få Jaramba Premium 2 månader
gratis med telia zone

Jaramba #laroplanen

Värdegrund och hållbarhet (del 1 av 3): Ny termin – nya kompisar
Nu är det dags att träffas igen för att starta upp ett nytt läsår. Efter ett långt sommarlov känns det kanske som att börja om på flera olika sätt. En del barn byter till ny avdelning, nya kompisar börjar också vilket då innebär nya gruppkonstellationer. Kanske förskolan också har fått nya pedagoger. Det är mycket viktigt att lägga en bra grund redan i början av läsåret. Därför startar vi upp med att presentera och komplettera våra värdegrundsaktiviteter. I läroplanen läser vi.... En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som ska prägla verksamheten. Omsorg om och hänsyn till andra människor, liksom rättvisa och jämställdhet samt egna och andras rättigheter ska lyftas fram och synliggöras i verksamheten. Barn tillägnar sig etiska värden och normer främst genom konkreta upplevelser. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder. När jag läser dessa rader så inser jag också återigen och blir påmind om hur stort, viktigt och fantastiskt uppdrag vi har som pedagoger i förskolan. Att då arbeta med ett kompis-tema i början av läsåret gynnar gruppen för att ge barnen möjligheter att utveckla metoder att använda i det sociala samspelet, samt att de utökar förståelse för att ta hänsyn och respektera varandra i den gemensamma miljön. Ofta leker vi en del ”lärakänna” lekar för att stärka barngruppen i och med att nya barn börjar i förskolan. Det finns otroligt många sätt att stimulera barnens samspel, utveckla deras förmåga att bearbeta konflikter och respektera varandra. Vid temasamling och projekt i verksamheten finns det givetvis också många olika sätt och metoder att dokumentera detta på Viktigast är ändå att alltid följa upp, lyssna, reflektera och ha återkommande samtal om hur man är en bra kompis enligt min erfarenhet  Ta tillvara på de stora som små situationer och tillfällen som uppstår i barnens vardag i verksamheten. Session Som en del i värdegrundsarbete och för att stärka gruppklimatet tänkte jag därför att ”Känslornas pekbok” samt aktiviteten memory med känslor skulle kunna passa bra att börja med. Dessa finner man i spellistan Känslor under ämnet Värdegrund. [asset id="54017" context="jrf"] Jag upplever att barn som ser och samtidigt hör känslouttryck på ett tydligt sätt har lättare att relatera till och senare samtala kring sina egna erfarenheter om känslor. Under den dagliga verksamheten har jag ofta upptäckt att prata kring och identifiera känslor och uttryck kan ibland bli lite knepigt och att alla barn inte heller vill delta. I olika gruppkonstellationer stora som små har jag därför arbetat mycket kring bildspråk. Som ett steg att arbeta vidare i temat känslor har barnen fått i uppdrag att ta med bilder hemifrån. I detta fall skulle bilden visa någon person eller ett djur med ett tydligt känslouttryck som de får presentera inför sina kompisar. I och med det får barnen ett inflytande över vad de vill presentera samt är delaktiga i hur samlingen och vidare samtal och aktiviteter utkristalliseras. För de som inte har möjlighet att skriva ut eller har glömt att ta med en bild kan man ha tidningar att tillgå på förskolan att klippa i. Vi pedagoger ställer givetvis öppna frågor som hur personen på bilen känner sig efter att vi tittat på bilder gemensamt med de olika känslouttrycken. Detta arbetssätt har varit väldigt gynnsamt och de flesta barn vill även senare kontinuerligt återkoppla till egna erfarenheter. Då visar barnen respekt, intresse samt ökar förståelsen för varandras erfarenheter och kan senare relatera och utbrista fraser som exempelvis ”kommer du ihåg på den bilden så var hen glad”. ”Jag blev glad när”...osv Det är också enligt min erfarenhet av detta arbetssätt med bilder väldigt smidigt och roligt att dokumentera samt synliggöra det som kommer fram i tankar, frågeställningar och det som barnen visar intresse för. I ämnet Värdegrund kan ni också kika på den nya spellistan med Babyloonz. Här finns filmer och låtar om hur man är en bra kompis med samtalsfrågor till. Mer om Babyloonz Babyloonz är ett lekfullt barnprogram i lugnt tempo för små barn framtaget tillsammans med svenska förskolepedagoger som hjälpt till forma handlingen utifrån en tydligt värdebyggande grund. I Värdegrund finner ni också sedan tidigare Linda Palms Kompisböcker med tillhörande aktiviteter och samtalsfrågor som är ypperliga till temasamlingar. Mer om Kompisböckerna Kompisböckerna av Linda Palm handlar om empati och socialt samspel. Berättelserna om Kanin och Igelkott tar utgångspunkt i situationer som de flesta barn känner igen från sin egen vardag.   Vid dokumentation använder jag dessa dokumentation/reflektions-stödstolpar för att tänka kring alla aktiviteter i barngrupp: 1. Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten? 2. Vilken utmaning vill vi ge till barnen? 3. Hur/vad gjorde barnen? 4. Vad sa dem/Vad visade barnen intresse för? 5. Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra? 6. Hur går vi vidare? 7. Vilken är kopplingen till läroplanen? I just den här sessionen skulle man kunna koppla till följande i lpfö Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar • öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, • förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, Förskollärare ska ansvara för • att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde, • att förskolan tillämpar ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar, och • att det utvecklas normer för arbetet och samvaron i den egna barngruppen. Arbetslaget ska • visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet, • stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra, Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler,
torsdag 16 Aug 2018 kl 10:11
Naturen som inspiration (del 2 av 3): Lek fritt och låt naturen ha sin gång
Sommarvärmen inbjuder till ännu mer fri lek utomhus i förskolan. Leken är något som fått allt större värde och uppmärksamhet i förskolan. Vi pedagoger ser vikten av att i leken lär barnen sig oerhört mycket. Lekar befäster kunskap naturligt. I leken ger man barnen möjlighet att öva sin sociala kompetens. De utvecklar motorik, tankar, språk och samordnar sina sinnen. Barnen bearbetar och gestaltar även upplevelser och känslor samt förstår sammanhang tydligare. I leken prövar de olika roller och börjar förstå regler, instruktioner och övar turtagning. Fantasin sprudlar och utvecklas likaså. Några som också tar sig ut i sommarleken är Timmy lamm och hans vänner i förskolan. Timmy lamm är det lilla bebisfåret med napp i munnen från serien Fåret Shaun. Timmy har just fyllt 3 år (i fårår) och har mycket att lära sig, bland annat att komma överens med andra små djur på förskolan. Ni hittar det somriga specialavsnittet ”Seaside rescue” i vår sommarspellista. [asset id="114267"] När man dokumenterar använder jag dessa dokumentation/reflektions stödstolpar att tänka kring alla aktiviteter i barngrupp: 1. Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten? 2. Vilken utmaning vill vi ge till barnen? 3. Hur/vad gjorde barnen? 4. Vad sa dem/Vad visade barnen intresse för? 5. Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra? 6. Hur går vi vidare? Koppla lek till läroplanen: I den fria leken i förskolan under sommaren liksom andra tider under året kan vi se att förskolan strävar efter att varje barn:      utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning     samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande,      utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga      utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,      utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar     och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik,     dans och drama,      
tisdag 29 Maj 2018 kl 14:27
Skolverkets förslag till den reviderade läroplanen är här!
Nu ligger Skolverkets redovisning av deras uppdrag om översyn av lpfö ute på skolverkets hemsida. Där hittar ni förslaget till den reviderade läroplanen! Saxat från skolverket.se: "I förslaget har bland annat begreppet undervisning och förskollärarens ansvar förtydligats. Med förslaget vill Skolverket att det ska bli ännu tydligare vad förskolan ska ge barnen, och att läroplanen därigenom ska bidra till en hög och jämn kvalitet i Sveriges förskolor för alla barn oavsett var de är bosatta." Så nu är det väl bara att ladda ner pdf:en och försöka sätta sig in i hur det här kommer påverka förskolan och oss pedagoger framöver. Minst sagt spännande! Eller vad tycker ni? Kommentera gärna! Redovisningen och förslaget till den reviderade läroplanen hittar ni här:
fredag 23 Mar 2018 kl 12:04
Deadline för Skolverkets förslag på förskolans läroplan
Regeringen har bestämt att Skolverket ska revidera förskolans läroplan. Detta förslag ska vara klart senast den 23 mars 2018. Men det var redan i december 2016 som Skolverket lämnade ett förslag på hur digital kompetens skulle skrivas in i förskolans läroplan och som nu kommer att arbetas in i den reviderade läroplanen.   Själv känner jag mig positiv inför revideringen av läroplanen. Personligen vill jag som pedagog vara uppdaterad med nya rön, ständigt utmanas samt följa samhällsutvecklingen. Det är det som också är det roliga med använda och få vara med och tycka till om digitala läromedel som Jaramba. Att vara delaktig och påverka innehåll och använda min erfarenhet och kunskap till att barnen får roliga och lärorika aktiviteter som intresserar dem. Att de digitala aktiviteterna sedan är i linje med läroplanen och överensstämmer med värdegrunden utmanar mig ytterligare. Det digitala finner sin väg in i barnens liv tidigare och tidigare och då är det viktigt att vi är där och visar vägen. Nu till att börja med känns det som att det främst handlat om att arbeta med digitala läromedel och miljöer, men med nya krav om digital kompetens handlar det ju faktiskt om att hjälpa barnen förstå digitala miljöer. Hur fungerar programmering? Vad är det som får sakerna på skärmen att röra sig och svara när du petar på dem? Det ska bli väldigt intressant och roligt tycker jag. Här nedan följer fakta och utdrag från Skolverkets hemsida: Under 2017 har Skolverket hållit ett flertal samråd med berörda myndigheter och organisationer och även barn, pedagogisk personal, chefer, och forskare för att få ta del av deras perspektiv och synpunkter. Det har dessutom gjorts besök på förskolor för att lämna synpunkter i en webbenkät. Totalt har Skolverket fått in ca 7 000 enkätsvar. Under perioden 20 december 2017 – 2 februari 2018 skickades texten ut på remiss till myndigheter, organisationer och ett litet antal kommuner. Det var också möjligt för andra än de ovan nämnda remissinstanserna att läsa förslaget samt lämna synpunkter under den perioden. Det som nu händer är att Skolverket kommer att lämna sitt förslag till reviderad läroplan till regeringen senast den 23 mars. Förslaget kommer att publiceras på Skolverkets hemsida. Det är sedan regeringen som slutligen beslutar om läroplanen. Glöm inte att OSA till vårt event med Natur & Kultur den 27:e mars. Det kan du göra här! Kom och lyssna på teamet bakom Jaramba och ta chansen att vara med och tycka till om framtidens digitala läromedel för förskolan. Dessutom tips på hur man snabbt kan komma igång att jobba med Jaramba Förskola. Inte minst med Natur & Kulturs läromedel Kompisar, Rutan & Randan och digitala matteaktiviteter baserade på Aktivitetskort i förskolan. Vi bjuder på dryck och tilltugg från 16.30. Evenemanget äger rum kl 17.00 – 19.00. Datum: 2018-03-27 Tid: 17:00 – 19:00 Plats: Natur & Kultur Adress: Karlavägen 31 Postnr: 11431 Ort: Stockholm Sista anmälningsdatum: 2018-03-24 kl: 13:00
onsdag 21 Mar 2018 kl 9:30
Lär genom intressen (3 av 3): Bejaka det naturliga intresset för berättelser!
Hur ofta har vi inte sett små barn ”låtsasläsa” böcker eller gå omkring och bära på en ganska sliten favoritbok?  Och hur vanligt är det inte att de önskar att vi läser om samma sagor? Barn vill gärna hålla en historia levande, kunna relatera till eller identifiera sig med handlingen och huvudpersonerna. Barn kan också ha ett starkt intresse för något som de vill veta mer om. Se det då som ett utmärkt tillfälle att koppla intresse till högläsning. Högläsning är viktig då den ökar läsförståelsen som i sin tur även väcker intresset för språket och vidare att skriva och läsa. Att få lust att läsa ger dessutom både spänning och glädje. Kanske kan det rent av vara pirater och äventyr som fångar barnens intresse just nu?   Jag har alltid sett till att ha många böcker synligt och tillgängligt i förskolemiljön. Böcker som aktuellt kopplar till årstider, högtider, helger och det som intresserar barnen och har naturlig koppling till det som vi gör i barngruppen. Om man erbjuder olika sorters böcker och som komplement till allt övrigt material utvecklar barn ännu större intressen enligt min erfarenhet. Jag placerar böcker i hyllor, lite sorterat efter ämnen, gärna sifferböcker exempelvis bredvid material som rör matematik och så vidare. Jag lägger även stor vikt vid att det finns tillgång till både fotografier och tecknade bilder. Allt för att barnen ska få så rik variation i fakta och bildspråk som möjligt. Att läsa tillsammans är givetvis förknippat med en mysig och avkopplande stund. Låter vi barnen dessutom dela sina erfarenheter under lässtunder stimuleras ett kooperativt lärande. Viktigt i högläsning är att få barnen att uppmärksamma en början, mitten och ett slut. Att ges möjlighet att hålla en handling och historia levande och sedan kunna tillåtas vara laborativ med den är också roligt och kreativt. Genom att lära och leka med nya ord, begrepp och sammanhang stimuleras fantasin och det underlättar relaterande till verkligheten. Ger man barnen stort talutrymme efter läsningen kan de gärna återberätta och summera handlingen tillsammans. Session Högläsning/intresse Läs och gör barn uppmärksamma på bild och symbolspråk omkring dem kontinuerligt och dagligen. Se till att ha böcker, bilder, språkkort och dokumentationer tillgängligt och synligt för barnen. Försök fånga barnens intressen och se till att ha böcker i aktuella ämnen i miljön, gå till biblioteket alternativt uppmuntra barnen att ta med böcker hemifrån. Ett utmärkt tillfälle är att tillåta barnen i dialog med vårdnadshavare ta med en favoritbok. Detta gynnar samarbetet kring barns intressen samt ger inflytande och delaktighet i verksamheten. Under samlingar har jag läst för alla barn så att vi tillsammans kan få ta del av de böcker som tas till förskolan. Inled alltid en stund av högläsning med att fråga om någon läst boken och vet vad den handlar om. Genom att tillsammans titta på bilden på framsidan kan vi då förutspå handlingen? Jag upplever att när man ställer öppna frågor under lässessioner (vad- eller hur-frågor) blir det ofta naturligt och utan värdering som barnen berättar och delger sina erfarenheter, tankar och reflektioner. Tar man pekfingret till hjälp och följer texten i boken blir det extra tydligt enligt min erfarenhet när vi läser för barn. Då uppmärksammar de hur det går till att man läser uppifrån och ner och från vänster till höger. Berikande är det på många sätt då de ser olika tecken, symboler och uppfattar bildspråk. Genom högläsning lär barn sig omedvetet uppbyggnad av ord, lär sig nya begrepp, får tydliga inblickar i olika sammanhang samt ökar sin koncentration. Rösten och tonläget man använder sig av är också intressant liksom att eventuellt ha föremål tillgängligt som förstärker berättandet. Återberätta och reflektera alltid i slutet för att fånga upp om barnen uppfattat en början, mitten och ett slut. [caption id="attachment_2841" align="alignleft" width="300"] Pino på skattjakt hittar ni under ämnet Språk i Pinos egen spellista![/caption] I Jaramba Förskola hittar ni inlästa böcker som är perfekta för barnen att samlas kring. En av de senaste är "Pino på skattjakt", en spännande berättelse som ni kan samlas kring för att sen gå på skattjakt i Jaramba efter ännu mer pirat-relaterat skoj! [caption id="attachment_2836" align="alignnone" width="250"] Hitta paren bland piratsaker Ledtråd: Leta i Matematik/Färg & Form[/caption] [caption id="attachment_2840" align="alignnone" width="250"] Sortera piratskatten Ledtråd: Leta i Matematik/Färg & Form[/caption] [caption id="attachment_2837" align="alignnone" width="250"] Pussel med piratskepp Ledtråd: Leta i Matematik/Pussel[/caption] [caption id="attachment_2838" align="alignnone" width="250"] Stava piratord Ledtråd: Leta i Språk/ABC 3-6 år[/caption] [caption id="attachment_2839" align="alignnone" width="250"] Peka/klicka på piratord Ledtråd: Ligger i Språk/ABC 1-2 år[/caption]      
fredag 19 Jan 2018 kl 16:40
Så genomför du enkelt en session kring Naturvetenskap
Förskolegrupper är ute mycket så här i mitten på höstterminen och det finns mycket spännande ute i naturen att leka, lära och att skapa kring. Det är också en utmärkt utgångspunkt för att börja skapa en uppfattning för hur ett år ser ut och hänger ihop. Som med det mesta anser jag att det är fördelaktigt att utgå ifrån det stora för att sedan gå in på det lilla, ge ett helhetsperspektiv för att öka förståelsen. Skapa en helhetsbild över hur året ser ut tillsammans, liknande ett slags årshjul eller tidslinje, där man får en överblick över vad som händer i naturen samt även innefattar speciella helger och högtider. Inled gärna en samling tillsammans med barnen med att prata om årstider. Påvisa skiftningarna genom att visa barnen bilder, föremål och aktiviteter som händer under året i stora drag. Enligt min uppfattning blir det alltid roligare och fängslar barnen mer när man blandar riktiga föremål och bilder som symboliserar olika saker och fenomen. Jag har utifrån min erfarenhet märkt att barns mångfald och flöden av tankar och erfarenheter är väldigt gynnsamt för lärandet. Därför har jag också upplevt att flera av Jarambas aktiviteter går lika bra att göra enskilt som i mindre grupper. Flera av aktiviteterna går även att göra utomhus. Tips på hur man kan lägga upp en kortare session: Uppmuntra barnen att ta med bilder som representerar årstiden som är i fokus för att presentera inför gruppen. Jag föreslår sedan att i Jaramba göra aktiviteten Dra sakerna till rätt årstid där man parar rätt föremål med rätt årstid. Dokumentera sedan kring varje barns enskilda bild. Tips på hur man kan lägga upp en längre session: Ta med föremål eller en bild. Presentera sedan inför grupp, liten eller stor. Skapa en stor bild, likt ett årshjul eller en tidslinje, gemensamt av samlade bilder. Skriv frågeställningar som uppstår och dokumentera kring varje enskild bild. Samla föremål i naturen som är typiska för årstiden. Just nu är det ju mest aktuellt med höstlöv, kastanjer, kottar och så vidare. Leta ute i skogen eller på förskolegården. Använd gärna ett visningsbord i förskolemiljön där barnens upphittade föremål finns samlade. Gör även aktiviteten Stava träd utomhus där tydliga bilder finns representerade som kan användas för hitta blad och annat i omgivningen. Dokumentera kring dessa fynd. Dessa fynd kan givetvis sedan användas i ateljén för att göra lövtavlor, tryck, rönnbärshalsband eller annat kreativt. Om ett större intresse uppstår kring årstider kan man förslagsvis i smågrupper komplettera med aktiviteten”Kan du årets alla månader” och sedan ännu mer specifikt gå in på aktuell månad. Det här är ett sätt att ge föräldrar delaktighet och inflytande i verksamheten genom att låta barnen få ta med saker eller bilder hemifrån. Här kan de då även uppmanas att ta med böcker eller komma med idéer och visa intresse genom barnens frågeställningar hemifrån och ge feedback på verksamhetens innehåll. När man dokumenterar aktiviteter i barngrupp använder jag dessa dokumentations- och reflektions-stödstolpar att tänka kring: Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten? Vilken utmaning vill vi ge till barnen? Hur/vad gjorde barnen? Vad sa de/Vad visade barnen intresse för? Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra? Hur går vi vidare? Vilken är kopplingen till läroplanen? I just den här sessionen skulle man kunna koppla att förskolan ska sträva efter att varje barn: utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer.
torsdag 26 Okt 2017 kl 16:34
10 tips till dig som vill använda digitala läromedel i förskolan
Att få in lärplattor, appar och digitala läromedel i sin förskoleverksamhet kan vara både roligt och utmanande. Precis som alltid med förändringar och nya direktiv kan det vara svårt att hitta ett bra ställe att börja eller veta vilken kunskap som krävs. Här nedan har vi sammanställt 10 tips som gör det lättare för dig att både använda lärplattan och se vad den kan göra för nytta i ditt lärande om du inte kommit igång än. Glöm inte att kommentera och dela med dig om du har fler förslag på hur man använder digitala hjälpmedel i förskolan! 1. Se lärplattan som en extra resurs till undervisningen i förskolan! Om lärplattan används som ett verktyg i barnens utbildning kan det underlätta i undervisningsmomenten för pedagogen och för barnen. Viktigast är att lärplattan inte missbrukas utan används med måtta i gruppen. 2. Ta chansen att hänga med i den digitala utvecklingen! Häng med i den digitala utvecklingen för att enklare kunna introducera barnen till den formen av verksamhet och miljö. Som pedagog har du ett ansvar att hålla dig uppdaterad med det som händer utanför förskolans värld. 3. Glöm inte att lärplattan är ett mobilt verktyg. Lärplattan är smidig att ta med sig överallt, det är även roligt för barnen att integrera digital lek med fysisk lek. Ta med lärplattan om ni ska baka med barnen i köket, ha en vilostund eller om ni ska iväg på en utflykt. Det ni upplever på plats kan ni fortsätta öva och prata om på vägen hem. Om det blir svårt att komma ihåg allt ni upplevt, ta fram lärplattan och visa bilder eller filmer på det ni precis gjort. 4. Våga vara kreativ – ta med lärplattan utomhus! Ni har övat på en viss aktivitet inomhus och ska nu gå ut med barngruppen. Ta med lärplattan utomhus och fortsätt utforska samma övningar. I Jaramba-appen finns exempelvis en årstidslista som går att använda i alla väder. Utmana barnen och ställ frågor som ”Vad för typ av träd finns i skogen? Hur stavar man till det trädet?” Ta hjälp av lärplattan när ni känner att det behövs. 5. Fånga barns intresse med bilder! Barnen blir lätt engagerade av en film eller bilderbok som exempelvis Kompisböckerna i Jaramba Förskola-appen. I slutet av varje bok hittar ni även barnanpassade diskussionsfrågor som alla kan ta del av. 6. Gör det enkelt för barnen - alla lär på olika sätt! I lärplattan figurerar bilder, språk och ljud i samspel. Det blir då lättare för hela barngruppen att ta till sig och bli intresserade av det ni tänkte belysa. Olika former av verktyg i undervisningen gynnar även flerspråkiga barn och barn i behov av särskilt stöd. 7. Följ läroplanen när ni använder lärplattan! För att användandet av en lärplatta i undervisningen ska vara relevant för pedagoger är det viktigt att innehållet i lärplattan har en tydlig målsättning. Om barngruppen ska öva på ordförståelse ska även de digitala verktygen bidra till denna övning. På så vis kan pedagoger lättare följa läroplanens olika mål i alla förskolans moment. 8. Använd dig av lärplattans oändliga tillgång på information! Glöm inte att även barn i grupp kan samspela kring intressen. En lärplatta har ett oändligt flöde av relevant innehåll. Använd dig av appar eller gör en enkel sökning på internet för att få fram bra bilder eller övningar. Exempelvis att använda sig av lärplattan när ni pratar om farliga djur kan förstärka upplevelsen för barnen. Att höra hur ett lejon ryter eller se hur de rör sig på savannen är extra spännande för de små. 9. Du kan hålla dig uppdaterad med barnens intressen! Med hjälp av lärplattan kan pedagoger och barn upptäcka och utforska omvärlden tillsammans. Om barnen en dag pratar om Babblarna eller en sång de hörde på tv:n. Kan du enkelt lära dig sången eller hänga med i barnens intressen med hjälp av lärplattan. 10. Våga utforska lärplattan själv! Använd lärplattan och dess innehåll i andra kontexter. Var kreativ! Våga släpp papper och penna! Se det som kompetensutveckling och lärande. Missa inte klippet där jag pratar mer om min syn på digitala läromedel och hur jag känner inför de nya bestämmelserna. I förskolans läroplan finner man dessa rader som styrker användande av digital teknik. Förmåga att kunna kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta är nödvändigt i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Förskolan ska lägga grunden till att barnen på sikt kan tillägna sig de kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver (Lpfö 98/16).
fredag 20 Okt 2017 kl 13:16
Välkommen till Pedagogen – En blogg om barn och digitalt lärande!
I mina första två inlägg har jag valt att fokusera på hur vi som är pedagoger och föräldrar egentligen ska förhålla oss till digitala läromedel nu när det är ett krav från skolverket. I klippet pratar jag lite om min syn på digitala läromedel och hur jag som förskollärare jobbar med dem. Missa heller inte våra 10 tips till dig som vill använda digitala hjälpmedel i förskolan! Den digitala utvecklingen går i rasande snabb takt och vi måste acceptera att även digitala läromedel är en självklar del i utbildningen för våra barn och ungdomar. Här känner även jag själv som pedagog ett ansvar och en stor lust att lära mer och få utmanas. Utifrån min erfarenhet är det viktigt med delaktighet och inflytande från föräldrar i barnens utbildning. Genom att använda digitala läromedel både i förskolan såväl som hemma kan man samverka kring barnet och få inblick i det man gör i verksamheten under dagen och det som fångar barnet hemma. Detta kan sen underlätta för att hitta intressepunkter för eventuellt vidare arbete med barngrupperna. Hur känner ni pedagoger ute i Sveriges Förskolor? Vad tycker ni föräldrar? Ta gärna chansen att dela med er av era erfarenheter och tankar!
torsdag 19 Okt 2017 kl 15:39