kastar man. Därför tycker vi att det är extra roligt att presentera två nya aktiviteter om skräp på stranden. Frågan är hur vanligt är skräpet egentligen? Låt barnen reflektera kring detta och ställ upp i diagram. Att sedan prata vidare kring vad som händer med skräp i våra hav och vatten är viktigt. Högaktuellt med plastdebatten som tar upp djurens levnadsvillkor under dessa förfärliga omständigheter.
 

 
 

Låt också barnen öva på att sortera i aktiviteten ”På återvinningsstationen”.
Det här med att nedbrytningsprocessen tar olika tid för olika föremål intresserar också många. När det finns mer tid att vara ute under sommaren varför inte återigen tydliggöra för barnen. Placera jordfyllda lådor utomhus där exempelvis en frukt, en pappbit, något i metall, en plast flaska osv grävs ner i jorden. Låt barnen själva bestämma skräp. Då kan de se hur stor skillnad det verkligen blir.
 
 
 

 

Så här kan man göra en liten session (Du hittar alla aktiviteterna i spellistan Skräplabbet):

Session

1. Prata om skräpets inverkan på strand och i hav. Ställ öppna frågor.
2. Gå på skräpjakt på en strand.
3. Gör aktiviteten “Vanligaste skräpet på stranden” tillsammans
4. Jämför fynden i aktiviteten med andra fynd ni eventuellt hittade
5. Ställ upp i nya diagram om ni hade andra fynd på egen hand genom att rita/avbilda
 

När man dokumenterar använder jag dessa dokumentation/reflektions stödstolpar att tänka kring alla aktiviteter i barngrupp:

1. Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten?
2. Vilken utmaning vill vi ge till barnen?
3. Hur/vad gjorde barnen?
4. Vad sa dem/Vad visade barnen intresse för?
5. Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra?
6. Hur går vi vidare?
7. Vilken är kopplingen till läroplanen?

I just den här sessionen skulle man kunna koppla till/förankra i lpfö.

Utbildningen ska ge barnen möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle. Barnen ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling såväl ekonomisk och social som miljömässig.

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld.
Förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,

Förskollärare ska ansvara för att varje barn får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande.