få Jaramba Premium 2 månader
gratis med telia zone

Jaramba #pedagogik

Lpfö 18!
Fira den nya omarbetade läroplanen för förskolan som kommer att gälla från och med nu den 1 juli!   Som vi har väntat på den nya reviderade läroplanen! Det har skrivits och spekulerats en hel del kring den. Men nu är den äntligen här. Mycket har tydliggjorts och ändrats med nya spännande begrepp. Det är värt att firas med somrig hallon- och marängtårta tycker vi. Men vad innebär då förändringen i Lpfö 18? Detta är några av de områden som Skolverket pekar på som viktiga: • Omsorg som en del av allt som sker på förskolan • Barns rättigheter • Förskollärares ansvar • Digital kompetens • Hållbar utveckling • Nationella minoriteters språk och kulturer • Rätt till teckenspråk • Kroppslig och personlig integritet • Jämställdhet • Stöd och stimulans utifrån barnets behov och förutsättningar Kort rör det läsning, integritet och personalens ansvar och betydelse. Begreppet undervisning finns nu med. De legitimerade förskollärarna ska ansvara för att bedriva och utveckla undervisningen i förskolan. Barnskötarnas roll och betydelse har också lyfts fram. Digital kompetens har förts in som begrepp för att ännu bättre förbereda barnen för framtiden. I den nya läroplanen finns också skrivningar om barnens rätt att vistas i naturen och att testa lekar och saker bortom könsstereotypa uppfattningar. Regeringskansliet har betonat att läsfrämjande och språkutvecklande arbete i förskolan skall lyftas fram i den reviderade läroplanen. Att barn ska ges förutsättningar och möjligheter att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om texter betonas som viktiga inslag. Begreppet hållbar utveckling, barns integritet (barns rätt att bli medvetna om den egna personliga och kroppsliga integriteten) samt hälsosam livsstil har förts in. Är Lpfö 18 ett tillräckligt tydligt styrdokument som går att använda i planeringen av undervisningen? Personligen tycker jag exempelvis att det är så bra att pedagogernas roller lyfts fram och betonas. Det är ett arbetslag vi arbetar inom, men vi har särskilda ansvar som förskollärare respektive barnskötare och det tydliggörs. Läroplanen känns mer modern, professionell och kvalitativ enligt min uppfattning. Dock undrar man givetvis om visionerna verkligen går att uppnå i vardagen. Vad gäller just digital kompetens, hur tänker ni rent konkret i ert arbetslag? Skriv kommentarer eller tankar i bloggfältet nedan!
måndag 1 Jul 2019 kl 8:47
Ge er ut och spana efter fåglar!
Finns det något härligare sommartecken än att höra tydlig och vacker fågelsång? Nu så här långt in i juni månad har många fåglar anlänt till vårt land igen. Så plocka fram kikare, papper, penna och kamera. Till detta passar aktiviteten ”Sommarens fåglar 2” i Jarambas Sommarspellista utmärkt.   Flertalet barn i förskolan jag har lärt känna genom åren har någon gång under förskoleperioden visat starkt intresse för fåglar. Barns dialog kring fåglar är rik och spännande. Frågeställningarna är oändliga och kan till exempel innehålla funderingar kring vilken mat fåglar äter, hur de kan flyga, hur långt de flyger, om alla flyttar till Afrika, hur breda vingarna är, vilka hot det finns mot fåglar, hur deras bon ser ut, hur äggen kläcks, vilka spår fåglar lämnar, hur skelettet ser ut, osv..   Jag har arbetat med barns läs- och skrivinlärning på ett naturligt sätt i projektform med just fåglar. Vi har då varit ute och lyssnat på deras sång och läten samt tagit egna bilder och sedan gjort egna böcker med tillhörande ljuduppspelning av fågelsång. Jag anser att det är ett perfekt sätt att själv få skriva och illustrera den fakta som mest fascinerar just det enskilda barnet eller gruppen. Att lära sig namnen är ett första steg i att samla fakta.   Så här kan man göra en liten session (Du hittar alla aktiviteterna i Sommarspellistan): Session 1. Gå ut på en promenad, spana och lyssna efter fåglar 2. Använd en kikare, fotografera, spela in ljudet 3. Gör aktiviteten ”Sommarens fåglar 2”. 4. Jämför bilderna ni fotade och de i aktiviteten 5. Gör din egen fågelbok. Skriv av namnen i aktiviteten och använd egna foton eller rita egna bilder.         Under lite vila senare under dagen, efter en sådan här aktivitet utomhus, kan det vara mysigt att se det nya avsnittet ”Miffy och den lilla fågelungen”. När man dokumenterar använder jag dessa dokumentation/reflektions stödstolpar att tänka kring alla aktiviteter i barngrupp: 1. Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten? 2. Vilken utmaning vill vi ge till barnen? 3. Hur/vad gjorde barnen? 4. Vad sa dem/Vad visade barnen intresse för? 5. Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra? 6. Hur går vi vidare? 7. Vilken är kopplingen till läroplanen? I just den här sessionen skulle man kunna koppla till/förankra i lpfö Barnen ska få förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att ges möjlighet att delta i fysiska aktiviteter och vistas i olika naturmiljöer. Med ett temainriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande. Utbildningen ska ta tillvara barnens egna erfarenheter, behov och det de visar intresse för. Men barnen ska också kontinuerligt utmanas vidare utifrån läroplanen genom att inspireras till nya upptäckter och kunskaper. Förskolan ska ge varje barn: - förutsättningar att utveckla förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. - intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa. - Förskollärare ska ansvara för att varje barn utmanas och stimuleras i sin utveckling av språk och kommunikation samt matematik, naturvetenskap och teknik, och får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande. - Arbetslaget ska utmana barnens nyfikenhet och förståelse för språk och kommunikation samt för matematik, naturvetenskap och teknik, skapa förutsättningar för barnen att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankar med hjälp av olika uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg, Förskollärare ska ansvara för att varje barn får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande.
tisdag 25 Jun 2019 kl 14:35
Lek- och läromedel (del 3 av 3): Dags för skräplabbet med Håll Sverige Rent!
Som jag skrivit och nämnt tidigare så har hållbar utveckling blivit en viktig del i undervisning och i barns vardag. Men det händer fortfarande att barn knappt ser varken soprum, sopstation eller något led i nedbrytningsprocesser. Det blir som att man enbart ser behållare som försvinner iväg. Hur kan man tydliggöra detta?   Det finns så mycket att utforska och infallsvinklarna är lärorika för alla beträffande skräp, återvinning, miljö och hållbar utveckling. Frågor som många barn ofta ställer är vad som räknas som skräp, hur mycket kastar man ute i naturen och vad kastar man. Därför tycker vi att det är extra roligt att presentera två nya aktiviteter om skräp på stranden. Frågan är hur vanligt är skräpet egentligen? Låt barnen reflektera kring detta och ställ upp i diagram. Att sedan prata vidare kring vad som händer med skräp i våra hav och vatten är viktigt. Högaktuellt med plastdebatten som tar upp djurens levnadsvillkor under dessa förfärliga omständigheter.       Låt också barnen öva på att sortera i aktiviteten ”På återvinningsstationen”. Det här med att nedbrytningsprocessen tar olika tid för olika föremål intresserar också många. När det finns mer tid att vara ute under sommaren varför inte återigen tydliggöra för barnen. Placera jordfyllda lådor utomhus där exempelvis en frukt, en pappbit, något i metall, en plast flaska osv grävs ner i jorden. Låt barnen själva bestämma skräp. Då kan de se hur stor skillnad det verkligen blir.         Så här kan man göra en liten session (Du hittar alla aktiviteterna i spellistan Skräplabbet): Session 1. Prata om skräpets inverkan på strand och i hav. Ställ öppna frågor. 2. Gå på skräpjakt på en strand. 3. Gör aktiviteten "Vanligaste skräpet på stranden" tillsammans 4. Jämför fynden i aktiviteten med andra fynd ni eventuellt hittade 5. Ställ upp i nya diagram om ni hade andra fynd på egen hand genom att rita/avbilda   När man dokumenterar använder jag dessa dokumentation/reflektions stödstolpar att tänka kring alla aktiviteter i barngrupp: 1. Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten? 2. Vilken utmaning vill vi ge till barnen? 3. Hur/vad gjorde barnen? 4. Vad sa dem/Vad visade barnen intresse för? 5. Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra? 6. Hur går vi vidare? 7. Vilken är kopplingen till läroplanen? I just den här sessionen skulle man kunna koppla till/förankra i lpfö. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle. Barnen ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling såväl ekonomisk och social som miljömässig. Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället. Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld. Förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling, Förskollärare ska ansvara för att varje barn får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande.
fredag 14 Jun 2019 kl 9:20
Lek- o läromedel (Del 2 av 3): Möt Timmy Lamm denna vecka!
Små barn älskar kurragömmalekar av olika slag som ni vet. Det är ett bra och lekfullt sätt att lära sig prepositioner och lägen. Det vill säga både språk och matematik på ett lättsamt och lite spännande sätt. En rolig och ny aktivitet är just att hitta Timmy och hans vänner som finns gömda bakom olika ting. Barn i förskoleåldern tröttnar sällan heller på att sortera efter kategorier som siffror, figurer och färger. Det roliga i denna nya aktivitet är att det återigen är fritt för många variationer efter intresse.      Inom de montessoriförskolor jag arbetat i leker vi och benämner geometriska figurer och former vid dess riktiga och lite svårare namn såsom hexagon, pentagon bland andra. Jag och många andra pedagoger upplever att de flesta barn tycker om och är fascinerade av svåra ord. Därför har vi utvecklat en ny mer utmanande sorteringsaktivitet så barnen lär sig dessa ord från början. • Språklig medvetenhet • Lyssna • Tala och berätta • Skriftspråk, symboler och ordförråd Tesselation (geometriska påläggbara figurer) heter ett roligt material som ofta finns i Montessoriförskolor. Dessa geometriska figurer (i olika storlekar och i samma form) finns i trä eller plast i vilka man kan lägga ut och överlappa till olika mönster och till flera dimensioner. Det ser ut som exempelvis mosaikmönster. Detta kan vara kul att utmanas vidare i för barn som visar extra stort intresse för geometri. De kan göra egna figurer i exempelvis olikfärgade papper.                         Så här kan man göra en liten session (I Jaramba hittar du matteaktiviteterna i spellistan Timmy Lamm. I Jaramba Förskola hittar du spellistan Räkna med Timmy Lamm i Matematik.): Session 1. Introducera barnen för geometriska former, visa bilder och benämn vid namn • Uppmana barnen att försöka hitta dessa former i miljön • Sortera geometriska former med hjälp av Timmy Lamms aktivitet i Jaramba • Rita egna geometriska figurer och klipp ut dessa i olika färger och storlekar • Gradera från minst till störst och vice versa. • Lägg/klistra dem på ett papper och skapa, lägg ut och överlappa till nya mönster och nya figurer. Missa inte heller filmavsnitten med Timmy som knyter an till dessa aktiviteter. När man dokumenterar använder jag dessa dokumentation/reflektions stödstolpar att tänka kring alla aktiviteter i barngrupp: 1. Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten? 2. Vilken utmaning vill vi ge till barnen? 3. Hur/vad gjorde barnen? 4. Vad sa dem/Vad visade barnen intresse för? 5. Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra? 6. Hur går vi vidare? 7. Vilken är kopplingen till läroplanen? I just den här sessionen skulle man kunna koppla till/förankra i lpfö. Lek kan också utmana och stimulera barnens motorik, kommunikation, samarbete och problemlösning samt förmåga att tänka i bilder och symboler Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva, gestalta och kommunicera genom olika estetiska uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans. Detta inbegriper att barnen ska få möjlighet att konstruera, forma och skapa genom att använda olika material och tekniker, såväl digitala som andra. Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla; • ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta. • förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, Förskollärare ska ansvara för att varje barn • utmanas och stimuleras i sin utveckling av språk och kommunikation samt matematik, naturvetenskap och teknik, och • får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande. Arbetslaget ska • skapa förutsättningar för barnen att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankar med hjälp av olika uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg, Nästa vecka blir det nya utmaningar i Skräplabbet med Håll Sverige Rent. Högaktuellt nu när äntligen värmen och strandlivet är här.
fredag 7 Jun 2019 kl 13:31
Lek- och läromedel (Del 1 av 3): Språkaktiviteter
Vi vet att många av er använder och är mycket nöjda med våra språkaktiviteter med utgångspunkt i Natur och Kulturs aktivitetskort. Därför har vi valt att introducera ytterligare några nya aktiviteter. För er som inte redan har språkboxen i förskolan eller vetskapen om den kommer här en kort introduktion.      Natur och Kulturs läromedel ”Aktivitetskort i förskolan - Språk” täcker in olika språkområden och är flitigt använt av flertalet förskolor i landet. I den finner man aktivitetskort med språkövningar som är tydligt kopplade till förskolans läroplan. I appen hittar du övningarna i spellistan Språkaktiviteter. Dessa ämnen är korten sorterade efter: • Språklig medvetenhet • Lyssna • Tala och berätta • Skriftspråk, symboler och ordförråd   Barn gillar verkligen lekar och aktiviteter med variation av samma sak har jag märkt genom åren. Det är en trygghet att få befästa kunskap på detta vis. Att få använda kreativiteten och utöka svårighetsgraden i egen takt samt se ungefär samma saker fast i olika kontexter skapar större och djupare förståelse.           Övningen Sorteringslådan går verkligen att variera efter eget initiativ. Här kan barnen sortera och kategorisera efter föremål eller färg exempelvis. Aktiviteten finns i en lite utökad variant dessutom för de som önskar utmanas lite mer.       Vi har också förstått att många önskar just fler och större utmaningar inom språkområdet. Därför har vi denna gång utvecklat språkaktiviteten ”Avsluta meningen”. I denna aktivitet får barn aktivt lyssna, se meningar i sin helhet samt förstå dessa i rätta sammanhang. Här gäller det att hitta rätt slutord. Denna övning kan vara rolig för barnen att själva utveckla vidare under en liten samling genom att komma på egna meningar med olika svarsalternativ. Det gjorde jag i en förskoleklass jag arbetade i för några år sedan. Väldigt lärorikt. Det blev små berättelser av vissa meningar vilket skapade ännu större intresse för högläsning i klassen.   Enligt min erfarenhet så älskar framförallt små barn att hitta nya ord med hjälp av sin begynnelsebokstav i sitt namn. Det är en bra utgångspunkt i att utveckla barns ordförråd samt uppmärksamma ljud och intresset för symboler. Aktiviteten med begynnelsebokstäver är utmaningen att hitta rätt bild till rätt bokstav. Så här kan man göra en liten session: Session 1. Ställ frågor om barnen vet vilka bokstäver deras namn börjar på i denna grupp 2. Hur låter dessa bokstäver? 3. Kommer vi tillsammans i denna grupp på andra saker som börjar på samma bokstav 4. Gör aktiviteten med begynnelsebokstäver i Jaramba tillsammans eller enskilt 5. Låt barnen rita, klippa ut, leta i tidningar, sök och skriv ut bilder på föremål som börjar på dessa bokstäver. 6. Avsluta med att göra egna och enskilda bokstavscollage på ”din” bokstav. När man dokumenterar använder jag dessa dokumentation/reflektions stödstolpar att tänka kring alla aktiviteter i barngrupp: 1. Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten? 2. Vilken utmaning vill vi ge till barnen? 3. Hur/vad gjorde barnen? 4. Vad sa dem/Vad visade barnen intresse för? 5. Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra? 6. Hur går vi vidare? 7. Vilken är kopplingen till läroplanen? I just den här sessionen skulle man kunna koppla till/förankra i lpfö. Förskolan ska sträva efter att varje barn: • utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra • utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner • utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa Förskollärare ska ansvara för att barn stimuleras och utmanas i sin språk­ och kommunikationsutveckling. Arbetslaget ska ge barn möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankegångar med hjälp av ord, konkret material och bild samt estetiska och andra uttrycksformer. I nästa vecka fortsätter vi på temat lek- och läromedel med premiär för Timmy Lamms egna matteaktiviteter. Och därefter blir det ännu mer kunskap och klurigheter i Skräplabbet från Håll Sverige Rent. Missa inte det!
fredag 31 Maj 2019 kl 13:44
Naturvetenskap (del 3 av 3): Ut på svamp-promenad!
Det är en väldigt fin höst vi fått hittills, mild och vacker. Perfekt för att ge sig ut i skogen på lite upptäcktsfärd med andra ord! Precis som djur och växter är svampar något som barnen ofta tycker är fascinerande att leta reda på ute i naturen. Nu kan ni förbereda svamppromenaden i Jaramba med en liten introduktion till svenska svampar. Syfte Utveckla förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Gör så här: 1.Prata om olika svampar 2. Visa på och benämn svampens delar. Hatt, skivor, sporer, ring, fot, strumpa och mycel 3. Gå in på aktiviteterna giftiga svampar och svampar 4. Gå på svamputflykt 5. Ta in och låt svampar tappa sporer på ett papper. Hittar ni fjällig bläcksvamp låt den få stå och bli upplöst. Måla sedan med en fjäder. 6. Skulptera svampar i lera och placera dem på ett naturbord eller gör egna fantasifulla böcker med roliga svampnamn [playlist id="47992" context="jrf"]
torsdag 25 Okt 2018 kl 13:50
Naturvetenskap (del 1 av 3): Inspireras till att experimentera!
Ni kanske kommer ihåg mitt inlägg om experiment från i somras? I det introducerade vi ett av experimenten från bNosy. Nu finns en hel spellista med deras experiment i Jaramba, så in och inspireras till att testa er fram i naturvetenskapens spännande värld! Här är ett exempel på experiment från bNosy som ni kan utföra med barnen: 1 Magnetfiske Syfte med experimentet Att upptäcka att magneter attraherar metaller (järn, nickel och kobolt) men inte material som trä och plast eller icke magnetiska metaller. Detta behövs (per lag) En fiskelina med magnet En låda Minst en magnetisk sak av metall per lagkamrat Icke magnetiska saker gjorda av material som trä, plast, tyg och sten eller metaller som inte är magnetiska En startlinje En uppsamlingsskål Gör så här Förbered en låda innehållande magnetiska samt icke magnetiska saker för varje lag. Ställ ut lådorna en bra bit från startlinjen. Lägg uppsamlingsskålen vid startlinjen. Precis som i en stafett har en deltagare i taget fiskespöt och går och fiskar upp saker en runda och lägger dem i uppsamlingsskålen innan stafettpinnen lämnas över till nästa person. [playlist id="48347" context="jrf"]
onsdag 10 Okt 2018 kl 14:08
Språk (del 2 av 3): Viljan att berätta väcker intresset för språket
Barn skapar berättelser i leken både medvetet och omedvetet och har ett ständigt pågående sagoberättande omkring sig genom exempelvis böcker och film. Hur kan vi hjälpa dem att utmanas vidare i just det? Att träna sitt återberättande? Eller att hålla en berättelse vid liv? Jag tycker att det är så givande att arbeta tematiskt kring sagor, berättelser och historier och barnen hittar väldigt många spännande intressepunkter att lära, leka och utmanas vidare kring. Förskolan är som sagt en språkstimulerande miljö i alla situationer under dagen och vi pedagoger reflekterar ständigt kring hur vi kan revidera i miljön och kring vårt arbetssätt för att gynna språkutvecklingen på allra bästa sätt. Natur & Kulturs språkbox, vilken täcker olika språkområden, är flitigt använda av flera förskolor I den finner man aktivitetskort med språkövningar som är tydligt kopplade till förskolans läroplan. Dessa ämnen är korten sorterade efter * Språklig medvetenhet * Lyssna * Tala och berätta * Skriftspråk, symboler och ordförråd Nu hittar ni även språkboxen i digital form i Jaramba. I Natur & Kulturs spellista finner ni exempelvis hitta lika, sammansatta ord, rim, vilken ska bort och skapa saga. Den här listans innehåll är även lämpade för de lite äldre barnen enligt min erfarenhet. Får barn lite stöd och struktur genom figurer, ramar, bilder som i sago-aktiviteten, så är det lättare att hålla en början, handling/mitten och ett slut och att skapa just egna sagor. Om det är något jag har arbetat mycket med i förskoleklass så är det att skapa sagor och återberättande. [playlist id="48340" context="jrf"] Session Tips att börja med är att använda befintliga sagopåsar eller flanosagor om det finns och introducera olika sagor för barngruppen. Låt barnen sedan använda dem på egen hand genom att återberätta för varandra. De kan fortgående självklart påverka innehållet, göra egna varianter av rekvisitan. Skapa nya och dra till och lägg ifrån saker i påsarna. Roligt kan också vara att placera dessa i olika miljöer både utomhus ( i sandlådan, i gräset, i en vattenpöl) och inomhus eller mot bakgrunder ni skapat tillsammans (exempelvis ett blått hav, en grön skog, en stad, ett specifikt rum osv) Gå sedan in på ämnet språk och ”skapa sagor” som vi nu introducerar i spellistan från Natur och Kultur. I aktiviteten kommer det upp figurer och miljöer rent slumpmässigt. Det finns sex olika miljöer, tio figurer samt tio objekt. Låt barnen turas om att skapa ihop. Det kan vara till hjälp om någon pedagog startar upp om barnen tycker det blir lite klurigt med en karaktär och sedan låter dem fortsätta på egen hand. Barnen lär sig genom detta att uppmärksamt och aktivt lyssna och utbyta erfarenheter. Dessutom får de eget inflytande över aktiviteten och kan använda sin fantasi obegränsat. Skapa, illustrera, skriv av och återberätta. Hitta själva på andra berättelser eller återberätta kända sagor. Eller varför inte serieteckna i ett rutsystem, alternativt rita egna berättelser i sekvenser och gör en egen bok. Hur kan historien ändras? Vad skulle hända om vi hade haft en annan figur eller en annan miljö är frågor man kan ställa så att barnen utmanas vidare. Att klippa ut egna bilder och klistra i skapandet av sagor är alltid roligt. Varför inte ta med föremål/bilder hemifrån och skapa/återberätta inför gruppen. På så vis blir också vårdnadshavare delaktiga genom att barnen får återberätta hemma och kanske fortsätter de att hitta på fler berättelser gemensamt. I just den här sessionen skulle man kunna koppla till/förankra i lpfö Förskolan ska sträva efter att varje barn • utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, • utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, • utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, • utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, Förskollärare ska ansvara för att barn – stimuleras och utmanas i sin språk­ och kommunikationsutveckling, Arbetslaget ska ge barn möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankegångar med hjälp av ord, konkret material och bild samt estetiska och andra uttrycksformer,   Inför dokuementation använder jag dessa dokumentations/reflektions stödstolpar att tänka kring alla aktiviteter i barngrupp: 1. Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten? 2. Vilken utmaning vill vi ge till barnen? 3. Hur/vad gjorde barnen? 4. Vad sa dem/Vad visade barnen intresse för? 5. Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra? 6. Hur går vi vidare? 7. Vilken är kopplingen till läroplanen?
måndag 24 Sep 2018 kl 10:03
Språk (del 1 av 3): Sätt igång med aktiviteter på engelska!
Hello! Engelskan är ett världsledande språk som vi ständigt möter i vår vardag och barn tar idag till sig det oerhört snabbt. Jaramba-redaktionen har länge fått höra från både er och mig att det vore utmärkt med aktiviteter på engelska och nu har de äntligen fått till en hel spellista med övningar in english! I spellistan finner ni bland annat aktiviteter som ett alfabetspussel, ord som har med fordon att göra, mata draken, hitta djur i olika miljöer, räkna rätt siffra till rätt mängd och massor av andra saker så barnen verkligen lockas av intresse. Jag har genom åren lagt mer fokus på internationalisering samt mångfald i förskolan när jag planerar miljö och verksamhet. Förskolan ses som sagt som en arena för lärande. Att se och verka i mångfald lär vi oss mycket mer av varandra. Dessa olika kunskapskällor som vi besitter är en stor tillgång som inte bör begränsas utan snarare verkligen lyftas fram. Att lära sig ett nytt språk innebär att lära sig nya ord inom många olika områden. [playlist id="48336" context="jrf"] Session Att koppla ett intresse med lärostunder blir ofta roligare och man lär sig snabbare som ni vet. Var lyhörd, fråga, lyssna och reflektera ihop samt låt barnen prova de olika engelska aktiviteterna så ser ni vad intresset ligger eller vart det bär. Dinosaurier som exempelvis finns i denna lista kan lätt byggas upp en hel värld med faktaord kring. Jag har ofta tillsammans med de lite äldre barnen gett dem i uppgift att tänka ut exempelvis en egen miljö. Det kan också vara en händelse, ett yrke, ett djur eller varför inte en känd person. Låt barnen sedan ta reda på och få i uppgift att enskilt/i grupp och/eller tillsammans med en vuxen utforska nya ord. Här involverar ni även enkelt vårdnadshavare att hjälpa till med uppgiften hemifrån. Man kan i och med detta göra så kallade tankekartor att bygga upp de ord kring den kontext barnen är intresserade av. Dessa ord ni valt översätter ni sedan tillsammans till engelska. Låt barnen sedan få presentera dessa nya engelska ord inför gruppen. Roligt kan vara att spara dessa nedskrivna ord i små lådor eller sätt upp dem på ark kategoriserade efter olika ting och miljöer. Illustrera gärna så blir det lättare att minnas. Annars som alltid kan man givetvis klippa ut bilder, skriva ut bilder eller illustrera på annat sätt själva den miljö och de ord ni har lärt er. Ett annat tips som barnen tycker är roligt är att filma eller göra en liten teater i vilken de kan använda små föremål eller annat material till hjälp. Just den här sessionen skulle man kunna koppla till följande i lpfö Det svenska samhällets internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Förskollärare ska ansvara för att barn stimuleras och utmanas i sin språk­ och kommunikationsutveckling, Arbetslaget ska • utmana barns nyfikenhet och begynnande förståelse för språk och kommunikation   Inför dokumentation använder jag dessa stödstolpar för att tänka kring alla aktiviteter i barngrupp: 1. Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten? 2. Vilken utmaning vill vi ge till barnen? 3. Hur/vad gjorde barnen? 4. Vad sa dem/Vad visade barnen intresse för? 5. Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra? 6. Hur går vi vidare? 7. Vilken är kopplingen till läroplanen?
torsdag 13 Sep 2018 kl 16:15
Lekfullt lärande (del 2 av 3): Addition och subtraktion eller “räkna plus och minus”!
Vi adderar och subtraherar mycket oftare än vad vi är medvetna om! Vardagsmatematiken i förskolan, den matematik man knappt tänker på som pågår hela tiden, är så kul. Synliggör man matematiken tydligt så ser man att den finns överallt omkring oss och den blir så mycket roligare att upptäcka. Vi dukar tillsammans, räknar närvaron i gruppen, delar saker, lägger till och drar ifrån, sorterar och gör mönster och så mycket mer. Jag minns själv mängdlära klart och tydligt och hur roligt det var. Det här när man lägger till och drar ifrån från olika mängder för att få rätt antal och ser vad som är större och mindre mängd. Flera barngrupper jag har haft genom åren tilltalas verkligen av att få sortera föremål i rätt mängder. En övning jag brukar göra då med barnen kallar jag för föremål och siffra. Jag lägger ut siffror (inplastade kort) i ordning ett till tio och har en mängd attraktiva föremål i en ask som sedan ska sorteras under rätt siffra. Exempelvis en sten, två pärlor, tre knappar osv. Vi vet att flera pedagoger har önskat lite nya aktiviteter med fler utmaningar i matematik därför presenterar vi denna vecka addition och subtraktion. I höst kommer vi även att bland andra nya aktiviteter presentera 10 kamrater. Det är tal som tillsammans blir tio. Vårt räknesystem bygger på en bas på tio. Därför är det viktigt att vi ger barn möjligheter att få leka, göra och befästa uppgifter kring dessa. 10+0=10 9+1=10 8+2=10 7+3=10 6+4=10 5+5=10 4+6=10 3+7=10 2+8=10 1+9=10 0+10=10 Session: Prata, räkna högt, medvetandegör, befäst och tydliggör matematik inför barnen kontinuerligt i alla vardagssituationer i förskolan. I alla rum och i samtliga situationer under dagen sker matematik. Börja konkretisera olika mängder för barnen. Använd begrepp ord och uppmaningar som många, få, plus och minus, hur många behöver man, kan du räkna dessa osv. Gör sedan i ordning en ask med olika föremål. Plasta in tio sifferkort med siffror från ett till tio. Uppmuntra sedan barnen efter ni själv visat hur det går till att sortera rätt antal föremål under rätt siffra att leka och räkna olika mängd och antal föremål. Gör sedan ytterligare en enkel övning med hur många behöver man om man har en knapp här och det ska bli två osv. Dra även ifrån och ställ frågor som exempelvis här har vi fem små leksaksbilar och det ska vara fyra hur gör man? Gör sedan aktiviteterna addition och subtraktion i Jaramba. När man dokumenterar använder jag dessa dokumentation/reflektions stödstolpar att tänka kring alla aktiviteter i barngrupp: 1. Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten? 2. Vilken utmaning vill vi ge till barnen? 3. Hur/vad gjorde barnen? 4. Vad sa dem/Vad visade barnen intresse för? 5. Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra? 6. Hur går vi vidare? 7. Vilken är kopplingen till läroplanen? Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang Förskollärare ska ansvara för – stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling, Arbetslaget ska • utmana barns nyfikenhet och begynnande förståelse för språk och kommunikation samt för matematik, naturvetenskap och teknik,
torsdag 28 Jun 2018 kl 16:14
Lekfullt lärande (del 1 av 3): Spänningen med experiment
Barn älskar spänningen i ett roligt experiment! Jag minns speciellt skojiga färgexperiment, den alltid lika populära vulkanen med bakpulver, timlånga lekar med magneter och massor av små experiment med luft och vatten. Det är så spännande att få grotta in sig i vetenskapliga frågeställningar och hitta olika metoder att utmanas och undersöka olika fenomen. Under en period hade vi på en förskola jag arbetade i varje vecka ett experiment som lyftes fram under samlingen. Det var ett mycket uppskattat inslag i den dagliga verksamheten. Senare blev det ett par hyllplan i miljön där experiment fanns att tillgå för barnen. Vi fann det väldigt roligt att byta ut aktiviteterna allt eftersom nya intressen uppstod. Jag älskar att få se barnens reaktioner och lyssna på deras tankar. Att efteråt få ställa öppna ”hur-frågor”, kunna resonera, fundera och låta barnen komma med egna teorier. Det är ett fantastiskt roligt lärande när barnen provar själva och det blir ämnesöverskridande och man ser att flera sinnen är i samverkan. Men ibland tar det stopp och många gånger kan man tycka att det är eller känns svårt att skilja på ämnen som naturvetenskap, teknik och matematik. Det kanske även hämmar oss att fortsätta eller börja med roliga experiment. Så för att det ska vara lättare att komma igång Nu har vi glädjen att tillsammans med bNosy publicera klipp som innehåller somriga utomhusexperiment som t.ex. "Magnetfiske". [asset id="113315"] bNosy startades 2014 och deras första produkter, lärande underhållning i naturvetenskap och teknik lanserades under våren 2016. bNosy teamet består av forskare, illustratörer, spelutvecklare och lärare. De har pedagogiska sagoböcker, spel, appar och film som lär barn om naturvetenskap på ett enkelt men roligt sätt. bNosy vill få fler barn intresserade av naturvetenskap. Till terminsstarten i höst publicerar vi spellistan "Experiment" i Jaramba förskola. I "Information om spellistan" kommer vi att beskriva hur man lär sig grundläggande fysik och kemi med dessa experiment och på vilket sätt som detta knyter an till läroplanen för förskolan. I spellistan kommer det finnas klipp grupperat enligt innehåll som exempelvis magnetism, ljud, ljus och tryck etc. Så räkna med mycket mer experimenterande till hösten! Dessa kommer även att förses med följande info: Kort fakta om ämnesområdet. Vad man behöver för att göra experimentet. Vilket syfte experimentet har. Tips på vilka ev. ytterligare ämnesområden som experimentet berör. När man dokumenterar använder jag dessa dokumentation/reflektions stödstolpar att tänka kring alla aktiviteter i barngrupp: 1. Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten? 2. Vilken utmaning vill vi ge till barnen? 3. Hur/vad gjorde barnen? 4. Vad sa dem/Vad visade barnen intresse för? 5. Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra? 6. Hur går vi vidare? 7. Vilken är kopplingen till läroplanen? Förskolan ska sträva efter att varje barn • utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, • utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, • utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, Förskollärare ska ansvara för • att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen – stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik, Arbetslaget ska • utmana barns nyfikenhet och begynnande förståelse för språk och kommunikation samt för matematik, naturvetenskap och teknik,
torsdag 21 Jun 2018 kl 13:47
Naturen som inspiration (del 2 av 3): Lek fritt och låt naturen ha sin gång
Sommarvärmen inbjuder till ännu mer fri lek utomhus i förskolan. Leken är något som fått allt större värde och uppmärksamhet i förskolan. Vi pedagoger ser vikten av att i leken lär barnen sig oerhört mycket. Lekar befäster kunskap naturligt. I leken ger man barnen möjlighet att öva sin sociala kompetens. De utvecklar motorik, tankar, språk och samordnar sina sinnen. Barnen bearbetar och gestaltar även upplevelser och känslor samt förstår sammanhang tydligare. I leken prövar de olika roller och börjar förstå regler, instruktioner och övar turtagning. Fantasin sprudlar och utvecklas likaså. Några som också tar sig ut i sommarleken är Timmy lamm och hans vänner i förskolan. Timmy lamm är det lilla bebisfåret med napp i munnen från serien Fåret Shaun. Timmy har just fyllt 3 år (i fårår) och har mycket att lära sig, bland annat att komma överens med andra små djur på förskolan. Ni hittar det somriga specialavsnittet ”Seaside rescue” i vår sommarspellista. [asset id="114267"] När man dokumenterar använder jag dessa dokumentation/reflektions stödstolpar att tänka kring alla aktiviteter i barngrupp: 1. Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten? 2. Vilken utmaning vill vi ge till barnen? 3. Hur/vad gjorde barnen? 4. Vad sa dem/Vad visade barnen intresse för? 5. Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra? 6. Hur går vi vidare? Koppla lek till läroplanen: I den fria leken i förskolan under sommaren liksom andra tider under året kan vi se att förskolan strävar efter att varje barn:      utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning     samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande,      utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga      utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,      utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar     och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik,     dans och drama,      
tisdag 29 Maj 2018 kl 14:27
Naturen som inspiration (del 1 av 3): Färgerna och intervju med Pernilla Stalfelt
Ingen kan väl undgå att se fantastiska skiftningar ute i naturen? Som de olika nyanserna av grönt exempelvis. Vi flyttar gärna den dagliga verksamheten mer och mer utomhus så här års där barnen har mycket fritt utrymme till att leka och upptäcka i naturen tillsammans. Sociala kontakter/relationer är också ofta mer etablerade nu mot slutet av terminen/läsåret. Barnen har knutit kontakter inom gruppen, de socialiserar sig med varandra och känner en trygghet som helhet. De ser varandras olikheter likt ett spännande färgspektrum och vem vet dessa relationer kan bli varaktiga för livet. Ett gemensamt intresse för just färger möter vi tillsammans överallt vilket attraherar och lockar till så mycket skapande lek och intressen i förskolan. Vi pedagoger vill göra miljön attraktiv och lockande och tänker ofta färgkodat. Därför sorterar vi ofta och iordningställer i miljön efter färger. Barn kategoriserar också ofta omedvetet i sin miljö efter färg och form med mera. Jag ser verkligen atmosfären och miljöns betydelse för barnens lärande vilket stöttar och vägleder till gemensam kunskap och utveckling. Förskolan är en levande mötesplats för social, kulturell och kommunikativ stimulans. Barnen leker, lär och möter dilemman dagligen. De ska kunna växla mellan olika aktiviteter och få använda sin fantasi och kreativitet både inne såsom ute i naturmiljö. Boken Färgerna av Pernilla Stalfelt är också en utmärkt miljö att upptäcka alla nyanser av tillvaron i och nu finns den även i en digital version i Jaramba.     Session Börja med att uppmärksamma färger kontinuerligt och använd begrepp som mörkt och ljust. Ställ öppna frågor till barnen som exempelvis hur ser den ut, vad hittar vi som är blått omkring oss, är det också blått och så vidare. Upptäck boken "Färgerna" av Pernilla Stalfelt i Jaramba och peka och klicka er fram bland saker i olika nyanser av grundfärgerna. (Som pedagog titta även på intervjun här i bloggen och bli inspirerad av att blanda färger och upptäcka tillsammans med barnen.) Använd förskolans rika miljö att titta på saker omkring er såväl utomhus som inomhus. Uppmana barnen att hitta saker i en speciell färg. Eller ta med hemifrån. Roligt kan vara att sedan gradera fynden från mörkt till ljust och tvärtom. Varför inte ta och plocka gröna blad eller blå blommor. Blanda färger (flytande täckfärg att rekommendera)  , gradera dessa eller försök att hitta så många nyanser ni kan. Ta sedan in fler färger och blanda med för att hitta de ”rätta” nyanserna som matchar fynden eller upptäck nya tillsammans. Något jag ofta har gjort som barnen har tyckt om är att göra collage av dessa fynd. Klistra blommor, blad eller kanske bilder efter färgnyanser och måla bredvid i nyans för att se tydligt hur man kan koppla ett föremål till en färg. Barns flöde av tankar och kunskap bildar som sagt en bank av mångfald som i denna session och lek kring färger. Vilket är en ypperlig aktivitet för att fånga barns intressen inom så många olika områden. [asset id="104184"] När man dokumenterar använder jag dessa dokumentation/reflektions stödstolpar att tänka kring alla aktiviteter i barngrupp: 1. Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten? 2. Vilken utmaning vill vi ge till barnen? 3. Hur/vad gjorde barnen? 4. Vad sa dem/Vad visade barnen intresse för? 5. Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra? 6. Hur går vi vidare?   Vilken är kopplingen till läroplanen? I just den här sessionen skulle man kunna koppla till/förankra i lpfö Förskolan ska sträva efter att varje barn • utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, 2.2 UTVECKLING OCH LÄRANDE Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. Förskollärare ska ansvara för– ges goda förutsättningar att bygga upp varaktiga relationer och känna sig trygga i gruppen, 2.3 BARNS INFLYTANDE I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden Förskollärare ska ansvara för att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, inne håll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas.
torsdag 24 Maj 2018 kl 13:50
Djur & växter (del 3 av 3): Ut och upptäck våren!
Våren är verkligen på väg, eller är den inte redan här? Vi börjar vara ute än mer under dagarna och nu ser man fler kännetecken som minner om vårens antågande. Man ser knoppar på träd och buskar. Djuren vaknar till liv, inte bara våra vanligaste insekter och fåglar, men med klart tydligare ljud och kvitter på morgonen. En annan tydlig förändring är självklart också vädret och ljuset. Barn uppmärksammar allt detta liksom vuxna. Det brukar då vara vanligt att hitta vårtecken som en aktivitet i förskolan. Senare kikar de flesta liksom jag kanske vidare på lite kretslopp som exempelvis frö till färdig växt, utveckling puppa till fjäril eller yngel till groda och så vidare. Ett intresse för just blommor och det som händer i naturen börjar ofta väckas i förskoleålder. Något som jag gjort mycket i barngrupper genom åren är att så och plantera såväl inomhus som utomhus. Alla möjliga sorters kärnor och fröer. Jag prövar mig fram hur de ska stå för bästa ljus. Sedan observerar jag tillsammans med barnen hur de tar sig. Vi märker likheter och skillnader och jag låter barnen ta hand om och vårda sina plantor på egen hand. Jag planterar gärna i glaskärl och i genomskinliga krukor så barnen får en tydlig bild i genomskärning på växtprocessen. Det kan även vara extra spännande med plantor som ananas, avocado, eller varför inte en ingefära, krasse, citruskärna eller vitlök. Det är lätt att lyckas med solros annars plantera förslagsvis pumpa, ärtor, tomater, gurka och örtkryddor. Jag glömmer aldrig lyckan när en liten pojke fick ”helt riktiga” paprikor på plantan som han utryckte det. Använd fantasin och chansa. Det är hög tid att göra det nu om ni inte redan har börjat. Kika gärna på nya aktiviteten ”Hitta katten/hunden” för att återknyta till föregående inlägg med djuren. Det kan vara kul! [asset id="108906"]   Förslag på session Märker ni ett intresse för de blommor och växter som poppar upp under våren. Gör då aktiviteten klicka stava med våra vanliga svenska vårblommor och lyssna på boken "Svea planterar" [asset id="74574"]   Använd ”blomboken” som ett litet underlag och gå på upptäcksfärd i närmiljön och ta med aktiviteten och leta ute. Gå vidare med att plocka de blommor ni sett samt gör egna små böcker, torka blommorna, rita av eller skriv av. Texten finns i aktiviteten så låt barnen som vill skriva av orden och ljuda bokstäver tillsammans. Uppmuntra barnen att ta med en blomma hemifrån, eller kanske en bild på en blomma, ta reda på fakta och gör collage.  Eller varför inte måla och rita av blommorna ni hittat. Blanda gärna färgerna tillsammans för att se på nyanser. Upptäck samband med blommor och växter. Vilka är lika och är de olika färger beroende på årstid och så vidare. Gör ett eget memory av de blommor ni ritat av eller skrivit av namnen på från aktiviteten. Intressant kan det likaså vara att som sagt så och plantera blommor efter årstider. I förskolemiljön lär sig barnen naturligt att vårda och ansvara för miljön och allt levande. Ta gärna även vårdnadshavare till hjälp för att ta med skott eller frön/kärnor som de har med hemifrån. Automatiskt gynnas ett inflytande och och en delaktighet i verksamheten. Barn och vuxna ser det roliga med variation och det gynnar givetvis självklart ett kooperativt lärande. Som med allt lärande blir det roligare att belysa våren genom att blanda aktiviteter med film, sagor och sång också. Glöm inte att flytta ut verksamheten utomhus! När man dokumenterar använder jag dessa dokumentation/reflektions stödstolpar att tänka kring alla aktiviteter i barngrupp: Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten? Vilken utmaning vill vi ge till barnen? Hur/vad gjorde barnen? Vad sa dem/Vad visade barnen intresse för? Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra? Hur går vi vidare? Vilken är kopplingen till läroplanen? Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,  utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, Förskollärare ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen– upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker, ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper,– stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik, Arbetslaget ska ta vara på barns vetgirighet, vilja och lust att lära samt stärka barns tillit till den egna förmågan, Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn • utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, • utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, visar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. och • utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Barns inflytande De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten.
onsdag 11 Apr 2018 kl 12:02
Djur & växter (del 2 av 3): Gör djurteckningar och få dem publicerade i Jaramba!
Efter vårt event med Natur & Kultur fick jag den starka uppfattningen att många av er vill se att barnen blir mer delaktiga som medproducenter.  Så nu ger vi barnen chansen att få ett egendesignat pussel i Jaramba! "Våra vänner djuren" - vår utmaning till er förskolor att ni alltså ska låta barnen rita/måla/skapa bilder på djur som berör dem, och skicka sedan in bilderna till oss. (Fotografera dem och mejla oss på djur@jaramba.se senast den 30 april. Bifoga förnamn på konstnären samt förskolans namn. Genom att ni skickar in bilderna har ni därmed godkänt publicering i tjänsterna Jaramba och Jaramba Förskola tillsammans med förnamn och förskolans namn. Tips: Gärna kvadratiska bilder. Alla som skickar in sin bild har då chansen att få sitt eget pussel publicerat i Jaramba och i Jaramba Förskola. Håll utkik i bloggen för att se när det är dags! I spellistan djur hittar ni massor av inspiration, bland annat ett klipp med den lilla katten Caden! [asset id="95903"] Många barn älskar som sagt djur, och djur är alltid lika spännande samt intressant att få mer fakta om. Förslag på session: Varför inte efter att ni samlat ihop bilderna sedan ha en kort samling kring de djur som barnen tilltalas av. Vet vi något om dessa djur, vad finns det för likheter och skillnader, vilka är mest populära och så vidare. Ställ gärna öppna frågor och låt barnen få utrymme att ställa egna hypoteser och sammanställ de fakta som kom upp för vidare dokumentation, utmaning eller reflektion. Eller gör en egen ”sant eller falskt” i små grupp konstellationer. Jag gör ofta gärna egna små böcker tillsammans med barnen så att de kan skriva och illustrera mer kring de fakta som intresserar dem. En annan uppskattad aktivitet enligt min erfarenhet är att klippa ut många bilder på olika djur och sortera sedan djur i husdjur, vilda djur eller efter andra kategorier som verkar kul. Ofta är egenskaper, boenden samt världsdelar mycket populärt. Dessa kan bli nya bestående sorteringsaktiviteter i miljön alternativt klistra upp sorteringen på stora pappersark synligt i miljön så att barnen får en tydlig överblick. Möjligheterna är många, näst intill oändliga. Tusen tack ännu en gång för alla era synpunkter! När man dokumenterar använder jag dessa dokumentation/reflektions stödstolpar att tänka kring alla aktiviteter i barngrupp: Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten Vilken utmaning vill vi ge till barnen Hur/vad gjorde barnen Vad sa dem/Vad visade barnen intresse för? Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra? Hur går vi vidare? Vilken är kopplingen till läroplanen? I just den här sessionen skulle man kunna koppla till/förankra i lpfö genom följande: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, Förskollärare ska ansvara för: att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen– upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker, – ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper,– stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik, Arbetslaget ska ta vara på barns vetgirighet, vilja och lust att lära samt stärka barns tillit till den egna förmågan.
torsdag 5 Apr 2018 kl 16:50
Djur & växter (del 1 av 3): Sant eller falskt?
De flesta vuxna har nog någon gång förundrats över hur snabbt ett barn kan lära sig saker, och hur mycket saker de snappar upp. Särskilt inom ett område som de intresserar sig för.  Barn är naturligt frågvisa och vill förstå hur saker och ting fungerar omkring dem. De ställer väldigt ofta frågor som innehåller ett hur, vad eller varför. Men de kan också ställa frågor som "är det sant att...?" och så vidare. Detta kan vara startpunkten på ett livslångt intresse. Ibland känns det som att svaren vi ger tillbaka inte räcker till och barn inte är nöjda förrän de fått svar på frågan. Därför ställer de kanske samma frågor inom samma område om och om igen. Som vuxen får man väl erkänna att man inte alltid vet svaren. Ta då vara på chansen samt se det som ett ypperligt tillfälle att lära er mer tillsammans genom att forska och utforska ämnet i fråga. Barn är som sagt vetgiriga. De vill och lär sig nya saker konstant. Denna vetgirighet är likt en slags urkraft. Får barn mer fritt och tillåtande ge utlopp för sin nyfikenhet och vetgirighet blir det lättare att fördjupa sig inom det som de är intresserade av. De suger åt sig nya kunskaper i väldigt snabb takt och ser och upptäcker glädjen i erövrad kunskap. De vill utforska, se och förstå sin omvärld och de vill ofta göra saker både självständigt och i grupp. Att testa sin kunskap i frågesport har alltid varit populärt och underhållande och självklart är det allmänbildande. Tänk bara på alla frågeprogram på tv, radio och andra medier genom tiderna och för att inte tala om alla spel som finns på marknaden. Jaramba introducerar nu aktiviteten ”Sant eller falskt”. 28 frågor och svar om vilda djur. Jag rekommenderar dem för både vuxna och barn!   Här kommer ett förslag på en session kring "Sant eller falskt" Märker ni att barn ställer många frågor, är vetgiriga samt vill veta mer om djur. Gör aktiviteten Sant eller falskt tillsammans i en grupp. Vad var det de fastnade för, vilket djur visade de intresse för, eller var det ett fenomen som kan vara inom detta område, en världsdel eller något helt annat som lockade barnen att vilja veta mer om? Låt barnen sedan söka egen fakta eller bilder samt skriva ner eller illustrera en ny fråga. Ett förslag för att göra vårdnadshavare delaktiga kan vara att ge barnen i uppgift att ta med en ”sant eller falskt fråga” till förskolan. Det kan vara roligt att ha en ”sant eller falskt"-samling en stund under någon av övergångarna för att samla ihop barnen. Det kan till exempel ske precis innan lunch eller varför inte ute på gården innan man går in. Jag tycker det är ett lättsamt och trevligt sätt att samlas kring just frågelek. Det blir som en slags små minisessioner på några minuter att testa kunskaper på detta sätt och dessa kan handla om precis vad som helst.  Känslan efteråt blir ofta att det var roligt att få veta för det hade jag ingen aning om, eller det jag antog blev jag bekräftad i. Det här är ett sätt att göra kunskap tillgängligt för flera och genererar givetvis ett kooperativt lärande. När man dokumenterar använder jag dessa dokumentation/reflektions stödstolpar att tänka kring alla aktiviteter i barngrupp: Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten Vilken utmaning vill vi ge till barnen Hur/vad gjorde barnen Vad sa dem/Vad visade barnen intresse för? Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra Hur går vi vidare Vilken är kopplingen till läroplanen Så här kan sessionen kopplas till lpfö: Förskolan ska sträva efter att varje barn • utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, • utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, • utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. Förskollärare ska ansvara för • att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen– upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker, – ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper,– stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik, Arbetslaget ska • ta vara på barns vetgirighet, vilja och lust att lära samt stärka barns tillit till den egna förmågan,
torsdag 29 Mar 2018 kl 15:35
Skolverkets förslag till den reviderade läroplanen är här!
Nu ligger Skolverkets redovisning av deras uppdrag om översyn av lpfö ute på skolverkets hemsida. Där hittar ni förslaget till den reviderade läroplanen! Saxat från skolverket.se: "I förslaget har bland annat begreppet undervisning och förskollärarens ansvar förtydligats. Med förslaget vill Skolverket att det ska bli ännu tydligare vad förskolan ska ge barnen, och att läroplanen därigenom ska bidra till en hög och jämn kvalitet i Sveriges förskolor för alla barn oavsett var de är bosatta." Så nu är det väl bara att ladda ner pdf:en och försöka sätta sig in i hur det här kommer påverka förskolan och oss pedagoger framöver. Minst sagt spännande! Eller vad tycker ni? Kommentera gärna! Redovisningen och förslaget till den reviderade läroplanen hittar ni här:
fredag 23 Mar 2018 kl 12:04
Deadline för Skolverkets förslag på förskolans läroplan
Regeringen har bestämt att Skolverket ska revidera förskolans läroplan. Detta förslag ska vara klart senast den 23 mars 2018. Men det var redan i december 2016 som Skolverket lämnade ett förslag på hur digital kompetens skulle skrivas in i förskolans läroplan och som nu kommer att arbetas in i den reviderade läroplanen.   Själv känner jag mig positiv inför revideringen av läroplanen. Personligen vill jag som pedagog vara uppdaterad med nya rön, ständigt utmanas samt följa samhällsutvecklingen. Det är det som också är det roliga med använda och få vara med och tycka till om digitala läromedel som Jaramba. Att vara delaktig och påverka innehåll och använda min erfarenhet och kunskap till att barnen får roliga och lärorika aktiviteter som intresserar dem. Att de digitala aktiviteterna sedan är i linje med läroplanen och överensstämmer med värdegrunden utmanar mig ytterligare. Det digitala finner sin väg in i barnens liv tidigare och tidigare och då är det viktigt att vi är där och visar vägen. Nu till att börja med känns det som att det främst handlat om att arbeta med digitala läromedel och miljöer, men med nya krav om digital kompetens handlar det ju faktiskt om att hjälpa barnen förstå digitala miljöer. Hur fungerar programmering? Vad är det som får sakerna på skärmen att röra sig och svara när du petar på dem? Det ska bli väldigt intressant och roligt tycker jag. Här nedan följer fakta och utdrag från Skolverkets hemsida: Under 2017 har Skolverket hållit ett flertal samråd med berörda myndigheter och organisationer och även barn, pedagogisk personal, chefer, och forskare för att få ta del av deras perspektiv och synpunkter. Det har dessutom gjorts besök på förskolor för att lämna synpunkter i en webbenkät. Totalt har Skolverket fått in ca 7 000 enkätsvar. Under perioden 20 december 2017 – 2 februari 2018 skickades texten ut på remiss till myndigheter, organisationer och ett litet antal kommuner. Det var också möjligt för andra än de ovan nämnda remissinstanserna att läsa förslaget samt lämna synpunkter under den perioden. Det som nu händer är att Skolverket kommer att lämna sitt förslag till reviderad läroplan till regeringen senast den 23 mars. Förslaget kommer att publiceras på Skolverkets hemsida. Det är sedan regeringen som slutligen beslutar om läroplanen. Glöm inte att OSA till vårt event med Natur & Kultur den 27:e mars. Det kan du göra här! Kom och lyssna på teamet bakom Jaramba och ta chansen att vara med och tycka till om framtidens digitala läromedel för förskolan. Dessutom tips på hur man snabbt kan komma igång att jobba med Jaramba Förskola. Inte minst med Natur & Kulturs läromedel Kompisar, Rutan & Randan och digitala matteaktiviteter baserade på Aktivitetskort i förskolan. Vi bjuder på dryck och tilltugg från 16.30. Evenemanget äger rum kl 17.00 – 19.00. Datum: 2018-03-27 Tid: 17:00 – 19:00 Plats: Natur & Kultur Adress: Karlavägen 31 Postnr: 11431 Ort: Stockholm Sista anmälningsdatum: 2018-03-24 kl: 13:00
onsdag 21 Mar 2018 kl 9:30
Språk (3 av 3): Intervju med Babblarnas författare Anneli Tisell
 Den här veckan har jag varit och träffat Babblarnas författare Anneli Tisell. Vi satte oss ner på förlaget Hattens kontor och pratade lite om Annelis roll och hur de omåttligt populära figurerna lockar barn till att börja prata på ett naturligt sätt. Jag fick även några handfasta tips på hur man som pedagog kan använda Babblarna på sin förskola och såklart lite spännande nyheter om Babblarnas framtid i Jaramba Förskola!   Efter vårt samtal fick jag verkligen intrycket av att mycket av det som jag själv värdesätter och fokuserar på inom pedagogiken ligger väldigt nära Annelis fokus med Babblarna. Att locka till lärande genom intresset och att se till att barn har kul när de lär sig är ju något många av oss pedagoger lägger mycket tid och kärlek på. Därför känns det verkligen bra med ett koncept som Babblarna som handlar så mycket om precis det, en princip som även Jaramba bygger på och som gjorde att jag fastnade för tjänsten från början. Stort tack till Anneli, Elvira Ashby (som ligger bakom Ajja & Bajja) och alla eldsjälar på Hatten förlag som tog emot oss och lät oss få en liten titt bakom kulisserna! Säg gärna vad ni tycker om den här lilla intervjun i kommentarerna och tipsa mig gärna om det finns någon annan av alla författare och innehållsskapare i Jaramba ni skulle vilja att jag pratade med. Ha det fint så länge! [playlist id="48171" context="jrf"]
torsdag 15 Feb 2018 kl 15:59
Glad Alla hjärtans dag!
Det går väl ingen förbi att det har fullständigt exploderat med en uppsjö av saker att köpa överallt kring Alla hjärtans dag. Jag liksom många andra pedagoger väljer att istället inspirera barnen att skapa kort, göra handavtryck, måla i rosa och röda nyanser, göra hjärtformade girlanger, klippa och klistra med silkespapper och göra pärlplattor och halsband. Men borde man kanske hellre gripa tag i känslor och prata om kärlek och fokusera på fina handlingar? En fin aktivitet jag har gjort är att då baka små bakelser tillsammans med barnen (muffins med grädde och ett litet gelehjärta på toppen). Under samlingen samma dag har jag pratat känslor och uppmuntrat barnen att lyfta varandra genom att skriva ner fina egenskaper som barnen säger om varandra. Alltid lika trevligt att sedan tillsammans äta en fin lunch. Duka i rött och rosa och skapa placeringskort i form av hjärtan exempelvis. I Jaramba hittar ni även spellistan känslor som kan fungera som ett fint diskussionsunderlag eller ett sätt för barnen själva att utforska ämnet! [playlist id="47801" context="jrf"]
onsdag 14 Feb 2018 kl 9:00
Ut i världen med vinter-OS!
Jag har sett att en del förskolor är mycket aktiva under vinterveckorna och under sportlovet och även kopplar det till stora sporthändelser ute i världen. Själv har jag i förskolan bland annat erfarit aktivitet i form av mini-Vasalopp. Så varför inte uppmärksamma vinter-OS nu. Då kan man tillsammans upptäcka olika språk, länder, lyssna på nationalsånger, rita flaggor, pröva och satsa på uteaktiviteter med egna hejarramsor, prisutdelning och så vidare. Passa även på att kolla in några roliga aktiviteter på temat vintersport i Jaramba! [asset id="65513"] [asset id="42232"] [asset id="43923"] [asset id="61121"]
fredag 9 Feb 2018 kl 9:19
Språk (2 av 3): Gästbloggare Linda Palm om barn och berättelser
Veckans gästbloggare är en av de som har sina böcker publicerade i tjänsten, en kreativ författare som vi är mycket glada över att få samarbeta med och tanken är att ni nu ska få lära känna henne lite mer. Hon är utbildad pedagog, föreläsare och skriver även läromedel och i hennes böcker finner man en passion för det lekfulla lärandet och värderingar om hur vi är och gör mot varandra – Linda Palm.   Hej alla föräldrar och pedagoger! Linda Palm heter jag och jag skriver böcker och läromedel för barn. I det här gästinlägget skriver jag om barnboken och hur bra den är som underlag för samtal med era barn. Barnboken inspirerar och skapar tid för samtal Att läsa och lyssna till böcker med våra barn är en värdefull investering. Det handlar inte bara om orden. Det är lika viktigt att få sitta nära, ha tid för samtal och den trygghet rutinen bär med sig. Ge samtalet tid Barn är nyfikna och har alltid funderingar om världen. De vill utforska och leta svar på frågor tillsammans. Öppna frågor får barnet att reflektera djupare kring det ni samtalar om. Ett barn som får många frågor, lär sig att ställa frågor. Hur tänker du om …? Vad tror du att …? Hur tror du hon känner sig …? Ett barn som får frågor, lär sig att ställa frågor. I böckerna om Svea har vi valt att avsluta berättelsen med en så kallad storyline, med syftet att inspirera till vidare samtal. Ett urval av bilder från boken där barnen med hjälp av bilderna kan återberätta och reflektera över det man just lyssnat på. Barnen upplever att de kan läsa och berättelsen får ett värde. Ett boksamtal skapas. En del barn fastnar för en viss scen eller känsla i boken medan andra fascineras över Sveas härliga kreativitet. Nyfiket busig, det är ju så Svea upptäcker sin omvärld. Nyhet i vår serie Bus med Svea – Svea städar  Målgrupp: ca 0 - 3 år Svea är ett och ett halvt år och dagarna fylls med bus. Det är så hon upptäcker. Mamma och pappa får mycket att göra, men också många härliga skratt. I den här boken träffar du Svea när hon hjälper mamma att städa, på sitt sätt. Efter att ha tagit del av boken kan barnen återuppleva scenerna i "Svea städar" steg för steg. Kommer ni ihåg i vilken ordning historien utspelade sig? Du hittar Svea städar i Jaramba i spellistan Svea, där finns även de andra böckerna med illustrationer av Jessica Lindholm. Upplev boken på olika sätt En bok kan upplevas på många olika sätt. Lyssna och ta reda på vad barnen blir mer nyfikna på. Det visar barnen att det finns olika sätt att uttrycka sig på. Berättelsen blir mer än bara en bok. Tips på några exempel hur man kan arbeta vidare med en bok. Använd rimord, knasa till ord och skoja med ljud – det ger språkglädje Klappa takt till ord för att känna rytm Prata begrepp för att förstärka begrepp. Tror du den är tung/lätt? stor/liten? Använd en utvald bok, exempelvis Svea städar till ett större projekt. Utgå från boken för att utforska alla ämnen. Lyssna in vad barnen upptäcker. Undersök sedan olika tekniker, ljud, skapande, material, känslor, färger, experiment, matematik och svenska. Utgå från en bok, leta och undersök ljud och teknik som finns med. I Svea städar blir hon ju både fundersam och mer nyfiken på dammsugaren. Hur fungerar den? Kan den låta på olika sätt? Hur kan det kännas när den suger in och blåser ut luft? Prova mot olika material, exempelvis textil, metall och papper. Koppla till böckerna när ni är ute på promenad – skyltar, symboler och namn. Barn lär sig att känna igen symboler tidigt. Ett första steg i läsutvecklingen. Gör egna böcker av barnens bilder. Lek med bokstäver. Forma dem med lera, klossar eller andra material. Nyhet i vår - Bokserie om Flisan Titel: Flisan och orättvisan Målgrupp ca: 3 - 6 år Flisan och orättvisan Av Linda Palm och Jonas Olsson Flisan väntar på att de ska ha invigningsfest i den nya kojan. Det har mamma och pappa lovat. Men alla är bara upptagna hela tiden. – När är du färdig egentligen? undrar Flisan otåligt. Flisan vill ha festen nu, med detsamma! – Vänta lite. Bara en liten stund till, pustar mamma bland räkningarna. – Ni hinner aldrig göra något med mig! Det är alltid så orättvist! surar Flisan och stampar iväg ut mot kojan. Flisan är en driven tjej med bestämda åsikter och med kreativa lösningar på livet olika problem. På ett humoristiskt och igenkännande sätt skriver barnboksförfattaren Linda Palm om vardagens motgångar som de flesta kan känna igen sig i men också om kreativa lösningar som både barn och vuxna uppskattar. Visst blir man sugen på fler böcker av Linda Palm (och Jonas Olsson) för barn mellan 3-6 år? Då ska ni snart få lära känna Flisan som kommer i bokserie. Under tiden hittar ni även serien med Kompisböcker i Jaramba, skrivna av Linda och illustrerade av Lisa Sollenberg. Här kan du läsa mer om Linda Palm Ni hittar Linda på instagram som @lindapalmcreative
onsdag 7 Feb 2018 kl 15:20
Diskussion: Vem är det vi dokumenterar för egentligen?
Hej alla fantastiska pedagoger ute i landet! Tycker ni liksom jag att det här med dokumentation är ett känsligt och tidskrävande moment i förskolan? Jag brottas i alla fall ständigt med att få med alla pedagoger att hjälpas åt och hur och vilken information man egentligen kan och får lämna ut kring barnens lärande. Det som sker mellan människor och miljön kan vara svårt att fånga.   Ofta ställer jag mig även frågan om vem vi egentligen dokumenterar för. Är det utifrån barnens synvinkel. Eller är det bara en fasad och något vi ska visa upp för föräldrar eller högre instanser? Jag kan också ifrågasätta mig hur trovärdigt det blir och hur många som förstår vad det verkligen handlar om. Vad ska utvärderas och hur mätbart är det?. Är det barnen som i själva verket utvärderas och bedöms i slutändan? Det vi också ständigt tampas med kring dokumentation är att tiden den behöver tas från barngruppen. På Skolverkets hemsida finner jag följande rader ”Pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som kan användas för att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Det handlar om att dokumentera det som händer mellan barn, vuxna och miljön i verksamheten, till exempel med hjälp av kamera och film eller penna och papper. I analysen av dokumentationen får man syn på hur man kan utveckla verksamheten vidare” Ni som läst mina blogginlägg samt sessioner har nog stött på stödstolparna nedan. 1. Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten 2. Vilken utmaning vill vi ge till barnen 3. Hur/vad gjorde barnen 4.Vad sa dem/Vad visade barnen intresse för? 5. Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra  6. Hur går vi vidare. 7.Vilken är kopplingen till läroplanen Jag tycker att dessa hjälper mig något, men forfarande har jag en bild över hur ett ultimat dokumenterande ser ut och strävar hela tiden mot högre och kanske ibland ouppnåeliga mål. Känner ni igen er? Hur gör ni? Använda gärna forumet till att ge eran syn på dokumentation i förskolan, jag personligen uppskattar alltid att ta del av tips och råd som hjälper mig att ständigt utvecklas som pedagog.
fredag 26 Jan 2018 kl 8:19
Lär genom intressen (3 av 3): Bejaka det naturliga intresset för berättelser!
Hur ofta har vi inte sett små barn ”låtsasläsa” böcker eller gå omkring och bära på en ganska sliten favoritbok?  Och hur vanligt är det inte att de önskar att vi läser om samma sagor? Barn vill gärna hålla en historia levande, kunna relatera till eller identifiera sig med handlingen och huvudpersonerna. Barn kan också ha ett starkt intresse för något som de vill veta mer om. Se det då som ett utmärkt tillfälle att koppla intresse till högläsning. Högläsning är viktig då den ökar läsförståelsen som i sin tur även väcker intresset för språket och vidare att skriva och läsa. Att få lust att läsa ger dessutom både spänning och glädje. Kanske kan det rent av vara pirater och äventyr som fångar barnens intresse just nu?   Jag har alltid sett till att ha många böcker synligt och tillgängligt i förskolemiljön. Böcker som aktuellt kopplar till årstider, högtider, helger och det som intresserar barnen och har naturlig koppling till det som vi gör i barngruppen. Om man erbjuder olika sorters böcker och som komplement till allt övrigt material utvecklar barn ännu större intressen enligt min erfarenhet. Jag placerar böcker i hyllor, lite sorterat efter ämnen, gärna sifferböcker exempelvis bredvid material som rör matematik och så vidare. Jag lägger även stor vikt vid att det finns tillgång till både fotografier och tecknade bilder. Allt för att barnen ska få så rik variation i fakta och bildspråk som möjligt. Att läsa tillsammans är givetvis förknippat med en mysig och avkopplande stund. Låter vi barnen dessutom dela sina erfarenheter under lässtunder stimuleras ett kooperativt lärande. Viktigt i högläsning är att få barnen att uppmärksamma en början, mitten och ett slut. Att ges möjlighet att hålla en handling och historia levande och sedan kunna tillåtas vara laborativ med den är också roligt och kreativt. Genom att lära och leka med nya ord, begrepp och sammanhang stimuleras fantasin och det underlättar relaterande till verkligheten. Ger man barnen stort talutrymme efter läsningen kan de gärna återberätta och summera handlingen tillsammans. Session Högläsning/intresse Läs och gör barn uppmärksamma på bild och symbolspråk omkring dem kontinuerligt och dagligen. Se till att ha böcker, bilder, språkkort och dokumentationer tillgängligt och synligt för barnen. Försök fånga barnens intressen och se till att ha böcker i aktuella ämnen i miljön, gå till biblioteket alternativt uppmuntra barnen att ta med böcker hemifrån. Ett utmärkt tillfälle är att tillåta barnen i dialog med vårdnadshavare ta med en favoritbok. Detta gynnar samarbetet kring barns intressen samt ger inflytande och delaktighet i verksamheten. Under samlingar har jag läst för alla barn så att vi tillsammans kan få ta del av de böcker som tas till förskolan. Inled alltid en stund av högläsning med att fråga om någon läst boken och vet vad den handlar om. Genom att tillsammans titta på bilden på framsidan kan vi då förutspå handlingen? Jag upplever att när man ställer öppna frågor under lässessioner (vad- eller hur-frågor) blir det ofta naturligt och utan värdering som barnen berättar och delger sina erfarenheter, tankar och reflektioner. Tar man pekfingret till hjälp och följer texten i boken blir det extra tydligt enligt min erfarenhet när vi läser för barn. Då uppmärksammar de hur det går till att man läser uppifrån och ner och från vänster till höger. Berikande är det på många sätt då de ser olika tecken, symboler och uppfattar bildspråk. Genom högläsning lär barn sig omedvetet uppbyggnad av ord, lär sig nya begrepp, får tydliga inblickar i olika sammanhang samt ökar sin koncentration. Rösten och tonläget man använder sig av är också intressant liksom att eventuellt ha föremål tillgängligt som förstärker berättandet. Återberätta och reflektera alltid i slutet för att fånga upp om barnen uppfattat en början, mitten och ett slut. [caption id="attachment_2841" align="alignleft" width="300"] Pino på skattjakt hittar ni under ämnet Språk i Pinos egen spellista![/caption] I Jaramba Förskola hittar ni inlästa böcker som är perfekta för barnen att samlas kring. En av de senaste är "Pino på skattjakt", en spännande berättelse som ni kan samlas kring för att sen gå på skattjakt i Jaramba efter ännu mer pirat-relaterat skoj! [caption id="attachment_2836" align="alignnone" width="250"] Hitta paren bland piratsaker Ledtråd: Leta i Matematik/Färg & Form[/caption] [caption id="attachment_2840" align="alignnone" width="250"] Sortera piratskatten Ledtråd: Leta i Matematik/Färg & Form[/caption] [caption id="attachment_2837" align="alignnone" width="250"] Pussel med piratskepp Ledtråd: Leta i Matematik/Pussel[/caption] [caption id="attachment_2838" align="alignnone" width="250"] Stava piratord Ledtråd: Leta i Språk/ABC 3-6 år[/caption] [caption id="attachment_2839" align="alignnone" width="250"] Peka/klicka på piratord Ledtråd: Ligger i Språk/ABC 1-2 år[/caption]      
fredag 19 Jan 2018 kl 16:40
Lär genom intressen (2 av 3): Var bor djuren?
Barn söker som sagt kunskap naturligt efter det som väcker intresse och ett exempel på något som är spännande och fascinerande för alla åldrar är Världens djur. Karaktärer i böcker, film och spel är ofta djur precis som många leksaker och kramdjur, så barn exponeras mycket för dessa i olika tappningar. Så det är bara naturligt att förr eller senare uppstår frågan: var bor djuren på riktigt? Djur och kontinenterna är vanligt som tema eller projekt i förskolan och något som kan ta olika riktningar och kännas oändligt och lärorikt. Som världsmedborgare kan man inte heller få nog av fakta från våra olika kontinenter. Genom att lära om djur och andra levande ting och deras livsvillkor, lär man sig också att visa respekt. Man utvecklar den empatiska förmågan och tar ansvar. Jag upplever att när man talar om djur så blir det också tydligare hur man kan påvisa kretslopp och att allt hör ihop i natur och djurrike. Man kan givetvis väva in allt möjligt spännande om våra kontinenter under resan runt jorden. Session Börja med att gå från det stora till det lilla genom att visa en jordglob och visa på var land och vattnen finns. Benämn sedan de olika kontinenterna. Belys en kontinent i taget. Nämn kortfattat och visa bilder på de djur som är mest typiska för den kontinenten. Gör sedan Jarambas aktivitet ”Världens djur” Det kan vara roligt om barnen sedan själva får göra en avbild över kontinenterna och rita eller klistra djurbilder till rätt kontinent. Är det något djur som specifikt intresserar, stanna då upp och sök mer fakta tillsammans. Flödet av barns samlade tankar och erfarenheter genererar ett kooperativt lärande. Består barngruppen av olika nationaliteter kan det vara extra lärorikt att under samling även bjuda in föräldrar att delta, visa bilder från olika platser, titta på mat, språk, människor, byggnader och annat som intresserar barnen. Att se likheter och skillnader hos fenomen fascinerar. Ur läroplanen för förskolan: 2.2 UTVECKLING OCH LÄRANDEFörskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet.
fredag 12 Jan 2018 kl 10:33
Lär genom intressen (1 av 3): Vad kan Hello Kitty göra för stavning och räkning?
Jag funderar ofta på olika sätt att ta del av barns verklighet och aktivt följa med på deras resa till kunskap genom att ta reda på deras intressen. Med hjälp av tematiskt arbete och med karaktärer som finns omkring dem i deras erfarenhetsvärld kan du också hitta nyckeln till deras intresse! För några år sedan jobbade jag med temat Disneyfilmer med en barngrupp. Det startade med att barnen lekte och pratade om filmer. Vi började därför söka efter bilder, läsa böcker, lyssna på filmmusik med mera. Under våra samtal visade det sig vara de olika personligheterna och karaktärerna som var av största intresse, egentligen inte själva handlingen i filmen. Genom att lyssna och ställa öppna frågor förstod vi att det var främst vad som var ont och gott i karaktärerna som fångade barnen. Vi tillförde därför material som tidningar och olika sorters ritmaterial. Tillsammans letade vi efter olika känslouttryck och det blev ett litet projekt inom temat som varade under en kortare period. Vi pedagoger kom fram till att vi även kunde använda oss av befintligt material, känslokort, att koppla till detta. Temat fortlöpte sedan med att titta på olika klädesplagg och smycken, göra egna halsband, räkna och sortera pärlor. Det skapades också egna bilder på karaktärer som barnen tyckte saknades i filmerna. Några barn namngav och skrev små korta meningar om dem. Föräldrar kunde även bidra med böcker, kataloger och leksakstidningar. När man arbetar tematiskt är det utifrån något som barnen funnit intresse i. Hur vi sedan tillsammans, barn och vuxna, för dialog är avgörande och det driver arbetet framåt. I samtal och under aktiviteter i barngrupp är pedagoger medforskande. Det innebär att pedagoger tillsammans med barn sätter ord på det som händer runtomkring. Man delar upplevelser och tar frågor som dyker upp seriöst. Genom att ställa öppna frågor, så kallade ”hur-frågor” i meningsfulla sammanhang, kan pedagoger vidsynt studera de läroprocesser som barn är involverade i. Under de här pågående processerna riktas barns uppmärksamhet mot företeelser och händelser som har en anknytning till det man rör. Det är därför avgörande att aktivt lyssna på barns tankar, idéer och teorier och bekräfta dem. Givetvis låter man barn pröva sina egna hypoteser och uppmuntrar initiativ under tiden vilket gynnar lärandet. Att låta barn komma i kontakt med och parallellt utmanas och undersöka med olika material påvisar riktningar och synliggör fenomen och samband. Att arbeta med tema i förskolan kan därför liknas vid en ämnesfördjupning som kan fortsätta nästan oändligt. Det här kan man tänka på om man vill använda barns intressen som en ingång till fördjupning i viss kunskap: Reflektion! Det är betydelsefullt att kontinuerligt reflektera, tydliggöra, synliggöra och dokumentera barnens aktiviteter och även göra föräldrar delaktiga i processer. Dialog! Lika viktigt är det att ständigt föra dialog i personalgruppen där man reflekterar kring hur man kan gå vidare och fortsätta utmana. Att hålla sig uppdaterad! Kända karaktärer inom populärkulturen är oftast det som tilltalar barn. Idag finns en hel uppsjö av dessa som fångar barns intresse vilket gör att kan det vara svårt att hänga med i alla trender och hålla sig uppdaterad men det kan vara väldigt roligt att bara höra med barnen vad de gillar mest för tillfället. Att karaktärer och identitet hör ihop! Barn kan genom sitt identitetssökande leva sig in i olika karaktärer under olika perioder och sammanhang. En del av dessa karaktärer upplevs möjligen som till exempel stereotypa bilder av hur manligt och kvinnligt bör vara enligt normer. Det innebär inte att vi uppmuntrar till att inta stereotypa könsroller och inte kan vara normkritiska, men med hjälp av olika figurer som man intresserar sig för kan man lära sig saker och skapa utrymme för samtal. Att utmana sina uppfattningar! Ibland kanske man inte är helt överens med barnens intresse för vissa karaktärer av olika anledningar, men det viktiga att ta till vara på är just deras intresse, inte karaktären i sig. Hello Kitty, som enligt beskrivning är en gullig karaktär som talar från sitt hjärta, är kanske inte den figur man oftast förknippar med lärande. Men hon kan vara just en sådan karaktär som flertalet barn identifierar sig med under en period. Därför kan det vara av intresse att Jaramba nu presenterar Hello Kittys spellista, fullmatad med räkning, ordkunskap och stavning. Ur läroplanen för förskolan: Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskap. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Med ett temainriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande. (Lpfö 98/10 s.6-7)
tisdag 2 Jan 2018 kl 16:04
Översikt för 2018: Nytt år – nya möjligheter!
Jag vill börja med att ge er ett stort Tack för alla kloka synpunkter och er feedback under hösten! Era önskemål och åsikter är oumbärliga för att vidareutveckla Jaramba Förskola och göra den till en tjänst ni verkligen har nytta av. Nu går vi in på ett nytt år, och vad kan man då förvänta sig av vårterminen? Här i bloggen kommer jag att fortsätta med att belysa olika teman och ge tips på sessioner. I januari kommer en helt ny spellista med Hello Kitty, och i samband med det tänkte jag ta upp temaarbeten och hur man utgår från barnens intressen i förskolan. Under månaderna februari, mars och april koncentrerar vi oss närmare på matematik och språk. Inledningsvis blir det uppslag kring hur man kan arbeta med språkutvecklande övningar kopplat till bilderböcker. Därefter fördjupar vi oss i matteaktiviteter som Jaramba har utvecklat i samarbete med Natur & Kultur. En digital motsvarighet till det populära läromedlet Aktivitetskort i Förskolan. I maj känns det naturligt att titta närmare på djur och växter, och det kombineras med stavning och andra ordberikande aktiviteter. När det närmar sig juni månad uppmärksammar vi aktiviteter med musik och sång. Det finns även planer för skolförberedande aktiviteter för 6-årsgrupper. Bland annat aktiviteter och sessioner med trafik, rim, ljudningsövningar, svårare ord och naturvetenskap med inriktning mot hållbar utveckling. Dessutom kommer vi att ge mer utrymme för geografi och djur, som vi har märkt är mycket uppskattat hos barnen. Under våren kommer jag även att bjuda in gästbloggare och låta Jarambas författare och övriga spännande upphovsmän presentera sig och sitt material. Ur förskolans uppdrag i läroplanen: Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden. I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen. Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande. Detta inbegriper också att forma, konstruera och nyttja material och teknik. Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning.
torsdag 28 Dec 2017 kl 8:00
Dags för en liten terminavrundning!
Det här året tillsammans med Jaramba har gått fort och varit väldigt lärorikt och roligt. Jag blev inkopplad under tidig vår för att bidra till att förenkla för förskolepersonal så att innehållet i appen blir tydligt, användbart, tryggt och roligt för våra barn. Responsen och samarbetet från er pedagoger bekräftar nu att vi är på rätt väg. Vi tänker alla framåt och kommer att förbättra och fortsätta erbjuda nya spännande aktiviteter så missa inte bloggen nästa vecka. Då kommer det en översikt för hela våren 2018! Nedan kan ni läsa en sammanfattning av det gångna året och se vad som varit mest poppis i Jaramba i topp-listorna. Under 2017 växte Jaramba med mängder av nytt innehåll, fyllde 1 år och började förskolan, allt inom loppet av några månader. Inför nyår känner vi, som så många andra, att det är dags att sammanfatta det gångna året i ett par citat, några siffror och ett par korta historier om Sveriges största app för små barn. Men framförallt vill vi prata om 2018 – året då Jaramba lär sig att gå! Jaramba har börjat i förskolan! Som många av er redan vet lanserades Jaramba Förskola under hösten, en variant på appen Jaramba speciellt framtagen för pedagoger inom Sveriges förskoleverksamheter. Arbetet med Jaramba Förskola påbörjades dock tidigt under våren och innefattade många, långa samtal och utforskningar mellan vårt innehållsteam, pedagogen Agnetha Levan och samarbetspartners som läromedelsförlag och testgrupper i förskolan. Genom deras insikter och råd riktade vi in oss på att göra en app som dels gjorde pedagogernas arbete med digitala läromedel enklare att både planera och sätta igång med spontant. Samtidigt såg vi till att inte kompromissa för mycket med det vi alltid sätter i främsta rummet: barnens upplevelse av appen. Jaramba Förskola släpptes till en liten grupp förskolepedagoger som föranmält sig på vår hemsida och responsen har sedan dess varit överväldigande positiv. Nu ser vi fram emot att tillsammans med denna växande grupp utforma en fantastisk version av Jaramba Förskola som tar hänsyn till ännu fler behov hos både barn, pedagoger och föräldrar – en app som erbjuder det mesta helt enkelt! Vi har fyllt 1 år! Under tiden för releasen av Jaramba Förskola passade vi även på att fira Jarambas första år ute i världen. Och oj vad appen har växt till sig! Förutom att den uppdaterats med över 100 nya aktiviter under året har den även fått en hel del tekniska uppdateringar som gör den snabbare, stabilare och ännu lättare att använda, både för barn och föräldrar. Vi har lyssnat på vad ni har att säga! Och nu låter det ju som att vi har gjort så himla mycket bra under 2017 att en kan undra varför vi ens behöver komma tillbaka efter helgerna, men vi vet bättre än någon annan att det finns gott om utrymme för förbättringar. Nästa år är en del av vårt löfte att bli bättre på sättet vi kommunicerar med våra användare och kunder, visa vårt innehåll tydligare och göra det lättare för er föräldrar och pedagoger att se hur mycket Jaramba egentligen erbjuder. Vi planerar även en hel del samarbeten med våra kära innehållsleverantörer och hoppas att vi ska kunna erbjuda intressanta saker utanför appen liknande det som ni redan nu hittar på Agnethas blogg /Pedagogen. Sen kommer vi givetvis fortsätta jobba på att göra Jaramba till en ännu bättre tjänst där du som förälder får mer att säga till om gällande ditt barns upplevelse samtidigt som vi blir bättre på att hjälpa barn som utforskar på egen hand att hitta det de är intresserade av. Och vi är långt ifrån klara! Kort sagt tänker vi helt enkelt att 2018 är året då vi går från att krypa fram till att resa oss för att prova våra ben i så stora steg vi bara kan förmå – och vi hoppas att ni alla är beredda att hänga med! Så rundar vi av den här höstterminen (även om jag uppdaterar redan i nästa vecka). Nu hoppas jag att ni alla får en riktigt God Jul så ses vi igen inför terminsplaneringen! /Pedagogen Agnetha Topp 5 aktiviteter: 1. Mata draken Rödis 2. Fotbollsspelet 3. Måla fritt 4. Kapten Habhabs labyrint 5. Vad vill du ha på din smörgås? Topp 5 spellistor: 1. Prinsar & prinsessor 2. Hemma & runtomkring 3. På bondgården 4. Sport 5. Fordon
fredag 22 Dec 2017 kl 17:20
Julpyssel (2 av 3): Gör snön till en del av ert skapande arbete!
Förhoppningsvis har vi lite snö utomhus nu och barngruppen har kunnat aktivera sig med att bygga och konstruera med den. Ni kanske till och med har gjort något experiment med att ta in snö eller färga den utomhus med karamellfärg eller temperablock. Eller mer traditionellt byggt snögubbar eller snölyktor. Flertalet barn känner till figuren Olof i filmen Frost. När barnen har en stark igenkänning eller har intresse för en figur lockar det ofta till ett mer lustfyllt lärande. Denna veckas pysseltips är en snögubbe som faktiskt är lite lik Olof. Att arbeta med tryck är något som de flesta barn tycker om. Men den sensoriska upplevelsen att trycka med fötter kanske inte alla har gjort tidigare. Det är en lite tokrolig, kladdig aktivitet och där resultatet blir väldigt personligt om inte annat. Vill man inte färga fötterna och trycka kan man givetvis måla fritt eller trycka med en potatis i stället. Gör så här: Ta fram ljusblå, bruna och svarta tunna pappersark, vit flytande täckfärg, och en orange och svart tuschpenna. Tips att ha handdukar, hushållspapper och en större balja med ljummet vatten nära till hands så att det går lätt att tvätta av barnens fötter. Börja med att göra fottrycket på ett ljusblått ark. Medan det torkar, klipp ut armar och hatt i svart och brunt enligt bild. När det har torkat ordentligt rita knappar, morotsnäsa och ögon. Klistra sedan dit armar och hatt. Det blir extra fint om man klipper ut runt konturerna så att det blir som en inramning. Aktiviteten Pinos snögubbe i Jaramba kan vara roligt att kombinera med just denna pysselaktivitet. Ni hittar aktiviteten under ämnet Språk i Pinos egen lista.
fredag 8 Dec 2017 kl 15:40
Julpyssel (1 av 3): Så här skapar vi samhörighet med lite lim och en sax!
Det är få traditioner som lockar och pockar med så många aktiviteter som julen. Julsånger som ska övas inför luciatåg, pyssel som ska göras i alla dess former, lekar, ringdans och julböcker som ska läsas. Denna högtid väcker också känslor av samhörighet, förväntan, glädje och eftertänksamhet. Helt enkelt ett perfekt tillfälle att uppmuntra barnens kulturella nyfikenhet! Idag när vi lever i ett internationaliserat samhälle ställs det krav på ett inkluderande förhållningssätt, vi måste föra barnens egna kulturarv vidare och samtidigt öka förståelsen för andra kulturers seder och bruk. Här blir det viktigt att utveckla vår kreativitet, skapa nya traditioner och att bejaka nyfikenheten hos barnen att lära nya saker. Ett effektivt sätt är att titta på bilder och filmer på temat och prata om olika sätt att fira på. Låta barnen själva få ta plats att berätta om sina traditioner och tankar. Under Förskolans uppdrag i läroplanen finner vi det här: "Medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur ska bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Förskolan kan bidra till att barn som tillhör de nationella minoriteterna och barn med utländsk bakgrund får stöd i att utveckla en flerkulturell tillhörighet." Ett sätt att utöka samhörighet i barngruppen är att göra lite större gemensamma pysselaktiviteter. Det är roligt och fint att hänga upp resultatet i hallen eller på en central plats så att alla kan ta del av det och känna igen sin egen del i ett större sammanhang. Ett tips i juletid är att göra en stor gran av utklippta pappershänder. Det går till på följande sätt: Ta fram tunna pappersark i olika gröna nyanser där barnen själva väljer sin nyans. Låt dem sedan rita av sin egen hand för att klippa ut. När alla barnen fått göra sin egen, samla ihop samtliga och klistra upp dem på ett stort, svart ark med fingrarna neråt till formen av en gran. Klistra små röda flirtkulor eller utklippta röda cirklar samt glitter på granen. Gör en större guldstjärna till toppen. Att klippa är viktigt och jag är en stark förespråkare för den aktiviteten i barngrupp. Många barn jag har mött i äldre åldrar har haft svårt för att klippa och därför vill jag gärna låta barn klippa i mångt och mycket. Spara gärna små pappersrester och remsor och låt dem bara klippa dem i mindre bitar. Det här är något barn ofta tycker är väldigt roligt i sig och de älskar att klistra upp de små bitarna på färgglada ark så att de bildar roliga mönster och former. Dessutom gynnar klippa- och klistra-aktiviteter öga- och handkoordination. I Jaramba hittar ni även en Klä granen-aktivitet som kan passa utmärkt för att träna samma egenskaper med ett härligt jultema!    
fredag 1 Dec 2017 kl 11:41
Vad har fingerfärg och matematik gemensamt?
Det är få saker som ger en sån enorm respons hos barn som starka färger och roliga former. Men det handlar inte bara om att det ser roligt och lekfullt ut utan just färg och form har en väldigt viktig roll i deras utveckling. Framförallt när de får skapa och uttrycka sin kreativitet på egen hand! Just skapande aktiviteter går ofta hand i hand med matematik, precis som med exempelvis mönster. Barn upptäcker medvetet och omedvetet att mönster upprepar sig i deras omvärld, både utomhus och inomhus. I naturen finns de överallt och symmetri bland blommor och blad, i byggnader, gatstenar, golv och kakelplattor fascinerar oss ofta genom hela livet. Barn urskiljer både små och stora likheter och skillnader hos föremål och fenomen och de upptäcker att saker och ting återkommer, hur det lilla ingår i större sammanhang. Barnen i förskolan upplever, upptäcker, experimenterar och utforskar med hela kroppen och med alla sinnen genom olika uttryckssätt. Att arbeta kreativt är oftast lustfyllt, fantasirikt och innefattar mycket glädje,och vi bearbetar många upplevelser och erfarenheter genom skapandet. För att utforska det de upplever lägger de gärna saker i par, trär pärlor i ordning, gör pärlplattor, bygger lego efter mönster och ritar mandalas. De utvecklar på så vis en grundläggande matematisk förståelse för upprepning, geometriska mönster och talmönster. De flesta förskolor har idag en ateljéverksamhet vilket jag personligen tycker är ett utmärkt komplement till den dagliga verksamheten. Att kunna skapa i samklang med naturen, följa årstider, se skiftningar, arbeta kreativt kring traditioner och helger och att driva projekt utifrån barns intressen är både värdefullt och roligt. Idag ökar många förskolor tillgängligheten för barnen i ateljén och aktiviteterna är inte alltid lärarledda. Själva utförandet hamnar mer i fokus, inte resultatet. Tips inför dokumentationen: Om det finns en välfungerande ateljé underlättar det dokumentationen avsevärt eftersom man kan ha projekt framme under längre perioder. Att använda väggar i miljön för dokumentationer och skapande är definitivt inte bara till för att sätta upp och bocka av mål i läroplanen, utan det ska vara en plats för barn och vuxna att tillsammans ta del i processer i utveckling och lärande. Låt stå! I Jaramba finns ett flertal aktiviteter med färg- och formlära, målarövningar och annat kreativt. Här har jag tagit fram ett axplock med filmer och aktiviteter i Jaramba som sporrar barnens intresse för färger, former och mönster.
fredag 10 Nov 2017 kl 10:51
Så genomför du enkelt en session kring Naturvetenskap
Förskolegrupper är ute mycket så här i mitten på höstterminen och det finns mycket spännande ute i naturen att leka, lära och att skapa kring. Det är också en utmärkt utgångspunkt för att börja skapa en uppfattning för hur ett år ser ut och hänger ihop. Som med det mesta anser jag att det är fördelaktigt att utgå ifrån det stora för att sedan gå in på det lilla, ge ett helhetsperspektiv för att öka förståelsen. Skapa en helhetsbild över hur året ser ut tillsammans, liknande ett slags årshjul eller tidslinje, där man får en överblick över vad som händer i naturen samt även innefattar speciella helger och högtider. Inled gärna en samling tillsammans med barnen med att prata om årstider. Påvisa skiftningarna genom att visa barnen bilder, föremål och aktiviteter som händer under året i stora drag. Enligt min uppfattning blir det alltid roligare och fängslar barnen mer när man blandar riktiga föremål och bilder som symboliserar olika saker och fenomen. Jag har utifrån min erfarenhet märkt att barns mångfald och flöden av tankar och erfarenheter är väldigt gynnsamt för lärandet. Därför har jag också upplevt att flera av Jarambas aktiviteter går lika bra att göra enskilt som i mindre grupper. Flera av aktiviteterna går även att göra utomhus. Tips på hur man kan lägga upp en kortare session: Uppmuntra barnen att ta med bilder som representerar årstiden som är i fokus för att presentera inför gruppen. Jag föreslår sedan att i Jaramba göra aktiviteten Dra sakerna till rätt årstid där man parar rätt föremål med rätt årstid. Dokumentera sedan kring varje barns enskilda bild. Tips på hur man kan lägga upp en längre session: Ta med föremål eller en bild. Presentera sedan inför grupp, liten eller stor. Skapa en stor bild, likt ett årshjul eller en tidslinje, gemensamt av samlade bilder. Skriv frågeställningar som uppstår och dokumentera kring varje enskild bild. Samla föremål i naturen som är typiska för årstiden. Just nu är det ju mest aktuellt med höstlöv, kastanjer, kottar och så vidare. Leta ute i skogen eller på förskolegården. Använd gärna ett visningsbord i förskolemiljön där barnens upphittade föremål finns samlade. Gör även aktiviteten Stava träd utomhus där tydliga bilder finns representerade som kan användas för hitta blad och annat i omgivningen. Dokumentera kring dessa fynd. Dessa fynd kan givetvis sedan användas i ateljén för att göra lövtavlor, tryck, rönnbärshalsband eller annat kreativt. Om ett större intresse uppstår kring årstider kan man förslagsvis i smågrupper komplettera med aktiviteten”Kan du årets alla månader” och sedan ännu mer specifikt gå in på aktuell månad. Det här är ett sätt att ge föräldrar delaktighet och inflytande i verksamheten genom att låta barnen få ta med saker eller bilder hemifrån. Här kan de då även uppmanas att ta med böcker eller komma med idéer och visa intresse genom barnens frågeställningar hemifrån och ge feedback på verksamhetens innehåll. När man dokumenterar aktiviteter i barngrupp använder jag dessa dokumentations- och reflektions-stödstolpar att tänka kring: Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten? Vilken utmaning vill vi ge till barnen? Hur/vad gjorde barnen? Vad sa de/Vad visade barnen intresse för? Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra? Hur går vi vidare? Vilken är kopplingen till läroplanen? I just den här sessionen skulle man kunna koppla att förskolan ska sträva efter att varje barn: utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer.
torsdag 26 Okt 2017 kl 16:34
10 tips till dig som vill använda digitala läromedel i förskolan
Att få in lärplattor, appar och digitala läromedel i sin förskoleverksamhet kan vara både roligt och utmanande. Precis som alltid med förändringar och nya direktiv kan det vara svårt att hitta ett bra ställe att börja eller veta vilken kunskap som krävs. Här nedan har vi sammanställt 10 tips som gör det lättare för dig att både använda lärplattan och se vad den kan göra för nytta i ditt lärande om du inte kommit igång än. Glöm inte att kommentera och dela med dig om du har fler förslag på hur man använder digitala hjälpmedel i förskolan! 1. Se lärplattan som en extra resurs till undervisningen i förskolan! Om lärplattan används som ett verktyg i barnens utbildning kan det underlätta i undervisningsmomenten för pedagogen och för barnen. Viktigast är att lärplattan inte missbrukas utan används med måtta i gruppen. 2. Ta chansen att hänga med i den digitala utvecklingen! Häng med i den digitala utvecklingen för att enklare kunna introducera barnen till den formen av verksamhet och miljö. Som pedagog har du ett ansvar att hålla dig uppdaterad med det som händer utanför förskolans värld. 3. Glöm inte att lärplattan är ett mobilt verktyg. Lärplattan är smidig att ta med sig överallt, det är även roligt för barnen att integrera digital lek med fysisk lek. Ta med lärplattan om ni ska baka med barnen i köket, ha en vilostund eller om ni ska iväg på en utflykt. Det ni upplever på plats kan ni fortsätta öva och prata om på vägen hem. Om det blir svårt att komma ihåg allt ni upplevt, ta fram lärplattan och visa bilder eller filmer på det ni precis gjort. 4. Våga vara kreativ – ta med lärplattan utomhus! Ni har övat på en viss aktivitet inomhus och ska nu gå ut med barngruppen. Ta med lärplattan utomhus och fortsätt utforska samma övningar. I Jaramba-appen finns exempelvis en årstidslista som går att använda i alla väder. Utmana barnen och ställ frågor som ”Vad för typ av träd finns i skogen? Hur stavar man till det trädet?” Ta hjälp av lärplattan när ni känner att det behövs. 5. Fånga barns intresse med bilder! Barnen blir lätt engagerade av en film eller bilderbok som exempelvis Kompisböckerna i Jaramba Förskola-appen. I slutet av varje bok hittar ni även barnanpassade diskussionsfrågor som alla kan ta del av. 6. Gör det enkelt för barnen - alla lär på olika sätt! I lärplattan figurerar bilder, språk och ljud i samspel. Det blir då lättare för hela barngruppen att ta till sig och bli intresserade av det ni tänkte belysa. Olika former av verktyg i undervisningen gynnar även flerspråkiga barn och barn i behov av särskilt stöd. 7. Följ läroplanen när ni använder lärplattan! För att användandet av en lärplatta i undervisningen ska vara relevant för pedagoger är det viktigt att innehållet i lärplattan har en tydlig målsättning. Om barngruppen ska öva på ordförståelse ska även de digitala verktygen bidra till denna övning. På så vis kan pedagoger lättare följa läroplanens olika mål i alla förskolans moment. 8. Använd dig av lärplattans oändliga tillgång på information! Glöm inte att även barn i grupp kan samspela kring intressen. En lärplatta har ett oändligt flöde av relevant innehåll. Använd dig av appar eller gör en enkel sökning på internet för att få fram bra bilder eller övningar. Exempelvis att använda sig av lärplattan när ni pratar om farliga djur kan förstärka upplevelsen för barnen. Att höra hur ett lejon ryter eller se hur de rör sig på savannen är extra spännande för de små. 9. Du kan hålla dig uppdaterad med barnens intressen! Med hjälp av lärplattan kan pedagoger och barn upptäcka och utforska omvärlden tillsammans. Om barnen en dag pratar om Babblarna eller en sång de hörde på tv:n. Kan du enkelt lära dig sången eller hänga med i barnens intressen med hjälp av lärplattan. 10. Våga utforska lärplattan själv! Använd lärplattan och dess innehåll i andra kontexter. Var kreativ! Våga släpp papper och penna! Se det som kompetensutveckling och lärande. Missa inte klippet där jag pratar mer om min syn på digitala läromedel och hur jag känner inför de nya bestämmelserna. I förskolans läroplan finner man dessa rader som styrker användande av digital teknik. Förmåga att kunna kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta är nödvändigt i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Förskolan ska lägga grunden till att barnen på sikt kan tillägna sig de kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver (Lpfö 98/16).
fredag 20 Okt 2017 kl 13:16
Välkommen till Pedagogen – En blogg om barn och digitalt lärande!
I mina första två inlägg har jag valt att fokusera på hur vi som är pedagoger och föräldrar egentligen ska förhålla oss till digitala läromedel nu när det är ett krav från skolverket. I klippet pratar jag lite om min syn på digitala läromedel och hur jag som förskollärare jobbar med dem. Missa heller inte våra 10 tips till dig som vill använda digitala hjälpmedel i förskolan! Den digitala utvecklingen går i rasande snabb takt och vi måste acceptera att även digitala läromedel är en självklar del i utbildningen för våra barn och ungdomar. Här känner även jag själv som pedagog ett ansvar och en stor lust att lära mer och få utmanas. Utifrån min erfarenhet är det viktigt med delaktighet och inflytande från föräldrar i barnens utbildning. Genom att använda digitala läromedel både i förskolan såväl som hemma kan man samverka kring barnet och få inblick i det man gör i verksamheten under dagen och det som fångar barnet hemma. Detta kan sen underlätta för att hitta intressepunkter för eventuellt vidare arbete med barngrupperna. Hur känner ni pedagoger ute i Sveriges Förskolor? Vad tycker ni föräldrar? Ta gärna chansen att dela med er av era erfarenheter och tankar!
torsdag 19 Okt 2017 kl 15:39
Försläpp till Jaramba Förskola gjorde succé!
Första insamlingen av intresseanmälningar till Jaramba Förskola visade snabbt på ett stort engagemang för vårt digitala verktyg. Nu är anmälningen stängd för dem som ville bli en av de första 500 som får tillgång till appen. "Vi blev väldigt positivt överraskade av det stora intresset för vårt försläpp av Jaramba Förskola. På mindre än tre veckor fick vi in över 500 personer, verksamma inom förskolan, som registrerade sig för att vilja vara med och ta del av den nya appen före alla andra. Fantastiskt kul! Nu ser vi fram emot releasen och responsen vi kommer att få på appen." - Michael Hallgren, Business Developer, Jaramba. I Jaramba Förskola finns många olika lekfulla läraktiviteter som film, böcker, klurigheter och pyssel. Allt för att barnen på bästa sätt skall utvecklas och få en bra start i livet. Som pedagog kommer du bara behöva lära dig en värld – Jarambas – och sedan har du tillgång till en aldrig sinande ström av övningar och aktiviteter för barnen. Vi ger dig löpande tips på hur du kan använda de olika aktiviteterna för att få en så bra pedagogisk stund med barnen som möjligt. Vi vill också ha tips från dig hur vi kan utveckla Jaramba Förskola till att bli den bästa appen för förskolor, pedagoger och barn – en app för allas behov!
torsdag 28 Sep 2017 kl 15:18
Nu välkomnar vi Babblarna in i Jarambas värld!
Jaramba har skrivit avtal med Hatten Förlag om de populära karaktärerna Babblarna. Nu hittar du Bibbi, Bobbo, Babba och alla de andra i Babblarnas spellista. Babblarna är ett färgglatt gäng som tagit Sverige och Skandinavien med storm. Babblarnas videos på YouTube har flera miljoner visningar. Men Babblarna är ju så mycket mer än ett gäng skojiga sötnosar! Babblarna är väl genomtänkt språkträning. Inte bara för att de faktiskt hjälper till i språkutvecklingen, utan för att de gör det utan att man tänker på det.
tisdag 5 Sep 2017 kl 15:28
Jaramba besöker SETT-mässan och träffar Maria Wedar från Natur & Kultur
I 3 fartfyllda dagar välkomnade Jaramba SETT-besökare till Natur & Kulturs utställningsbås. Vi träffade flera nyfikna pedagoger för att prata om vikten av digitala läromedel i förskoleverksamheten, på plats fanns även möjlighet att prova Jaramba appen. Vi fick även chansen att intervju Maria Wedar från Natur & Kultur som hade flera intressanta tankar kring digitala läromedel. Klicka på videon ovan för att kika på hela intervjun. SETT står för ”Scandinavian Educational Technology Transformation” och vill bidra till inspiration, ökad nyfikenhet och kunskap kring hur vi kan utnyttja nya sätt att arbeta mot högre måluppfyllelse i skolans alla nivåer.
tisdag 29 Aug 2017 kl 8:56