få Jaramba Premium 2 månader
gratis med telia zone

Jaramba #digitala-laromedel

Lpfö 18!
Fira den nya omarbetade läroplanen för förskolan som kommer att gälla från och med nu den 1 juli!   Som vi har väntat på den nya reviderade läroplanen! Det har skrivits och spekulerats en hel del kring den. Men nu är den äntligen här. Mycket har tydliggjorts och ändrats med nya spännande begrepp. Det är värt att firas med somrig hallon- och marängtårta tycker vi. Men vad innebär då förändringen i Lpfö 18? Detta är några av de områden som Skolverket pekar på som viktiga: • Omsorg som en del av allt som sker på förskolan • Barns rättigheter • Förskollärares ansvar • Digital kompetens • Hållbar utveckling • Nationella minoriteters språk och kulturer • Rätt till teckenspråk • Kroppslig och personlig integritet • Jämställdhet • Stöd och stimulans utifrån barnets behov och förutsättningar Kort rör det läsning, integritet och personalens ansvar och betydelse. Begreppet undervisning finns nu med. De legitimerade förskollärarna ska ansvara för att bedriva och utveckla undervisningen i förskolan. Barnskötarnas roll och betydelse har också lyfts fram. Digital kompetens har förts in som begrepp för att ännu bättre förbereda barnen för framtiden. I den nya läroplanen finns också skrivningar om barnens rätt att vistas i naturen och att testa lekar och saker bortom könsstereotypa uppfattningar. Regeringskansliet har betonat att läsfrämjande och språkutvecklande arbete i förskolan skall lyftas fram i den reviderade läroplanen. Att barn ska ges förutsättningar och möjligheter att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om texter betonas som viktiga inslag. Begreppet hållbar utveckling, barns integritet (barns rätt att bli medvetna om den egna personliga och kroppsliga integriteten) samt hälsosam livsstil har förts in. Är Lpfö 18 ett tillräckligt tydligt styrdokument som går att använda i planeringen av undervisningen? Personligen tycker jag exempelvis att det är så bra att pedagogernas roller lyfts fram och betonas. Det är ett arbetslag vi arbetar inom, men vi har särskilda ansvar som förskollärare respektive barnskötare och det tydliggörs. Läroplanen känns mer modern, professionell och kvalitativ enligt min uppfattning. Dock undrar man givetvis om visionerna verkligen går att uppnå i vardagen. Vad gäller just digital kompetens, hur tänker ni rent konkret i ert arbetslag? Skriv kommentarer eller tankar i bloggfältet nedan!
måndag 1 Jul 2019 kl 8:47
Ge er ut och spana efter fåglar!
Finns det något härligare sommartecken än att höra tydlig och vacker fågelsång? Nu så här långt in i juni månad har många fåglar anlänt till vårt land igen. Så plocka fram kikare, papper, penna och kamera. Till detta passar aktiviteten ”Sommarens fåglar 2” i Jarambas Sommarspellista utmärkt.   Flertalet barn i förskolan jag har lärt känna genom åren har någon gång under förskoleperioden visat starkt intresse för fåglar. Barns dialog kring fåglar är rik och spännande. Frågeställningarna är oändliga och kan till exempel innehålla funderingar kring vilken mat fåglar äter, hur de kan flyga, hur långt de flyger, om alla flyttar till Afrika, hur breda vingarna är, vilka hot det finns mot fåglar, hur deras bon ser ut, hur äggen kläcks, vilka spår fåglar lämnar, hur skelettet ser ut, osv..   Jag har arbetat med barns läs- och skrivinlärning på ett naturligt sätt i projektform med just fåglar. Vi har då varit ute och lyssnat på deras sång och läten samt tagit egna bilder och sedan gjort egna böcker med tillhörande ljuduppspelning av fågelsång. Jag anser att det är ett perfekt sätt att själv få skriva och illustrera den fakta som mest fascinerar just det enskilda barnet eller gruppen. Att lära sig namnen är ett första steg i att samla fakta.   Så här kan man göra en liten session (Du hittar alla aktiviteterna i Sommarspellistan): Session 1. Gå ut på en promenad, spana och lyssna efter fåglar 2. Använd en kikare, fotografera, spela in ljudet 3. Gör aktiviteten ”Sommarens fåglar 2”. 4. Jämför bilderna ni fotade och de i aktiviteten 5. Gör din egen fågelbok. Skriv av namnen i aktiviteten och använd egna foton eller rita egna bilder.         Under lite vila senare under dagen, efter en sådan här aktivitet utomhus, kan det vara mysigt att se det nya avsnittet ”Miffy och den lilla fågelungen”. När man dokumenterar använder jag dessa dokumentation/reflektions stödstolpar att tänka kring alla aktiviteter i barngrupp: 1. Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten? 2. Vilken utmaning vill vi ge till barnen? 3. Hur/vad gjorde barnen? 4. Vad sa dem/Vad visade barnen intresse för? 5. Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra? 6. Hur går vi vidare? 7. Vilken är kopplingen till läroplanen? I just den här sessionen skulle man kunna koppla till/förankra i lpfö Barnen ska få förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att ges möjlighet att delta i fysiska aktiviteter och vistas i olika naturmiljöer. Med ett temainriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande. Utbildningen ska ta tillvara barnens egna erfarenheter, behov och det de visar intresse för. Men barnen ska också kontinuerligt utmanas vidare utifrån läroplanen genom att inspireras till nya upptäckter och kunskaper. Förskolan ska ge varje barn: - förutsättningar att utveckla förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. - intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa. - Förskollärare ska ansvara för att varje barn utmanas och stimuleras i sin utveckling av språk och kommunikation samt matematik, naturvetenskap och teknik, och får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande. - Arbetslaget ska utmana barnens nyfikenhet och förståelse för språk och kommunikation samt för matematik, naturvetenskap och teknik, skapa förutsättningar för barnen att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankar med hjälp av olika uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg, Förskollärare ska ansvara för att varje barn får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande.
tisdag 25 Jun 2019 kl 14:35
Lek- och läromedel (del 3 av 3): Dags för skräplabbet med Håll Sverige Rent!
Som jag skrivit och nämnt tidigare så har hållbar utveckling blivit en viktig del i undervisning och i barns vardag. Men det händer fortfarande att barn knappt ser varken soprum, sopstation eller något led i nedbrytningsprocesser. Det blir som att man enbart ser behållare som försvinner iväg. Hur kan man tydliggöra detta?   Det finns så mycket att utforska och infallsvinklarna är lärorika för alla beträffande skräp, återvinning, miljö och hållbar utveckling. Frågor som många barn ofta ställer är vad som räknas som skräp, hur mycket kastar man ute i naturen och vad kastar man. Därför tycker vi att det är extra roligt att presentera två nya aktiviteter om skräp på stranden. Frågan är hur vanligt är skräpet egentligen? Låt barnen reflektera kring detta och ställ upp i diagram. Att sedan prata vidare kring vad som händer med skräp i våra hav och vatten är viktigt. Högaktuellt med plastdebatten som tar upp djurens levnadsvillkor under dessa förfärliga omständigheter.       Låt också barnen öva på att sortera i aktiviteten ”På återvinningsstationen”. Det här med att nedbrytningsprocessen tar olika tid för olika föremål intresserar också många. När det finns mer tid att vara ute under sommaren varför inte återigen tydliggöra för barnen. Placera jordfyllda lådor utomhus där exempelvis en frukt, en pappbit, något i metall, en plast flaska osv grävs ner i jorden. Låt barnen själva bestämma skräp. Då kan de se hur stor skillnad det verkligen blir.         Så här kan man göra en liten session (Du hittar alla aktiviteterna i spellistan Skräplabbet): Session 1. Prata om skräpets inverkan på strand och i hav. Ställ öppna frågor. 2. Gå på skräpjakt på en strand. 3. Gör aktiviteten "Vanligaste skräpet på stranden" tillsammans 4. Jämför fynden i aktiviteten med andra fynd ni eventuellt hittade 5. Ställ upp i nya diagram om ni hade andra fynd på egen hand genom att rita/avbilda   När man dokumenterar använder jag dessa dokumentation/reflektions stödstolpar att tänka kring alla aktiviteter i barngrupp: 1. Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten? 2. Vilken utmaning vill vi ge till barnen? 3. Hur/vad gjorde barnen? 4. Vad sa dem/Vad visade barnen intresse för? 5. Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra? 6. Hur går vi vidare? 7. Vilken är kopplingen till läroplanen? I just den här sessionen skulle man kunna koppla till/förankra i lpfö. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle. Barnen ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling såväl ekonomisk och social som miljömässig. Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället. Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld. Förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling, Förskollärare ska ansvara för att varje barn får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande.
fredag 14 Jun 2019 kl 9:20
Lek- o läromedel (Del 2 av 3): Möt Timmy Lamm denna vecka!
Små barn älskar kurragömmalekar av olika slag som ni vet. Det är ett bra och lekfullt sätt att lära sig prepositioner och lägen. Det vill säga både språk och matematik på ett lättsamt och lite spännande sätt. En rolig och ny aktivitet är just att hitta Timmy och hans vänner som finns gömda bakom olika ting. Barn i förskoleåldern tröttnar sällan heller på att sortera efter kategorier som siffror, figurer och färger. Det roliga i denna nya aktivitet är att det återigen är fritt för många variationer efter intresse.      Inom de montessoriförskolor jag arbetat i leker vi och benämner geometriska figurer och former vid dess riktiga och lite svårare namn såsom hexagon, pentagon bland andra. Jag och många andra pedagoger upplever att de flesta barn tycker om och är fascinerade av svåra ord. Därför har vi utvecklat en ny mer utmanande sorteringsaktivitet så barnen lär sig dessa ord från början. • Språklig medvetenhet • Lyssna • Tala och berätta • Skriftspråk, symboler och ordförråd Tesselation (geometriska påläggbara figurer) heter ett roligt material som ofta finns i Montessoriförskolor. Dessa geometriska figurer (i olika storlekar och i samma form) finns i trä eller plast i vilka man kan lägga ut och överlappa till olika mönster och till flera dimensioner. Det ser ut som exempelvis mosaikmönster. Detta kan vara kul att utmanas vidare i för barn som visar extra stort intresse för geometri. De kan göra egna figurer i exempelvis olikfärgade papper.                         Så här kan man göra en liten session (I Jaramba hittar du matteaktiviteterna i spellistan Timmy Lamm. I Jaramba Förskola hittar du spellistan Räkna med Timmy Lamm i Matematik.): Session 1. Introducera barnen för geometriska former, visa bilder och benämn vid namn • Uppmana barnen att försöka hitta dessa former i miljön • Sortera geometriska former med hjälp av Timmy Lamms aktivitet i Jaramba • Rita egna geometriska figurer och klipp ut dessa i olika färger och storlekar • Gradera från minst till störst och vice versa. • Lägg/klistra dem på ett papper och skapa, lägg ut och överlappa till nya mönster och nya figurer. Missa inte heller filmavsnitten med Timmy som knyter an till dessa aktiviteter. När man dokumenterar använder jag dessa dokumentation/reflektions stödstolpar att tänka kring alla aktiviteter i barngrupp: 1. Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten? 2. Vilken utmaning vill vi ge till barnen? 3. Hur/vad gjorde barnen? 4. Vad sa dem/Vad visade barnen intresse för? 5. Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra? 6. Hur går vi vidare? 7. Vilken är kopplingen till läroplanen? I just den här sessionen skulle man kunna koppla till/förankra i lpfö. Lek kan också utmana och stimulera barnens motorik, kommunikation, samarbete och problemlösning samt förmåga att tänka i bilder och symboler Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva, gestalta och kommunicera genom olika estetiska uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans. Detta inbegriper att barnen ska få möjlighet att konstruera, forma och skapa genom att använda olika material och tekniker, såväl digitala som andra. Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla; • ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta. • förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, Förskollärare ska ansvara för att varje barn • utmanas och stimuleras i sin utveckling av språk och kommunikation samt matematik, naturvetenskap och teknik, och • får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande. Arbetslaget ska • skapa förutsättningar för barnen att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankar med hjälp av olika uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg, Nästa vecka blir det nya utmaningar i Skräplabbet med Håll Sverige Rent. Högaktuellt nu när äntligen värmen och strandlivet är här.
fredag 7 Jun 2019 kl 13:31
Lek- och läromedel (Del 1 av 3): Språkaktiviteter
Vi vet att många av er använder och är mycket nöjda med våra språkaktiviteter med utgångspunkt i Natur och Kulturs aktivitetskort. Därför har vi valt att introducera ytterligare några nya aktiviteter. För er som inte redan har språkboxen i förskolan eller vetskapen om den kommer här en kort introduktion.      Natur och Kulturs läromedel ”Aktivitetskort i förskolan - Språk” täcker in olika språkområden och är flitigt använt av flertalet förskolor i landet. I den finner man aktivitetskort med språkövningar som är tydligt kopplade till förskolans läroplan. I appen hittar du övningarna i spellistan Språkaktiviteter. Dessa ämnen är korten sorterade efter: • Språklig medvetenhet • Lyssna • Tala och berätta • Skriftspråk, symboler och ordförråd   Barn gillar verkligen lekar och aktiviteter med variation av samma sak har jag märkt genom åren. Det är en trygghet att få befästa kunskap på detta vis. Att få använda kreativiteten och utöka svårighetsgraden i egen takt samt se ungefär samma saker fast i olika kontexter skapar större och djupare förståelse.           Övningen Sorteringslådan går verkligen att variera efter eget initiativ. Här kan barnen sortera och kategorisera efter föremål eller färg exempelvis. Aktiviteten finns i en lite utökad variant dessutom för de som önskar utmanas lite mer.       Vi har också förstått att många önskar just fler och större utmaningar inom språkområdet. Därför har vi denna gång utvecklat språkaktiviteten ”Avsluta meningen”. I denna aktivitet får barn aktivt lyssna, se meningar i sin helhet samt förstå dessa i rätta sammanhang. Här gäller det att hitta rätt slutord. Denna övning kan vara rolig för barnen att själva utveckla vidare under en liten samling genom att komma på egna meningar med olika svarsalternativ. Det gjorde jag i en förskoleklass jag arbetade i för några år sedan. Väldigt lärorikt. Det blev små berättelser av vissa meningar vilket skapade ännu större intresse för högläsning i klassen.   Enligt min erfarenhet så älskar framförallt små barn att hitta nya ord med hjälp av sin begynnelsebokstav i sitt namn. Det är en bra utgångspunkt i att utveckla barns ordförråd samt uppmärksamma ljud och intresset för symboler. Aktiviteten med begynnelsebokstäver är utmaningen att hitta rätt bild till rätt bokstav. Så här kan man göra en liten session: Session 1. Ställ frågor om barnen vet vilka bokstäver deras namn börjar på i denna grupp 2. Hur låter dessa bokstäver? 3. Kommer vi tillsammans i denna grupp på andra saker som börjar på samma bokstav 4. Gör aktiviteten med begynnelsebokstäver i Jaramba tillsammans eller enskilt 5. Låt barnen rita, klippa ut, leta i tidningar, sök och skriv ut bilder på föremål som börjar på dessa bokstäver. 6. Avsluta med att göra egna och enskilda bokstavscollage på ”din” bokstav. När man dokumenterar använder jag dessa dokumentation/reflektions stödstolpar att tänka kring alla aktiviteter i barngrupp: 1. Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten? 2. Vilken utmaning vill vi ge till barnen? 3. Hur/vad gjorde barnen? 4. Vad sa dem/Vad visade barnen intresse för? 5. Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra? 6. Hur går vi vidare? 7. Vilken är kopplingen till läroplanen? I just den här sessionen skulle man kunna koppla till/förankra i lpfö. Förskolan ska sträva efter att varje barn: • utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra • utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner • utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa Förskollärare ska ansvara för att barn stimuleras och utmanas i sin språk­ och kommunikationsutveckling. Arbetslaget ska ge barn möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankegångar med hjälp av ord, konkret material och bild samt estetiska och andra uttrycksformer. I nästa vecka fortsätter vi på temat lek- och läromedel med premiär för Timmy Lamms egna matteaktiviteter. Och därefter blir det ännu mer kunskap och klurigheter i Skräplabbet från Håll Sverige Rent. Missa inte det!
fredag 31 Maj 2019 kl 13:44
Naturvetenskap (del 1 av 3): Inspireras till att experimentera!
Ni kanske kommer ihåg mitt inlägg om experiment från i somras? I det introducerade vi ett av experimenten från bNosy. Nu finns en hel spellista med deras experiment i Jaramba, så in och inspireras till att testa er fram i naturvetenskapens spännande värld! Här är ett exempel på experiment från bNosy som ni kan utföra med barnen: 1 Magnetfiske Syfte med experimentet Att upptäcka att magneter attraherar metaller (järn, nickel och kobolt) men inte material som trä och plast eller icke magnetiska metaller. Detta behövs (per lag) En fiskelina med magnet En låda Minst en magnetisk sak av metall per lagkamrat Icke magnetiska saker gjorda av material som trä, plast, tyg och sten eller metaller som inte är magnetiska En startlinje En uppsamlingsskål Gör så här Förbered en låda innehållande magnetiska samt icke magnetiska saker för varje lag. Ställ ut lådorna en bra bit från startlinjen. Lägg uppsamlingsskålen vid startlinjen. Precis som i en stafett har en deltagare i taget fiskespöt och går och fiskar upp saker en runda och lägger dem i uppsamlingsskålen innan stafettpinnen lämnas över till nästa person. [playlist id="48347" context="jrf"]
onsdag 10 Okt 2018 kl 14:08
Språk (del 3 av 3): Så funkar Veckans bokstav
Då jag hört att många av er använder Veckans bokstav där ute i verksamheterna tänkte jag att det kunde vara på tiden med en liten video som går igenom upplägget. Jag har inkluderat ett par enkla tips på hur ni kan använda de olika övningarna tillsammans med barnen och hoppas att ni som redan är igång fortsätter, och att ni som inte provat än vågar testa Veckans Bokstav!
måndag 1 Okt 2018 kl 16:03
Språk (del 2 av 3): Viljan att berätta väcker intresset för språket
Barn skapar berättelser i leken både medvetet och omedvetet och har ett ständigt pågående sagoberättande omkring sig genom exempelvis böcker och film. Hur kan vi hjälpa dem att utmanas vidare i just det? Att träna sitt återberättande? Eller att hålla en berättelse vid liv? Jag tycker att det är så givande att arbeta tematiskt kring sagor, berättelser och historier och barnen hittar väldigt många spännande intressepunkter att lära, leka och utmanas vidare kring. Förskolan är som sagt en språkstimulerande miljö i alla situationer under dagen och vi pedagoger reflekterar ständigt kring hur vi kan revidera i miljön och kring vårt arbetssätt för att gynna språkutvecklingen på allra bästa sätt. Natur & Kulturs språkbox, vilken täcker olika språkområden, är flitigt använda av flera förskolor I den finner man aktivitetskort med språkövningar som är tydligt kopplade till förskolans läroplan. Dessa ämnen är korten sorterade efter * Språklig medvetenhet * Lyssna * Tala och berätta * Skriftspråk, symboler och ordförråd Nu hittar ni även språkboxen i digital form i Jaramba. I Natur & Kulturs spellista finner ni exempelvis hitta lika, sammansatta ord, rim, vilken ska bort och skapa saga. Den här listans innehåll är även lämpade för de lite äldre barnen enligt min erfarenhet. Får barn lite stöd och struktur genom figurer, ramar, bilder som i sago-aktiviteten, så är det lättare att hålla en början, handling/mitten och ett slut och att skapa just egna sagor. Om det är något jag har arbetat mycket med i förskoleklass så är det att skapa sagor och återberättande. [playlist id="48340" context="jrf"] Session Tips att börja med är att använda befintliga sagopåsar eller flanosagor om det finns och introducera olika sagor för barngruppen. Låt barnen sedan använda dem på egen hand genom att återberätta för varandra. De kan fortgående självklart påverka innehållet, göra egna varianter av rekvisitan. Skapa nya och dra till och lägg ifrån saker i påsarna. Roligt kan också vara att placera dessa i olika miljöer både utomhus ( i sandlådan, i gräset, i en vattenpöl) och inomhus eller mot bakgrunder ni skapat tillsammans (exempelvis ett blått hav, en grön skog, en stad, ett specifikt rum osv) Gå sedan in på ämnet språk och ”skapa sagor” som vi nu introducerar i spellistan från Natur och Kultur. I aktiviteten kommer det upp figurer och miljöer rent slumpmässigt. Det finns sex olika miljöer, tio figurer samt tio objekt. Låt barnen turas om att skapa ihop. Det kan vara till hjälp om någon pedagog startar upp om barnen tycker det blir lite klurigt med en karaktär och sedan låter dem fortsätta på egen hand. Barnen lär sig genom detta att uppmärksamt och aktivt lyssna och utbyta erfarenheter. Dessutom får de eget inflytande över aktiviteten och kan använda sin fantasi obegränsat. Skapa, illustrera, skriv av och återberätta. Hitta själva på andra berättelser eller återberätta kända sagor. Eller varför inte serieteckna i ett rutsystem, alternativt rita egna berättelser i sekvenser och gör en egen bok. Hur kan historien ändras? Vad skulle hända om vi hade haft en annan figur eller en annan miljö är frågor man kan ställa så att barnen utmanas vidare. Att klippa ut egna bilder och klistra i skapandet av sagor är alltid roligt. Varför inte ta med föremål/bilder hemifrån och skapa/återberätta inför gruppen. På så vis blir också vårdnadshavare delaktiga genom att barnen får återberätta hemma och kanske fortsätter de att hitta på fler berättelser gemensamt. I just den här sessionen skulle man kunna koppla till/förankra i lpfö Förskolan ska sträva efter att varje barn • utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, • utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, • utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, • utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, Förskollärare ska ansvara för att barn – stimuleras och utmanas i sin språk­ och kommunikationsutveckling, Arbetslaget ska ge barn möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankegångar med hjälp av ord, konkret material och bild samt estetiska och andra uttrycksformer,   Inför dokuementation använder jag dessa dokumentations/reflektions stödstolpar att tänka kring alla aktiviteter i barngrupp: 1. Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten? 2. Vilken utmaning vill vi ge till barnen? 3. Hur/vad gjorde barnen? 4. Vad sa dem/Vad visade barnen intresse för? 5. Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra? 6. Hur går vi vidare? 7. Vilken är kopplingen till läroplanen?
måndag 24 Sep 2018 kl 10:03
Värdegrund och Hållbarhet (Del 3 av 3): Håll Sverige Rent!
Barn har i allmänhet ett starkt och inneboende intresse av att lära sig om att göra rätt. Därför ser jag liksom många andra pedagoger en chans att ta tillvara på denna kraft redan i förskoleålder beträffande medvetenhet och intresset för miljön och hållbarhet. Våra barn och framtida barn ska ju ta över efter oss och då är det mycket viktigt att de engagerar sig och framförallt ökar sin kunskap om miljö och natur. Få dem att se miljön i ett större perspektiv samt förstår och ser vikten av ta hand om vår jord på bästa sätt. Ur läroplanen läser vi: Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö­ och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid. Det är kanske inte helt enkelt att förklara och visa på hur allt hänger ihop, men barn som får se saker och ting i större helheter först innan man går in på detaljer brukar lära sig snabbare och hittar fler intressepunkter att lära kring enligt min erfarenhet. Det skapar också trygghet med ett gott förhållningssätt till hållbarhet, en omsorg och respekt för allt levande samt naturens kretslopp och närmiljön. Därför blir och är källsortering exempelvis ett viktig del i undervisning och barns vardag. Men ofta ser nog barnen knappt varken soprum, sopstation eller något led i nedbrytningsprocessen. De blir som att man enbart ser behållare som försvinner iväg. Hur kan man då tydliggöra detta? Jag har källsorterat redan med de yngre barnen från start av höstterminen och visat mycket med bilder samt små klipp och barnen har fått flertalet sorterings övningar med bilder på skräp i olika kategorier. Jag tror på att göra det så enkelt som möjligt och visa på på olika sätt med tal, bilder (rörliga samt utskrivna), text, riktiga föremål så att det blir ett så roligt, varierande, naturligt och smidigt moment för alla. Det tror jag är en bra början för att aktivt bli engagerad i miljö och naturvård. Session Denna vecka introducerar vi en ny spellista med aktiviteter från Håll Sverige Rent. Exempelvis hittar ni aktiviteten sant eller falskt och sortera skräp i skräplabyrinten. Förslag på vad man kan göra med barnen är att sedan låta de bli delaktiga i att sätta ut lådor/behållare som de skrivit/illustrerat skyltar till. Så låt därefter de olika ”stationerna” ha ansvarsbarn för olika saker/behållare, växla ansvar så att alla få ta del av områdena samt lär av varandra. Se till att barnen får följa med till stora sopstationer i närmiljön. Gå på skräppromenader ute under hela året och sortera tillsammans. En fråga som fängslat flertalet barn jag har haft under årens lopp är hur lång tid nedbrytningsprocessen tar för olika föremål. Då det dykt upp har jag skrivit ut bilder på detta och placerat ut i miljön samt lagt saker i små jordfyllda lådor utomhus för att tydliggöra och för att barnen i verkligheten kan se hur stor skillnad de olika föremål tar på sig att brytas ned. Exempel på skräp kan vara frukt, en pappbit, något i metall, en plast flaska osv. Det finns så mycket att utforska och infallsvinklarna är spännande och lärorika för alla. Exempelvis kan djurs habitat, det vill säga djurs boende miljö, och hur viktigt det är att vara mån om att vara rädd om naturen för deras skull lockat många barn jag träffat att forska kring. Detta ökar förståelsen för hur kretsloppen hänger ihop samt får barnen att utöka sin empatiska förmåga dessutom. Populärt inslag under året med tema hållbarhet jag har gjort under åren är att tillverka nya saker av befintligt eller medtaget skräp. Låt barnen använda fantasin. Vi har exempelvis ofta gjort fina askar till förvaring, leksakshus/dockhus/akvarium av pappkartonger, pennburkar av metall burkar och så vidare. Bygga skräprobotar och andra större projekt har också lockat barnen under åren. När det gäller att återanvända såsom att ordna det så populära klädbytardagarna alternativt leksaksbytardagar är det dessutom enkelt att göra vårdnadshavare delaktiga och engagerade.   [playlist id="48339" context="jrf"]   I just den här sessionen skulle man kunna koppla till/förankra i lpfö: Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, • utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, Förskollärare ska ansvara för– • att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker, – ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper, ska stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik, Arbetslaget ska • ge barn möjlighet att förstå hur egna handlingar kan påverka miljön, och ge barn möjlighet att lära känna sin närmiljö och de funktioner som har betydelse för det dagliga livet samt få bekanta sig med det lokala kulturlivet. Förskolan ska sträva efter att varje barn • utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö Arbetslaget ska dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla – barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och – föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara.   När man dokumenterar använder jag dessa dokumentation/reflektions stödstolpar att tänka kring alla aktiviteter i barngrupp: 1. Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten? 2. Vilken utmaning vill vi ge till barnen? 3. Hur/vad gjorde barnen? 4. Vad sa dem/Vad visade barnen intresse för? 5. Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra? 6. Hur går vi vidare? 7. Vilken är kopplingen till läroplanen?
torsdag 30 Aug 2018 kl 18:17
Värdegrund och hållbarhet (del 1 av 3): Ny termin – nya kompisar
Nu är det dags att träffas igen för att starta upp ett nytt läsår. Efter ett långt sommarlov känns det kanske som att börja om på flera olika sätt. En del barn byter till ny avdelning, nya kompisar börjar också vilket då innebär nya gruppkonstellationer. Kanske förskolan också har fått nya pedagoger. Det är mycket viktigt att lägga en bra grund redan i början av läsåret. Därför startar vi upp med att presentera och komplettera våra värdegrundsaktiviteter. I läroplanen läser vi.... En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som ska prägla verksamheten. Omsorg om och hänsyn till andra människor, liksom rättvisa och jämställdhet samt egna och andras rättigheter ska lyftas fram och synliggöras i verksamheten. Barn tillägnar sig etiska värden och normer främst genom konkreta upplevelser. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder. När jag läser dessa rader så inser jag också återigen och blir påmind om hur stort, viktigt och fantastiskt uppdrag vi har som pedagoger i förskolan. Att då arbeta med ett kompis-tema i början av läsåret gynnar gruppen för att ge barnen möjligheter att utveckla metoder att använda i det sociala samspelet, samt att de utökar förståelse för att ta hänsyn och respektera varandra i den gemensamma miljön. Ofta leker vi en del ”lärakänna” lekar för att stärka barngruppen i och med att nya barn börjar i förskolan. Det finns otroligt många sätt att stimulera barnens samspel, utveckla deras förmåga att bearbeta konflikter och respektera varandra. Vid temasamling och projekt i verksamheten finns det givetvis också många olika sätt och metoder att dokumentera detta på Viktigast är ändå att alltid följa upp, lyssna, reflektera och ha återkommande samtal om hur man är en bra kompis enligt min erfarenhet  Ta tillvara på de stora som små situationer och tillfällen som uppstår i barnens vardag i verksamheten. Session Som en del i värdegrundsarbete och för att stärka gruppklimatet tänkte jag därför att ”Känslornas pekbok” samt aktiviteten memory med känslor skulle kunna passa bra att börja med. Dessa finner man i spellistan Känslor under ämnet Värdegrund. [asset id="54017" context="jrf"] Jag upplever att barn som ser och samtidigt hör känslouttryck på ett tydligt sätt har lättare att relatera till och senare samtala kring sina egna erfarenheter om känslor. Under den dagliga verksamheten har jag ofta upptäckt att prata kring och identifiera känslor och uttryck kan ibland bli lite knepigt och att alla barn inte heller vill delta. I olika gruppkonstellationer stora som små har jag därför arbetat mycket kring bildspråk. Som ett steg att arbeta vidare i temat känslor har barnen fått i uppdrag att ta med bilder hemifrån. I detta fall skulle bilden visa någon person eller ett djur med ett tydligt känslouttryck som de får presentera inför sina kompisar. I och med det får barnen ett inflytande över vad de vill presentera samt är delaktiga i hur samlingen och vidare samtal och aktiviteter utkristalliseras. För de som inte har möjlighet att skriva ut eller har glömt att ta med en bild kan man ha tidningar att tillgå på förskolan att klippa i. Vi pedagoger ställer givetvis öppna frågor som hur personen på bilen känner sig efter att vi tittat på bilder gemensamt med de olika känslouttrycken. Detta arbetssätt har varit väldigt gynnsamt och de flesta barn vill även senare kontinuerligt återkoppla till egna erfarenheter. Då visar barnen respekt, intresse samt ökar förståelsen för varandras erfarenheter och kan senare relatera och utbrista fraser som exempelvis ”kommer du ihåg på den bilden så var hen glad”. ”Jag blev glad när”...osv Det är också enligt min erfarenhet av detta arbetssätt med bilder väldigt smidigt och roligt att dokumentera samt synliggöra det som kommer fram i tankar, frågeställningar och det som barnen visar intresse för. I ämnet Värdegrund kan ni också kika på den nya spellistan med Babyloonz. Här finns filmer och låtar om hur man är en bra kompis med samtalsfrågor till. Mer om Babyloonz Babyloonz är ett lekfullt barnprogram i lugnt tempo för små barn framtaget tillsammans med svenska förskolepedagoger som hjälpt till forma handlingen utifrån en tydligt värdebyggande grund. I Värdegrund finner ni också sedan tidigare Linda Palms Kompisböcker med tillhörande aktiviteter och samtalsfrågor som är ypperliga till temasamlingar. Mer om Kompisböckerna Kompisböckerna av Linda Palm handlar om empati och socialt samspel. Berättelserna om Kanin och Igelkott tar utgångspunkt i situationer som de flesta barn känner igen från sin egen vardag.   Vid dokumentation använder jag dessa dokumentation/reflektions-stödstolpar för att tänka kring alla aktiviteter i barngrupp: 1. Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten? 2. Vilken utmaning vill vi ge till barnen? 3. Hur/vad gjorde barnen? 4. Vad sa dem/Vad visade barnen intresse för? 5. Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra? 6. Hur går vi vidare? 7. Vilken är kopplingen till läroplanen? I just den här sessionen skulle man kunna koppla till följande i lpfö Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar • öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, • förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, Förskollärare ska ansvara för • att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde, • att förskolan tillämpar ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar, och • att det utvecklas normer för arbetet och samvaron i den egna barngruppen. Arbetslaget ska • visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet, • stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra, Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler,
torsdag 16 Aug 2018 kl 10:11
Välkomna tillbaka!
Hej alla pedagoger! Välkomna tillbaka till bloggen. Hoppas ni har haft en riktigt fin och vilsam sommar! Nu är det uppstart igen och planeringen går säkert på högvarv runt om i landet på våra förskolor. Så varför inte läsa igenom mina inlägg och få lite konkreta tips på hur ni kan komma igång med digitala läromedel med olika teman såsom veckans bokstav, matematik, djur, växter, årstider, färg och form eller sagor. Läs om hur jag själv jobbar med det som fångar barnens intressen som till exempel kända karaktärer som Babblarna, Hello Kitty, Pino eller Babyloonz. Här nedan finner ni olika tips på sessioner och inlägg som kan vara till er hjälp att komma igång och variera barnens sätt att ta till sig kunskap på ett lärorikt och roligt sätt. Aktiviteter och sessioner finns givetvis med dokumentationsstöd och koppling till läroplanen hittar ni i inläggen. Håll sedan utkik för nästa vecka börjar jag skriva om värdegrund och ge tips på flera aktiviteter kring det. Enligt min egen erfarenhet är det det allra bästa ämnet att starta ett nytt läsår med. Jaramba kommer bland annat lansera nya Babyloonz och Peppy Pals aktiviteter och sedan hittar ni som vanligt Natur och Kulturs kompisböcker med mera under den lila ikonen Värdegrund i Jaramba Förskola. Väl mött!
onsdag 8 Aug 2018 kl 12:35
Lekfullt lärande (del 2 av 3): Addition och subtraktion eller “räkna plus och minus”!
Vi adderar och subtraherar mycket oftare än vad vi är medvetna om! Vardagsmatematiken i förskolan, den matematik man knappt tänker på som pågår hela tiden, är så kul. Synliggör man matematiken tydligt så ser man att den finns överallt omkring oss och den blir så mycket roligare att upptäcka. Vi dukar tillsammans, räknar närvaron i gruppen, delar saker, lägger till och drar ifrån, sorterar och gör mönster och så mycket mer. Jag minns själv mängdlära klart och tydligt och hur roligt det var. Det här när man lägger till och drar ifrån från olika mängder för att få rätt antal och ser vad som är större och mindre mängd. Flera barngrupper jag har haft genom åren tilltalas verkligen av att få sortera föremål i rätt mängder. En övning jag brukar göra då med barnen kallar jag för föremål och siffra. Jag lägger ut siffror (inplastade kort) i ordning ett till tio och har en mängd attraktiva föremål i en ask som sedan ska sorteras under rätt siffra. Exempelvis en sten, två pärlor, tre knappar osv. Vi vet att flera pedagoger har önskat lite nya aktiviteter med fler utmaningar i matematik därför presenterar vi denna vecka addition och subtraktion. I höst kommer vi även att bland andra nya aktiviteter presentera 10 kamrater. Det är tal som tillsammans blir tio. Vårt räknesystem bygger på en bas på tio. Därför är det viktigt att vi ger barn möjligheter att få leka, göra och befästa uppgifter kring dessa. 10+0=10 9+1=10 8+2=10 7+3=10 6+4=10 5+5=10 4+6=10 3+7=10 2+8=10 1+9=10 0+10=10 Session: Prata, räkna högt, medvetandegör, befäst och tydliggör matematik inför barnen kontinuerligt i alla vardagssituationer i förskolan. I alla rum och i samtliga situationer under dagen sker matematik. Börja konkretisera olika mängder för barnen. Använd begrepp ord och uppmaningar som många, få, plus och minus, hur många behöver man, kan du räkna dessa osv. Gör sedan i ordning en ask med olika föremål. Plasta in tio sifferkort med siffror från ett till tio. Uppmuntra sedan barnen efter ni själv visat hur det går till att sortera rätt antal föremål under rätt siffra att leka och räkna olika mängd och antal föremål. Gör sedan ytterligare en enkel övning med hur många behöver man om man har en knapp här och det ska bli två osv. Dra även ifrån och ställ frågor som exempelvis här har vi fem små leksaksbilar och det ska vara fyra hur gör man? Gör sedan aktiviteterna addition och subtraktion i Jaramba. När man dokumenterar använder jag dessa dokumentation/reflektions stödstolpar att tänka kring alla aktiviteter i barngrupp: 1. Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten? 2. Vilken utmaning vill vi ge till barnen? 3. Hur/vad gjorde barnen? 4. Vad sa dem/Vad visade barnen intresse för? 5. Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra? 6. Hur går vi vidare? 7. Vilken är kopplingen till läroplanen? Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang Förskollärare ska ansvara för – stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling, Arbetslaget ska • utmana barns nyfikenhet och begynnande förståelse för språk och kommunikation samt för matematik, naturvetenskap och teknik,
torsdag 28 Jun 2018 kl 16:14
Lekfullt lärande (del 1 av 3): Spänningen med experiment
Barn älskar spänningen i ett roligt experiment! Jag minns speciellt skojiga färgexperiment, den alltid lika populära vulkanen med bakpulver, timlånga lekar med magneter och massor av små experiment med luft och vatten. Det är så spännande att få grotta in sig i vetenskapliga frågeställningar och hitta olika metoder att utmanas och undersöka olika fenomen. Under en period hade vi på en förskola jag arbetade i varje vecka ett experiment som lyftes fram under samlingen. Det var ett mycket uppskattat inslag i den dagliga verksamheten. Senare blev det ett par hyllplan i miljön där experiment fanns att tillgå för barnen. Vi fann det väldigt roligt att byta ut aktiviteterna allt eftersom nya intressen uppstod. Jag älskar att få se barnens reaktioner och lyssna på deras tankar. Att efteråt få ställa öppna ”hur-frågor”, kunna resonera, fundera och låta barnen komma med egna teorier. Det är ett fantastiskt roligt lärande när barnen provar själva och det blir ämnesöverskridande och man ser att flera sinnen är i samverkan. Men ibland tar det stopp och många gånger kan man tycka att det är eller känns svårt att skilja på ämnen som naturvetenskap, teknik och matematik. Det kanske även hämmar oss att fortsätta eller börja med roliga experiment. Så för att det ska vara lättare att komma igång Nu har vi glädjen att tillsammans med bNosy publicera klipp som innehåller somriga utomhusexperiment som t.ex. "Magnetfiske". [asset id="113315"] bNosy startades 2014 och deras första produkter, lärande underhållning i naturvetenskap och teknik lanserades under våren 2016. bNosy teamet består av forskare, illustratörer, spelutvecklare och lärare. De har pedagogiska sagoböcker, spel, appar och film som lär barn om naturvetenskap på ett enkelt men roligt sätt. bNosy vill få fler barn intresserade av naturvetenskap. Till terminsstarten i höst publicerar vi spellistan "Experiment" i Jaramba förskola. I "Information om spellistan" kommer vi att beskriva hur man lär sig grundläggande fysik och kemi med dessa experiment och på vilket sätt som detta knyter an till läroplanen för förskolan. I spellistan kommer det finnas klipp grupperat enligt innehåll som exempelvis magnetism, ljud, ljus och tryck etc. Så räkna med mycket mer experimenterande till hösten! Dessa kommer även att förses med följande info: Kort fakta om ämnesområdet. Vad man behöver för att göra experimentet. Vilket syfte experimentet har. Tips på vilka ev. ytterligare ämnesområden som experimentet berör. När man dokumenterar använder jag dessa dokumentation/reflektions stödstolpar att tänka kring alla aktiviteter i barngrupp: 1. Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten? 2. Vilken utmaning vill vi ge till barnen? 3. Hur/vad gjorde barnen? 4. Vad sa dem/Vad visade barnen intresse för? 5. Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra? 6. Hur går vi vidare? 7. Vilken är kopplingen till läroplanen? Förskolan ska sträva efter att varje barn • utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, • utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, • utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, Förskollärare ska ansvara för • att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen – stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik, Arbetslaget ska • utmana barns nyfikenhet och begynnande förståelse för språk och kommunikation samt för matematik, naturvetenskap och teknik,
torsdag 21 Jun 2018 kl 13:47
Naturen som inspiration (del 1 av 3): Färgerna och intervju med Pernilla Stalfelt
Ingen kan väl undgå att se fantastiska skiftningar ute i naturen? Som de olika nyanserna av grönt exempelvis. Vi flyttar gärna den dagliga verksamheten mer och mer utomhus så här års där barnen har mycket fritt utrymme till att leka och upptäcka i naturen tillsammans. Sociala kontakter/relationer är också ofta mer etablerade nu mot slutet av terminen/läsåret. Barnen har knutit kontakter inom gruppen, de socialiserar sig med varandra och känner en trygghet som helhet. De ser varandras olikheter likt ett spännande färgspektrum och vem vet dessa relationer kan bli varaktiga för livet. Ett gemensamt intresse för just färger möter vi tillsammans överallt vilket attraherar och lockar till så mycket skapande lek och intressen i förskolan. Vi pedagoger vill göra miljön attraktiv och lockande och tänker ofta färgkodat. Därför sorterar vi ofta och iordningställer i miljön efter färger. Barn kategoriserar också ofta omedvetet i sin miljö efter färg och form med mera. Jag ser verkligen atmosfären och miljöns betydelse för barnens lärande vilket stöttar och vägleder till gemensam kunskap och utveckling. Förskolan är en levande mötesplats för social, kulturell och kommunikativ stimulans. Barnen leker, lär och möter dilemman dagligen. De ska kunna växla mellan olika aktiviteter och få använda sin fantasi och kreativitet både inne såsom ute i naturmiljö. Boken Färgerna av Pernilla Stalfelt är också en utmärkt miljö att upptäcka alla nyanser av tillvaron i och nu finns den även i en digital version i Jaramba.     Session Börja med att uppmärksamma färger kontinuerligt och använd begrepp som mörkt och ljust. Ställ öppna frågor till barnen som exempelvis hur ser den ut, vad hittar vi som är blått omkring oss, är det också blått och så vidare. Upptäck boken "Färgerna" av Pernilla Stalfelt i Jaramba och peka och klicka er fram bland saker i olika nyanser av grundfärgerna. (Som pedagog titta även på intervjun här i bloggen och bli inspirerad av att blanda färger och upptäcka tillsammans med barnen.) Använd förskolans rika miljö att titta på saker omkring er såväl utomhus som inomhus. Uppmana barnen att hitta saker i en speciell färg. Eller ta med hemifrån. Roligt kan vara att sedan gradera fynden från mörkt till ljust och tvärtom. Varför inte ta och plocka gröna blad eller blå blommor. Blanda färger (flytande täckfärg att rekommendera)  , gradera dessa eller försök att hitta så många nyanser ni kan. Ta sedan in fler färger och blanda med för att hitta de ”rätta” nyanserna som matchar fynden eller upptäck nya tillsammans. Något jag ofta har gjort som barnen har tyckt om är att göra collage av dessa fynd. Klistra blommor, blad eller kanske bilder efter färgnyanser och måla bredvid i nyans för att se tydligt hur man kan koppla ett föremål till en färg. Barns flöde av tankar och kunskap bildar som sagt en bank av mångfald som i denna session och lek kring färger. Vilket är en ypperlig aktivitet för att fånga barns intressen inom så många olika områden. [asset id="104184"] När man dokumenterar använder jag dessa dokumentation/reflektions stödstolpar att tänka kring alla aktiviteter i barngrupp: 1. Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten? 2. Vilken utmaning vill vi ge till barnen? 3. Hur/vad gjorde barnen? 4. Vad sa dem/Vad visade barnen intresse för? 5. Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra? 6. Hur går vi vidare?   Vilken är kopplingen till läroplanen? I just den här sessionen skulle man kunna koppla till/förankra i lpfö Förskolan ska sträva efter att varje barn • utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, 2.2 UTVECKLING OCH LÄRANDE Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. Förskollärare ska ansvara för– ges goda förutsättningar att bygga upp varaktiga relationer och känna sig trygga i gruppen, 2.3 BARNS INFLYTANDE I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden Förskollärare ska ansvara för att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, inne håll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas.
torsdag 24 Maj 2018 kl 13:50
Tillsammans (del 3 av 3): Utforska omvärlden trafiksäkert
Snart är det skoldags för de lite äldre barnen på förskolan och ni kanske har så kallade ”skolgrupper” för dessa blivande skolbarn. De brukar vara mysigt att göra detta till en speciell dag i veckan. Att man gör roliga aktiviteter tillsammans och känner en längtan, förväntan och extra mycket samhörighet och gruppkänsla. Barn är nyfikna på och gillar i allmänhet symboler som ni märkt. Därför har jag rekommenderat att ta fram ett trafikmemo som nu dykt upp i Jaramba! [asset id="97546"] När jag har haft skolförberedande grupper genom åren har jag brukat ha trafikmärken som just ett ämne att ta upp inför skolstart. Jag minns själv att jag hade ett memory i pappersform och tyckte det var väldigt spännande att lära mig om dessa. Det är möjligen ett av de ämnen som man kanske vill beröra inför övergång mellan förskola och skola då barnen kanske börjar ta sig på egen hand till skolan inom kort. Vi vill såklart förbereda och samverka tillsammans med alla berörda på bästa sätt så övergången blir så bra som möjligt på alla sätt och vis. Session Ta en promenad i närområdet och uppmärksamma trafikmärken och skyltar omkring er. Gör sedan Jarambas aktivitet trafikmemo antingen ute på en plats där ni slår er ner eller när ni kommer tillbaka till förskolan. Be barnen senare ta med en bild på ett trafikmärke de intresserar sig för. Ett förslag kan vara att sedan rita upp en stor miljö eller en karta där ni placerar ut trafikmärken. En annan populär aktivitet för att befästa betydelsen av dessa är att plasta in dem och gör små egna trafikskyltar till lek i sandlådan ute/inne eller till bilbanor och tågbanor inomhus. Eller varför inte göra en egen bok eller skapa ett eget memory. Var det någon speciell symbol som intresserade? Kan vi sortera dem i olika grupper? Den här veckan vill jag även tipsa om en härlig musikvideo med figurerna Ajja och Bajja. [asset id="110461"] Ajja och Bajja är skapade av logopeden Elvira Ashby som skriver och gör språkinlärning rolig, inspirerande och stimulerande för alla. Ännu mer fint material från Elvira kommer till hösten.
onsdag 9 Maj 2018 kl 11:37
Tillsammans (del 2 av 3): Vårens blommor
Många har uppskattat den lilla pekboken om vårens blommor, och också använt den som inspiration för upptäcktsfärder ute i naturen. Jag kan glädja er med att den kommer att följas upp av en rad små minilexikon med svensk flora och fauna, bland annat om sommarblommor, fåglar, träd och insekter. Det enkla upplägget i aktiviteten är att ordet kommer skriftligt och muntligt när du klickar på bilden. Ett tips är att använda den som en frågesport. Låt barnen utmana varandra att gissa namnet, innan de klickar för att höra svaret! [asset id="110089"] Vårens blommor finns i spellistan ”Årstider” i Naturvetenskap.
onsdag 2 Maj 2018 kl 14:30
Återkoppling: Event med Natur & Kultur
Hej allihop! Jag hann med att samtala med en hel del av er och roligt att det kom representanter från både kommunala såsom privata förskolor och pedagoger som arbetade upp till förskoleklass till Natur & Kultur häromveckan. Även olika pedagogiska inriktningar var rikt representerade bland er besökare. Såklart extra kul att vi också hade långväga gäster på plats och inte bara från storstadsregioner. Jag känner verkligen efter detta möte och samtal med er att vi är så enade om att ge barnen en trygg, lärorik, kvalitativ och rolig start kring kravet på digitalisering i förskolan, oavsett i vilken enhet vi arbetar i. Kul och så värdefullt med era önskningar och åsikter kring digitala verktyg och vad ni önskar att få ut av Jaramba. Det som är extra intressant för mig att läsa är att de förefaller sig vara mycket som är i enlighet och linje med det vi redan har på gång och som vi redan diskuterat kring . Jag känner ett stort engagemang från er och en stark vilja att göra det här tillsammans med er och för barnens bästa och framtiden. Jag har nu summerat era svar i korta drag Beträffande framtiden och digitala läromedel vill majoriteten att det ska vara: konkretiserat en enad personalgrupp, alla arbetar på lika sätt mot samma mål ett tydligare samarbete i alla led en stark koppling till Lpfö, ett tydligt syfte med arbetet kring digitala läromedel en ökad tillgänglighet för alla en ökad kunskap hos pedagoger, våga utmanas synliggörande på ett enkelt sätt mellan pedagoger och vårdnadshavare vid användandet fler undervisningsmoment Beträffande innehållet i Jaramba önskas främst aktiviteter kring: flerspråkighet bokstavs ljud Babblarna sånger engelska böcker naturvetenskap kroppen hållbarhet programmering kritiskt normtänkande Rädda barnen Barnkonventionen experiment teknik matematik och pussel med svårare utmaningar temaarbete olika kultur och traditioner Flertalet ville även se aktiviteter där flera barn är delaktiga och har ett större inflytande över innehållet. Dessutom uppstod frågor om offline läge samt önskemål om en fotofunktion vilket vi återkommer om. Tack till alla er som kom och särskilt tack till alla som fortsätter att höra av er till mig med feedback på Jaramba och min blogg. Jaramba-gänget älskar verkligen att få insikt i hur vi arbetar och för mig känns det väldigt bra att inte bara kunna erbjuda dem min egen erfarenhet utan även lyfta sånt som ni insett ute i era egna verksamheter, ofta är det saker jag själv aldrig tänkt på. Så fortsätt med det så ses vi säkert på nästa event! /Agnetha
onsdag 18 Apr 2018 kl 13:10
Djur & växter (del 3 av 3): Ut och upptäck våren!
Våren är verkligen på väg, eller är den inte redan här? Vi börjar vara ute än mer under dagarna och nu ser man fler kännetecken som minner om vårens antågande. Man ser knoppar på träd och buskar. Djuren vaknar till liv, inte bara våra vanligaste insekter och fåglar, men med klart tydligare ljud och kvitter på morgonen. En annan tydlig förändring är självklart också vädret och ljuset. Barn uppmärksammar allt detta liksom vuxna. Det brukar då vara vanligt att hitta vårtecken som en aktivitet i förskolan. Senare kikar de flesta liksom jag kanske vidare på lite kretslopp som exempelvis frö till färdig växt, utveckling puppa till fjäril eller yngel till groda och så vidare. Ett intresse för just blommor och det som händer i naturen börjar ofta väckas i förskoleålder. Något som jag gjort mycket i barngrupper genom åren är att så och plantera såväl inomhus som utomhus. Alla möjliga sorters kärnor och fröer. Jag prövar mig fram hur de ska stå för bästa ljus. Sedan observerar jag tillsammans med barnen hur de tar sig. Vi märker likheter och skillnader och jag låter barnen ta hand om och vårda sina plantor på egen hand. Jag planterar gärna i glaskärl och i genomskinliga krukor så barnen får en tydlig bild i genomskärning på växtprocessen. Det kan även vara extra spännande med plantor som ananas, avocado, eller varför inte en ingefära, krasse, citruskärna eller vitlök. Det är lätt att lyckas med solros annars plantera förslagsvis pumpa, ärtor, tomater, gurka och örtkryddor. Jag glömmer aldrig lyckan när en liten pojke fick ”helt riktiga” paprikor på plantan som han utryckte det. Använd fantasin och chansa. Det är hög tid att göra det nu om ni inte redan har börjat. Kika gärna på nya aktiviteten ”Hitta katten/hunden” för att återknyta till föregående inlägg med djuren. Det kan vara kul! [asset id="108906"]   Förslag på session Märker ni ett intresse för de blommor och växter som poppar upp under våren. Gör då aktiviteten klicka stava med våra vanliga svenska vårblommor och lyssna på boken "Svea planterar" [asset id="74574"]   Använd ”blomboken” som ett litet underlag och gå på upptäcksfärd i närmiljön och ta med aktiviteten och leta ute. Gå vidare med att plocka de blommor ni sett samt gör egna små böcker, torka blommorna, rita av eller skriv av. Texten finns i aktiviteten så låt barnen som vill skriva av orden och ljuda bokstäver tillsammans. Uppmuntra barnen att ta med en blomma hemifrån, eller kanske en bild på en blomma, ta reda på fakta och gör collage.  Eller varför inte måla och rita av blommorna ni hittat. Blanda gärna färgerna tillsammans för att se på nyanser. Upptäck samband med blommor och växter. Vilka är lika och är de olika färger beroende på årstid och så vidare. Gör ett eget memory av de blommor ni ritat av eller skrivit av namnen på från aktiviteten. Intressant kan det likaså vara att som sagt så och plantera blommor efter årstider. I förskolemiljön lär sig barnen naturligt att vårda och ansvara för miljön och allt levande. Ta gärna även vårdnadshavare till hjälp för att ta med skott eller frön/kärnor som de har med hemifrån. Automatiskt gynnas ett inflytande och och en delaktighet i verksamheten. Barn och vuxna ser det roliga med variation och det gynnar givetvis självklart ett kooperativt lärande. Som med allt lärande blir det roligare att belysa våren genom att blanda aktiviteter med film, sagor och sång också. Glöm inte att flytta ut verksamheten utomhus! När man dokumenterar använder jag dessa dokumentation/reflektions stödstolpar att tänka kring alla aktiviteter i barngrupp: Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten? Vilken utmaning vill vi ge till barnen? Hur/vad gjorde barnen? Vad sa dem/Vad visade barnen intresse för? Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra? Hur går vi vidare? Vilken är kopplingen till läroplanen? Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,  utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, Förskollärare ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen– upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker, ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper,– stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik, Arbetslaget ska ta vara på barns vetgirighet, vilja och lust att lära samt stärka barns tillit till den egna förmågan, Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn • utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, • utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, visar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. och • utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Barns inflytande De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten.
onsdag 11 Apr 2018 kl 12:02
Djur & växter (del 1 av 3): Sant eller falskt?
De flesta vuxna har nog någon gång förundrats över hur snabbt ett barn kan lära sig saker, och hur mycket saker de snappar upp. Särskilt inom ett område som de intresserar sig för.  Barn är naturligt frågvisa och vill förstå hur saker och ting fungerar omkring dem. De ställer väldigt ofta frågor som innehåller ett hur, vad eller varför. Men de kan också ställa frågor som "är det sant att...?" och så vidare. Detta kan vara startpunkten på ett livslångt intresse. Ibland känns det som att svaren vi ger tillbaka inte räcker till och barn inte är nöjda förrän de fått svar på frågan. Därför ställer de kanske samma frågor inom samma område om och om igen. Som vuxen får man väl erkänna att man inte alltid vet svaren. Ta då vara på chansen samt se det som ett ypperligt tillfälle att lära er mer tillsammans genom att forska och utforska ämnet i fråga. Barn är som sagt vetgiriga. De vill och lär sig nya saker konstant. Denna vetgirighet är likt en slags urkraft. Får barn mer fritt och tillåtande ge utlopp för sin nyfikenhet och vetgirighet blir det lättare att fördjupa sig inom det som de är intresserade av. De suger åt sig nya kunskaper i väldigt snabb takt och ser och upptäcker glädjen i erövrad kunskap. De vill utforska, se och förstå sin omvärld och de vill ofta göra saker både självständigt och i grupp. Att testa sin kunskap i frågesport har alltid varit populärt och underhållande och självklart är det allmänbildande. Tänk bara på alla frågeprogram på tv, radio och andra medier genom tiderna och för att inte tala om alla spel som finns på marknaden. Jaramba introducerar nu aktiviteten ”Sant eller falskt”. 28 frågor och svar om vilda djur. Jag rekommenderar dem för både vuxna och barn!   Här kommer ett förslag på en session kring "Sant eller falskt" Märker ni att barn ställer många frågor, är vetgiriga samt vill veta mer om djur. Gör aktiviteten Sant eller falskt tillsammans i en grupp. Vad var det de fastnade för, vilket djur visade de intresse för, eller var det ett fenomen som kan vara inom detta område, en världsdel eller något helt annat som lockade barnen att vilja veta mer om? Låt barnen sedan söka egen fakta eller bilder samt skriva ner eller illustrera en ny fråga. Ett förslag för att göra vårdnadshavare delaktiga kan vara att ge barnen i uppgift att ta med en ”sant eller falskt fråga” till förskolan. Det kan vara roligt att ha en ”sant eller falskt"-samling en stund under någon av övergångarna för att samla ihop barnen. Det kan till exempel ske precis innan lunch eller varför inte ute på gården innan man går in. Jag tycker det är ett lättsamt och trevligt sätt att samlas kring just frågelek. Det blir som en slags små minisessioner på några minuter att testa kunskaper på detta sätt och dessa kan handla om precis vad som helst.  Känslan efteråt blir ofta att det var roligt att få veta för det hade jag ingen aning om, eller det jag antog blev jag bekräftad i. Det här är ett sätt att göra kunskap tillgängligt för flera och genererar givetvis ett kooperativt lärande. När man dokumenterar använder jag dessa dokumentation/reflektions stödstolpar att tänka kring alla aktiviteter i barngrupp: Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten Vilken utmaning vill vi ge till barnen Hur/vad gjorde barnen Vad sa dem/Vad visade barnen intresse för? Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra Hur går vi vidare Vilken är kopplingen till läroplanen Så här kan sessionen kopplas till lpfö: Förskolan ska sträva efter att varje barn • utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, • utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, • utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. Förskollärare ska ansvara för • att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen– upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker, – ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper,– stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik, Arbetslaget ska • ta vara på barns vetgirighet, vilja och lust att lära samt stärka barns tillit till den egna förmågan,
torsdag 29 Mar 2018 kl 15:35
Tack till alla som kom till vårt seminarium!
I tisdags hade vi äntligen vårt seminarium i Natur & Kulturs lokaler på Karlavägen. Innan kände jag mig lite nervös över att komma ut och prata med användare, läsare och pedagoger men oj, vad kul det var! Det var helt fantastiskt att så många dök upp och det var så roligt att se hur engagerade ni var, inte bara när det gällde Jaramba Förskola utan i era verksamheter och era barn. Vi fick massor av frågor om appen och vad man kan göra med den, förslag på funktioner och aktiviteter och en hel del vänliga ord. Från mitt perspektiv var det väldigt inspirerande och givande att få samtala med er och jag vet att de på Jaramba uppskattade er ärlighet och ert engagemang väldigt mycket. Extra tack till Natur & Kultur som lät oss hålla seminariet hos dem och Maria Wedar från N&K som presenterade mer information om den kommande digitala versionen av Språk-boxen i Jaramba. Även om jag hade en aning redan innan så känns det verkligen som att jag vet vem den här bloggen riktar sig till nu. Fortsatt hoppas jag verkligen att ni alla som använder digitala läromedel i förskolan ska se den här bloggen som en resurs och en plats där ni kan fortsätta lufta era förslag och idéer!
torsdag 29 Mar 2018 kl 9:50
Skolverkets förslag till den reviderade läroplanen är här!
Nu ligger Skolverkets redovisning av deras uppdrag om översyn av lpfö ute på skolverkets hemsida. Där hittar ni förslaget till den reviderade läroplanen! Saxat från skolverket.se: "I förslaget har bland annat begreppet undervisning och förskollärarens ansvar förtydligats. Med förslaget vill Skolverket att det ska bli ännu tydligare vad förskolan ska ge barnen, och att läroplanen därigenom ska bidra till en hög och jämn kvalitet i Sveriges förskolor för alla barn oavsett var de är bosatta." Så nu är det väl bara att ladda ner pdf:en och försöka sätta sig in i hur det här kommer påverka förskolan och oss pedagoger framöver. Minst sagt spännande! Eller vad tycker ni? Kommentera gärna! Redovisningen och förslaget till den reviderade läroplanen hittar ni här:
fredag 23 Mar 2018 kl 12:04
Deadline för Skolverkets förslag på förskolans läroplan
Regeringen har bestämt att Skolverket ska revidera förskolans läroplan. Detta förslag ska vara klart senast den 23 mars 2018. Men det var redan i december 2016 som Skolverket lämnade ett förslag på hur digital kompetens skulle skrivas in i förskolans läroplan och som nu kommer att arbetas in i den reviderade läroplanen.   Själv känner jag mig positiv inför revideringen av läroplanen. Personligen vill jag som pedagog vara uppdaterad med nya rön, ständigt utmanas samt följa samhällsutvecklingen. Det är det som också är det roliga med använda och få vara med och tycka till om digitala läromedel som Jaramba. Att vara delaktig och påverka innehåll och använda min erfarenhet och kunskap till att barnen får roliga och lärorika aktiviteter som intresserar dem. Att de digitala aktiviteterna sedan är i linje med läroplanen och överensstämmer med värdegrunden utmanar mig ytterligare. Det digitala finner sin väg in i barnens liv tidigare och tidigare och då är det viktigt att vi är där och visar vägen. Nu till att börja med känns det som att det främst handlat om att arbeta med digitala läromedel och miljöer, men med nya krav om digital kompetens handlar det ju faktiskt om att hjälpa barnen förstå digitala miljöer. Hur fungerar programmering? Vad är det som får sakerna på skärmen att röra sig och svara när du petar på dem? Det ska bli väldigt intressant och roligt tycker jag. Här nedan följer fakta och utdrag från Skolverkets hemsida: Under 2017 har Skolverket hållit ett flertal samråd med berörda myndigheter och organisationer och även barn, pedagogisk personal, chefer, och forskare för att få ta del av deras perspektiv och synpunkter. Det har dessutom gjorts besök på förskolor för att lämna synpunkter i en webbenkät. Totalt har Skolverket fått in ca 7 000 enkätsvar. Under perioden 20 december 2017 – 2 februari 2018 skickades texten ut på remiss till myndigheter, organisationer och ett litet antal kommuner. Det var också möjligt för andra än de ovan nämnda remissinstanserna att läsa förslaget samt lämna synpunkter under den perioden. Det som nu händer är att Skolverket kommer att lämna sitt förslag till reviderad läroplan till regeringen senast den 23 mars. Förslaget kommer att publiceras på Skolverkets hemsida. Det är sedan regeringen som slutligen beslutar om läroplanen. Glöm inte att OSA till vårt event med Natur & Kultur den 27:e mars. Det kan du göra här! Kom och lyssna på teamet bakom Jaramba och ta chansen att vara med och tycka till om framtidens digitala läromedel för förskolan. Dessutom tips på hur man snabbt kan komma igång att jobba med Jaramba Förskola. Inte minst med Natur & Kulturs läromedel Kompisar, Rutan & Randan och digitala matteaktiviteter baserade på Aktivitetskort i förskolan. Vi bjuder på dryck och tilltugg från 16.30. Evenemanget äger rum kl 17.00 – 19.00. Datum: 2018-03-27 Tid: 17:00 – 19:00 Plats: Natur & Kultur Adress: Karlavägen 31 Postnr: 11431 Ort: Stockholm Sista anmälningsdatum: 2018-03-24 kl: 13:00
onsdag 21 Mar 2018 kl 9:30
Event 27:e mars: Lekfullt lärande med Jaramba Förskola!
Den 27:e mars har jag blivit inbjuden för att delta i ett event som presenterar appen Jaramba Förskola lite mer ingående. Eventet äger rum i Natur & Kulturs lokaler på Karlavägen i Stockholm. Min roll under eventet kommer vara att prata lite mer om det jag redan täckt väldigt mycket i bloggen /pedagogen, det vill säga ge bra, konkreta exempel på övningar man kan göra med barnen på förskolan. Det kommer även vara en hel del information om appens funktioner och innehåll och jag har blivit lovad en hel del tid för att lyssna på er feedback. Så är du en pedagog som är nyfiken på att använda Jaramba Förskola, eller redan har kommit igång, så är det bara dyka upp för lära dig med och få en chans att berätta för utvecklarna vad du vill se mer av! För att anmäla dig till eventet kan du klicka här. Här följer mer information om tid och plats: Kom och lyssna på teamet bakom Jaramba och ta chansen att vara med och tycka till om framtidens digitala läromedel för förskolan. Dessutom tips på hur man snabbt kan komma igång att jobba med Jaramba Förskola. Inte minst med Natur & Kulturs läromedel Kompisar, Rutan & Randan och digitala matteaktiviteter baserade på Aktivitetskort i förskolan. Vi bjuder på dryck och tilltugg från 16.30. Evenemanget äger rum kl 17.00 - 19.00. Datum: 2018-03-27 Tid: 17:00 - 19:00 Plats: Natur & Kultur Adress: Karlavägen 31 Postnr: 11431 Ort: Stockholm Sista anmälningsdatum: 2018-03-24 kl: 13:00
torsdag 15 Mar 2018 kl 10:39
Matematik (2 av 3): Täck in matematiken med hjälp av Natur och Kultur!
"Matte" förknippas ofta väldigt tätt med räkning, men faktum är att det bara är en liten, liten del i det som matematik hjälper oss att förstå och kommunicera kring vår omvärld. Matteaktiviteter är roligt och inspirerande och lärorikt blir det med variationer som passar alla och är i linje med läroplanen. Dagligen i förskolan uppmuntras barn till att räkna. Tillsammans belyser vi även siffror och symboler, sorterar, mäter, hittar och tillverkar form och mönster på många olika sätt. Innehållet i rim, ramsor, sång och spel av olika slag inkluderar givetvis också ofta matematik. Begreppen mängd, volym, vikt, antal och ordning behandlas ute liksom inne. Vid matsituationer som dukning och turtagning, under barns fria lek och samspel med varandra innefattas också en hel del matematik. I bygg och konstruktionslekar av olika slag förekommer det matematik såsom med legobitar, Kaplastavar, klossar, Plus Plus, tåg/bilbanor, lek med lera/sand, i utelek samt skapande och ateljéverksamhet. I alla övergångar under dagen och på samlingar lyfter vi även fram tid och förändring. Sorteringsövningar och bygg och konstruktionsmaterial som klossar, pärlor, och stenar finns naturligt i förskolemiljön. De flesta barn intresserar sig därför exempelvis för att sortera hitta likheter, olikheter och jämföra färg, form och storlek och utvecklar sitt lärande automatiskt. Natur och Kulturs gedigna läromedel och figurerna Rutan och Randan som reflekterar och inspirerar på ett fint sätt utifrån barn och förskolans intresse för matematik finns i Jaramba. Ni finner många roliga aktiviteter med matematikinnehåll såsom mängd och tal, mätning, rum och läge, sortera samt form och mönster i spellistan Matteaktiviteter. Givetvis utgår materialet från läroplanen och ni hittar det under ämnet Matematik i Jaramba Förskola. [playlist id="48235" context="jrf"] Tips på hur man kan lägga upp en kortare session: Märker ni att barnen intresserar sig för exempelvis sortering läs då Rutan och Randans bok om sortering som en introduktion till ämnet. [asset id="65445" context="jrf"] Böckerna utgår från väsentliga delar av förskolans matematik om mängd, mäta, läge, sortera och mönster. Efter varje bok följer samtalsfrågor som inspirerar till matematiska reflektioner och diskussioner följer efter varje bok. Gå sedan in på Matteaktiviteter och gör aktiviteten sortera strumporna. Längre session: Läs Rutan och Randans böcker om matematik. [playlist search="label:Rutan och randan" context="jrf"] Dessa böcker utgår från väsentliga delar av förskolans matematik om mängd, mäta, läge, sortera och mönster. Efter varje bok följer samtalsfrågor som inspirerar till matematiska reflektioner och diskussioner. Gör sedan aktiviteten sortera strumporna. Följ upp med aktiviteter! En idé kan vara att uppmuntra barnen att sortera i miljön såväl inomhus som utomhus. Gör barnen delaktiga i hur de vill utforma ordning. Man kan exempelvis göra collage genom att klippa ut bilder i tidningar för att visa likheter och skillnader. Ta med föremål/bilder hemifrån att visa på samlingen, förslagsvis två olika strumpor eller klädesplagg så får aktiviteten en naturlig koppling till hemmet samt bokens historia. När man dokumenterar använder jag dessa dokumentation/reflektions stödstolpar att tänka kring alla aktiviteter i barngrupp: 1. Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten 2. Vilken utmaning vill vi ge till barnen 3. Hur/vad gjorde barnen Vad sa dem/Vad visade barnen intresse för? Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra 6. Hur går vi vidare Vilken är kopplingen till läroplanen I just den här sessionen skulle man kunna koppla till/förankra i läroplanen för förskolan Förskolan ska sträva efter att varje barn • utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, • utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, • utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, • utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, • utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap,
fredag 2 Mar 2018 kl 10:18
Språk (1 av 3): Språket som leksak
Små barn har självklart olika grad av intresse för ord, ljud och senare stavelser. De hör och ser sitt skrivna namn och blir ofta nyfikna på tecken i alla dess former. I sin omgivning möter de mängder av ljud och symboler. De flesta barn är även tidigt intresserade av att skriva av, rita och kopiera skrivna ord och symboler. Uppmärksammar de skrivna ord och symboler kan de snabbt koppla till ord och företeelser. Att även koppla ihop bild eller symbol med ett ljud när de börjar leka och laborera med ljud såsom med rim och ramsor gör det ännu roligare och lärorikt.    Barn som lyssnar aktivt i samtal, när vi sjunger och hör olika rim och ramsor uppmärksammar meningar och enskilda ord. De hör ord som låter likadant för att sedan börja lyssna efter stavelser och enskilda fonem. Därefter blir det naturligt att intressera sig för själva fonemet som avslutningsvis delas upp och sätts ihop till ord/fonem.  Som jag nämnt tidigare följer jag med fingret samt uttalar ord och ljud när jag läser och såväl som när jag skriver inför barnen. Barn ser då ofta ord som hela ordbilder. På ett lekfullt sätt kan de då börja ”läsa” i helordsbilder. På förskolan, brukar jag för att öka den språkliga medvetenheten, göra många rimlekar både i form av ramsor, bildkort som man kan matcha ihop i par samt flera klappa takten övningar och sånger. Jag leker medvetet med aktiviteter som uppmärksammar vad börjar ordet på, men även så småningom med vad det slutar på, allt för att ge barnen så många enskilda ljud som möjligt. Hitta på historier med lika begynnelsebokstäver är alltid ett populärt inslag som jag har upplevt (Björnen Beata börjar baka bröd....). I en barngrupp jag hade häromåret hittade vi avdelningsvis på sånger och verser med alla färger kombinerat med djur och namn på samma bokstäver. Dessa sånger illustrerade barnen sedan själva. Jag placerar även ut många ordberikande kort i verksamheten. Språkkort med bild och text samt klistrar fast text på föremål i miljön där det står stol markerat på en stol exempelvis. Detta brukar intressera barnen samt att de då oftare ”läser” i bilder. Enligt min erfarenhet ökar såväl intresset för att skriva, kopiera av samt ser sina bokstäver i texter. Session Gör barn uppmärksamma på ljud genom att lyssna och ställa frågor som vad hörde ni, hur lät det eller hörde ni bilen och så vidare. Lek kontinuerligt med rim och ramsor och få barnen med på tåget på så vis som att uppmana dem att ”kan ni rimma på ko, sko . Det är alltid bra att avsluta med frågor som hörde ni, lät det likadant, för att få en uppfattning om barnen tyckte det var roligt och har lyssnat och förstått. Uppmärksamma både långa och korta namn såväl i tal som i skrift ”Lyssna och titta, Nils är ett kortare namn än Alexandra” Klappa barnens namn i stavelser i takt . Ett tips kan vara att göra det än mer tydligt och synligt om man lägger ut prickar under namnen för att markera. Så här till exempel Carl (en prick),  Al bert (två), eller, So fi a (tre). Uppmana barnen, om du har ett par olika föremål på en bricka, att hitta saker i miljön som börjar på samma bokstav eller låter nästan likadant. Hitta långa och korta ord. Bjud in föräldrar till att kommunicera kring ord, symboler och ljud barnen är intresserade av. Låt barnen ta med eller leta upp bilder i tidningar på symboler och intressanta ord och sådant som rimmar på varandra. Alltså först börja att ljuda och hitta bokstavsljud för att på så vis senare lära sig ords ljudmässiga uppbyggnad och för att kunna sätta i rätt ordningsföljd. I Jaramba finns aktiviteter vilka har olika sätt att ljuda och stava på. Nytt den här veckan är Stava med fordon men i listan ABC hittar ni flera roliga övningar. När man dokumenterar använder jag dessa stolpar för reflektion och dokumentation kring alla aktiviteter i barngrupp: 1. Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten? 2. Vilken utmaning vill vi ge till barnen? 3. Hur/vad gjorde barnen? 4. Vad sa dem/Vad visade barnen intresse för? 5. Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra? 6. Hur går vi vidare? 7. Vilken är kopplingen till läroplanen?   Just den här sessionen skulle man kunna koppla till följande i läroplanen för förskolan "Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner,– stimuleras och Förskollärare ska ansvara för utmanas i sin språk­ och kommunikationsutveckling."
fredag 2 Feb 2018 kl 14:03
Lär genom intressen (1 av 3): Vad kan Hello Kitty göra för stavning och räkning?
Jag funderar ofta på olika sätt att ta del av barns verklighet och aktivt följa med på deras resa till kunskap genom att ta reda på deras intressen. Med hjälp av tematiskt arbete och med karaktärer som finns omkring dem i deras erfarenhetsvärld kan du också hitta nyckeln till deras intresse! För några år sedan jobbade jag med temat Disneyfilmer med en barngrupp. Det startade med att barnen lekte och pratade om filmer. Vi började därför söka efter bilder, läsa böcker, lyssna på filmmusik med mera. Under våra samtal visade det sig vara de olika personligheterna och karaktärerna som var av största intresse, egentligen inte själva handlingen i filmen. Genom att lyssna och ställa öppna frågor förstod vi att det var främst vad som var ont och gott i karaktärerna som fångade barnen. Vi tillförde därför material som tidningar och olika sorters ritmaterial. Tillsammans letade vi efter olika känslouttryck och det blev ett litet projekt inom temat som varade under en kortare period. Vi pedagoger kom fram till att vi även kunde använda oss av befintligt material, känslokort, att koppla till detta. Temat fortlöpte sedan med att titta på olika klädesplagg och smycken, göra egna halsband, räkna och sortera pärlor. Det skapades också egna bilder på karaktärer som barnen tyckte saknades i filmerna. Några barn namngav och skrev små korta meningar om dem. Föräldrar kunde även bidra med böcker, kataloger och leksakstidningar. När man arbetar tematiskt är det utifrån något som barnen funnit intresse i. Hur vi sedan tillsammans, barn och vuxna, för dialog är avgörande och det driver arbetet framåt. I samtal och under aktiviteter i barngrupp är pedagoger medforskande. Det innebär att pedagoger tillsammans med barn sätter ord på det som händer runtomkring. Man delar upplevelser och tar frågor som dyker upp seriöst. Genom att ställa öppna frågor, så kallade ”hur-frågor” i meningsfulla sammanhang, kan pedagoger vidsynt studera de läroprocesser som barn är involverade i. Under de här pågående processerna riktas barns uppmärksamhet mot företeelser och händelser som har en anknytning till det man rör. Det är därför avgörande att aktivt lyssna på barns tankar, idéer och teorier och bekräfta dem. Givetvis låter man barn pröva sina egna hypoteser och uppmuntrar initiativ under tiden vilket gynnar lärandet. Att låta barn komma i kontakt med och parallellt utmanas och undersöka med olika material påvisar riktningar och synliggör fenomen och samband. Att arbeta med tema i förskolan kan därför liknas vid en ämnesfördjupning som kan fortsätta nästan oändligt. Det här kan man tänka på om man vill använda barns intressen som en ingång till fördjupning i viss kunskap: Reflektion! Det är betydelsefullt att kontinuerligt reflektera, tydliggöra, synliggöra och dokumentera barnens aktiviteter och även göra föräldrar delaktiga i processer. Dialog! Lika viktigt är det att ständigt föra dialog i personalgruppen där man reflekterar kring hur man kan gå vidare och fortsätta utmana. Att hålla sig uppdaterad! Kända karaktärer inom populärkulturen är oftast det som tilltalar barn. Idag finns en hel uppsjö av dessa som fångar barns intresse vilket gör att kan det vara svårt att hänga med i alla trender och hålla sig uppdaterad men det kan vara väldigt roligt att bara höra med barnen vad de gillar mest för tillfället. Att karaktärer och identitet hör ihop! Barn kan genom sitt identitetssökande leva sig in i olika karaktärer under olika perioder och sammanhang. En del av dessa karaktärer upplevs möjligen som till exempel stereotypa bilder av hur manligt och kvinnligt bör vara enligt normer. Det innebär inte att vi uppmuntrar till att inta stereotypa könsroller och inte kan vara normkritiska, men med hjälp av olika figurer som man intresserar sig för kan man lära sig saker och skapa utrymme för samtal. Att utmana sina uppfattningar! Ibland kanske man inte är helt överens med barnens intresse för vissa karaktärer av olika anledningar, men det viktiga att ta till vara på är just deras intresse, inte karaktären i sig. Hello Kitty, som enligt beskrivning är en gullig karaktär som talar från sitt hjärta, är kanske inte den figur man oftast förknippar med lärande. Men hon kan vara just en sådan karaktär som flertalet barn identifierar sig med under en period. Därför kan det vara av intresse att Jaramba nu presenterar Hello Kittys spellista, fullmatad med räkning, ordkunskap och stavning. Ur läroplanen för förskolan: Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskap. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Med ett temainriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande. (Lpfö 98/10 s.6-7)
tisdag 2 Jan 2018 kl 16:04
Dags för en liten terminavrundning!
Det här året tillsammans med Jaramba har gått fort och varit väldigt lärorikt och roligt. Jag blev inkopplad under tidig vår för att bidra till att förenkla för förskolepersonal så att innehållet i appen blir tydligt, användbart, tryggt och roligt för våra barn. Responsen och samarbetet från er pedagoger bekräftar nu att vi är på rätt väg. Vi tänker alla framåt och kommer att förbättra och fortsätta erbjuda nya spännande aktiviteter så missa inte bloggen nästa vecka. Då kommer det en översikt för hela våren 2018! Nedan kan ni läsa en sammanfattning av det gångna året och se vad som varit mest poppis i Jaramba i topp-listorna. Under 2017 växte Jaramba med mängder av nytt innehåll, fyllde 1 år och började förskolan, allt inom loppet av några månader. Inför nyår känner vi, som så många andra, att det är dags att sammanfatta det gångna året i ett par citat, några siffror och ett par korta historier om Sveriges största app för små barn. Men framförallt vill vi prata om 2018 – året då Jaramba lär sig att gå! Jaramba har börjat i förskolan! Som många av er redan vet lanserades Jaramba Förskola under hösten, en variant på appen Jaramba speciellt framtagen för pedagoger inom Sveriges förskoleverksamheter. Arbetet med Jaramba Förskola påbörjades dock tidigt under våren och innefattade många, långa samtal och utforskningar mellan vårt innehållsteam, pedagogen Agnetha Levan och samarbetspartners som läromedelsförlag och testgrupper i förskolan. Genom deras insikter och råd riktade vi in oss på att göra en app som dels gjorde pedagogernas arbete med digitala läromedel enklare att både planera och sätta igång med spontant. Samtidigt såg vi till att inte kompromissa för mycket med det vi alltid sätter i främsta rummet: barnens upplevelse av appen. Jaramba Förskola släpptes till en liten grupp förskolepedagoger som föranmält sig på vår hemsida och responsen har sedan dess varit överväldigande positiv. Nu ser vi fram emot att tillsammans med denna växande grupp utforma en fantastisk version av Jaramba Förskola som tar hänsyn till ännu fler behov hos både barn, pedagoger och föräldrar – en app som erbjuder det mesta helt enkelt! Vi har fyllt 1 år! Under tiden för releasen av Jaramba Förskola passade vi även på att fira Jarambas första år ute i världen. Och oj vad appen har växt till sig! Förutom att den uppdaterats med över 100 nya aktiviter under året har den även fått en hel del tekniska uppdateringar som gör den snabbare, stabilare och ännu lättare att använda, både för barn och föräldrar. Vi har lyssnat på vad ni har att säga! Och nu låter det ju som att vi har gjort så himla mycket bra under 2017 att en kan undra varför vi ens behöver komma tillbaka efter helgerna, men vi vet bättre än någon annan att det finns gott om utrymme för förbättringar. Nästa år är en del av vårt löfte att bli bättre på sättet vi kommunicerar med våra användare och kunder, visa vårt innehåll tydligare och göra det lättare för er föräldrar och pedagoger att se hur mycket Jaramba egentligen erbjuder. Vi planerar även en hel del samarbeten med våra kära innehållsleverantörer och hoppas att vi ska kunna erbjuda intressanta saker utanför appen liknande det som ni redan nu hittar på Agnethas blogg /Pedagogen. Sen kommer vi givetvis fortsätta jobba på att göra Jaramba till en ännu bättre tjänst där du som förälder får mer att säga till om gällande ditt barns upplevelse samtidigt som vi blir bättre på att hjälpa barn som utforskar på egen hand att hitta det de är intresserade av. Och vi är långt ifrån klara! Kort sagt tänker vi helt enkelt att 2018 är året då vi går från att krypa fram till att resa oss för att prova våra ben i så stora steg vi bara kan förmå – och vi hoppas att ni alla är beredda att hänga med! Så rundar vi av den här höstterminen (även om jag uppdaterar redan i nästa vecka). Nu hoppas jag att ni alla får en riktigt God Jul så ses vi igen inför terminsplaneringen! /Pedagogen Agnetha Topp 5 aktiviteter: 1. Mata draken Rödis 2. Fotbollsspelet 3. Måla fritt 4. Kapten Habhabs labyrint 5. Vad vill du ha på din smörgås? Topp 5 spellistor: 1. Prinsar & prinsessor 2. Hemma & runtomkring 3. På bondgården 4. Sport 5. Fordon
fredag 22 Dec 2017 kl 17:20
Så använder du Jaramba Förskolas fokuslås!
Ibland kan man vilja stanna upp med barnen i en aktivitet och befinna sig i nuet, mitt i barns nyfikenhet och utvecklande. Det kan vara för att öka förståelsen för något de finner ett intresse för eller för att koppla det till något annat lärande. På så sätt kan du skapa nya förutsättningar och möjligheter genom den aktiviteten! Att kunna "låsa" Jaramba Förskola vid en övning eller en spellista var ett behov som ni lyfte tidigt i feedbacken. Det har vi nu lagt till en lösning för. Uppe i det vänstra hörnet inne i aktiviteter och vissa av listorna hittar ni en vit knapp med ett orange hänglås, det kallar vi för "fokuslåset". Kika gärna på videon för att se hur det funkar och testa det gärna i någon av aktiviteterna. Vi hoppas att det ska underlätta ert arbete och göra era sessioner med Jaramba Förskola ännu roligare och intressantare för barnen! Så här gör du: 1. Gå till den aktivitet du vill fokusera på 2. Klicka på hänglåset 3. Knappa in koden för att bekräfta att du är en vuxen 4. Nu är fokuslåset aktiverat! För att låsa upp går du igenom samma process igen. 1. Klicka på hänglåset 2. Knappa in koden 3. Nu är aktiviteten upplåst!
fredag 24 Nov 2017 kl 12:00
10 tips till dig som vill använda digitala läromedel i förskolan
Att få in lärplattor, appar och digitala läromedel i sin förskoleverksamhet kan vara både roligt och utmanande. Precis som alltid med förändringar och nya direktiv kan det vara svårt att hitta ett bra ställe att börja eller veta vilken kunskap som krävs. Här nedan har vi sammanställt 10 tips som gör det lättare för dig att både använda lärplattan och se vad den kan göra för nytta i ditt lärande om du inte kommit igång än. Glöm inte att kommentera och dela med dig om du har fler förslag på hur man använder digitala hjälpmedel i förskolan! 1. Se lärplattan som en extra resurs till undervisningen i förskolan! Om lärplattan används som ett verktyg i barnens utbildning kan det underlätta i undervisningsmomenten för pedagogen och för barnen. Viktigast är att lärplattan inte missbrukas utan används med måtta i gruppen. 2. Ta chansen att hänga med i den digitala utvecklingen! Häng med i den digitala utvecklingen för att enklare kunna introducera barnen till den formen av verksamhet och miljö. Som pedagog har du ett ansvar att hålla dig uppdaterad med det som händer utanför förskolans värld. 3. Glöm inte att lärplattan är ett mobilt verktyg. Lärplattan är smidig att ta med sig överallt, det är även roligt för barnen att integrera digital lek med fysisk lek. Ta med lärplattan om ni ska baka med barnen i köket, ha en vilostund eller om ni ska iväg på en utflykt. Det ni upplever på plats kan ni fortsätta öva och prata om på vägen hem. Om det blir svårt att komma ihåg allt ni upplevt, ta fram lärplattan och visa bilder eller filmer på det ni precis gjort. 4. Våga vara kreativ – ta med lärplattan utomhus! Ni har övat på en viss aktivitet inomhus och ska nu gå ut med barngruppen. Ta med lärplattan utomhus och fortsätt utforska samma övningar. I Jaramba-appen finns exempelvis en årstidslista som går att använda i alla väder. Utmana barnen och ställ frågor som ”Vad för typ av träd finns i skogen? Hur stavar man till det trädet?” Ta hjälp av lärplattan när ni känner att det behövs. 5. Fånga barns intresse med bilder! Barnen blir lätt engagerade av en film eller bilderbok som exempelvis Kompisböckerna i Jaramba Förskola-appen. I slutet av varje bok hittar ni även barnanpassade diskussionsfrågor som alla kan ta del av. 6. Gör det enkelt för barnen - alla lär på olika sätt! I lärplattan figurerar bilder, språk och ljud i samspel. Det blir då lättare för hela barngruppen att ta till sig och bli intresserade av det ni tänkte belysa. Olika former av verktyg i undervisningen gynnar även flerspråkiga barn och barn i behov av särskilt stöd. 7. Följ läroplanen när ni använder lärplattan! För att användandet av en lärplatta i undervisningen ska vara relevant för pedagoger är det viktigt att innehållet i lärplattan har en tydlig målsättning. Om barngruppen ska öva på ordförståelse ska även de digitala verktygen bidra till denna övning. På så vis kan pedagoger lättare följa läroplanens olika mål i alla förskolans moment. 8. Använd dig av lärplattans oändliga tillgång på information! Glöm inte att även barn i grupp kan samspela kring intressen. En lärplatta har ett oändligt flöde av relevant innehåll. Använd dig av appar eller gör en enkel sökning på internet för att få fram bra bilder eller övningar. Exempelvis att använda sig av lärplattan när ni pratar om farliga djur kan förstärka upplevelsen för barnen. Att höra hur ett lejon ryter eller se hur de rör sig på savannen är extra spännande för de små. 9. Du kan hålla dig uppdaterad med barnens intressen! Med hjälp av lärplattan kan pedagoger och barn upptäcka och utforska omvärlden tillsammans. Om barnen en dag pratar om Babblarna eller en sång de hörde på tv:n. Kan du enkelt lära dig sången eller hänga med i barnens intressen med hjälp av lärplattan. 10. Våga utforska lärplattan själv! Använd lärplattan och dess innehåll i andra kontexter. Var kreativ! Våga släpp papper och penna! Se det som kompetensutveckling och lärande. Missa inte klippet där jag pratar mer om min syn på digitala läromedel och hur jag känner inför de nya bestämmelserna. I förskolans läroplan finner man dessa rader som styrker användande av digital teknik. Förmåga att kunna kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta är nödvändigt i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Förskolan ska lägga grunden till att barnen på sikt kan tillägna sig de kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver (Lpfö 98/16).
fredag 20 Okt 2017 kl 13:16
Välkommen till Pedagogen – En blogg om barn och digitalt lärande!
I mina första två inlägg har jag valt att fokusera på hur vi som är pedagoger och föräldrar egentligen ska förhålla oss till digitala läromedel nu när det är ett krav från skolverket. I klippet pratar jag lite om min syn på digitala läromedel och hur jag som förskollärare jobbar med dem. Missa heller inte våra 10 tips till dig som vill använda digitala hjälpmedel i förskolan! Den digitala utvecklingen går i rasande snabb takt och vi måste acceptera att även digitala läromedel är en självklar del i utbildningen för våra barn och ungdomar. Här känner även jag själv som pedagog ett ansvar och en stor lust att lära mer och få utmanas. Utifrån min erfarenhet är det viktigt med delaktighet och inflytande från föräldrar i barnens utbildning. Genom att använda digitala läromedel både i förskolan såväl som hemma kan man samverka kring barnet och få inblick i det man gör i verksamheten under dagen och det som fångar barnet hemma. Detta kan sen underlätta för att hitta intressepunkter för eventuellt vidare arbete med barngrupperna. Hur känner ni pedagoger ute i Sveriges Förskolor? Vad tycker ni föräldrar? Ta gärna chansen att dela med er av era erfarenheter och tankar!
torsdag 19 Okt 2017 kl 15:39