få Jaramba Premium 2 månader
gratis med telia zone

Jaramba #session

Naturvetenskap (del 3 av 3): Ut på svamp-promenad!
Det är en väldigt fin höst vi fått hittills, mild och vacker. Perfekt för att ge sig ut i skogen på lite upptäcktsfärd med andra ord! Precis som djur och växter är svampar något som barnen ofta tycker är fascinerande att leta reda på ute i naturen. Nu kan ni förbereda svamppromenaden i Jaramba med en liten introduktion till svenska svampar. Syfte Utveckla förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Gör så här: 1.Prata om olika svampar 2. Visa på och benämn svampens delar. Hatt, skivor, sporer, ring, fot, strumpa och mycel 3. Gå in på aktiviteterna giftiga svampar och svampar 4. Gå på svamputflykt 5. Ta in och låt svampar tappa sporer på ett papper. Hittar ni fjällig bläcksvamp låt den få stå och bli upplöst. Måla sedan med en fjäder. 6. Skulptera svampar i lera och placera dem på ett naturbord eller gör egna fantasifulla böcker med roliga svampnamn [playlist id="47992" context="jrf"]
torsdag 25 Okt 2018 kl 13:50
Naturvetenskap (del 1 av 3): Inspireras till att experimentera!
Ni kanske kommer ihåg mitt inlägg om experiment från i somras? I det introducerade vi ett av experimenten från bNosy. Nu finns en hel spellista med deras experiment i Jaramba, så in och inspireras till att testa er fram i naturvetenskapens spännande värld! Här är ett exempel på experiment från bNosy som ni kan utföra med barnen: 1 Magnetfiske Syfte med experimentet Att upptäcka att magneter attraherar metaller (järn, nickel och kobolt) men inte material som trä och plast eller icke magnetiska metaller. Detta behövs (per lag) En fiskelina med magnet En låda Minst en magnetisk sak av metall per lagkamrat Icke magnetiska saker gjorda av material som trä, plast, tyg och sten eller metaller som inte är magnetiska En startlinje En uppsamlingsskål Gör så här Förbered en låda innehållande magnetiska samt icke magnetiska saker för varje lag. Ställ ut lådorna en bra bit från startlinjen. Lägg uppsamlingsskålen vid startlinjen. Precis som i en stafett har en deltagare i taget fiskespöt och går och fiskar upp saker en runda och lägger dem i uppsamlingsskålen innan stafettpinnen lämnas över till nästa person. [playlist id="48347" context="jrf"]
onsdag 10 Okt 2018 kl 14:08
Språk (del 3 av 3): Så funkar Veckans bokstav
Då jag hört att många av er använder Veckans bokstav där ute i verksamheterna tänkte jag att det kunde vara på tiden med en liten video som går igenom upplägget. Jag har inkluderat ett par enkla tips på hur ni kan använda de olika övningarna tillsammans med barnen och hoppas att ni som redan är igång fortsätter, och att ni som inte provat än vågar testa Veckans Bokstav!
måndag 1 Okt 2018 kl 16:03
Språk (del 2 av 3): Viljan att berätta väcker intresset för språket
Barn skapar berättelser i leken både medvetet och omedvetet och har ett ständigt pågående sagoberättande omkring sig genom exempelvis böcker och film. Hur kan vi hjälpa dem att utmanas vidare i just det? Att träna sitt återberättande? Eller att hålla en berättelse vid liv? Jag tycker att det är så givande att arbeta tematiskt kring sagor, berättelser och historier och barnen hittar väldigt många spännande intressepunkter att lära, leka och utmanas vidare kring. Förskolan är som sagt en språkstimulerande miljö i alla situationer under dagen och vi pedagoger reflekterar ständigt kring hur vi kan revidera i miljön och kring vårt arbetssätt för att gynna språkutvecklingen på allra bästa sätt. Natur & Kulturs språkbox, vilken täcker olika språkområden, är flitigt använda av flera förskolor I den finner man aktivitetskort med språkövningar som är tydligt kopplade till förskolans läroplan. Dessa ämnen är korten sorterade efter * Språklig medvetenhet * Lyssna * Tala och berätta * Skriftspråk, symboler och ordförråd Nu hittar ni även språkboxen i digital form i Jaramba. I Natur & Kulturs spellista finner ni exempelvis hitta lika, sammansatta ord, rim, vilken ska bort och skapa saga. Den här listans innehåll är även lämpade för de lite äldre barnen enligt min erfarenhet. Får barn lite stöd och struktur genom figurer, ramar, bilder som i sago-aktiviteten, så är det lättare att hålla en början, handling/mitten och ett slut och att skapa just egna sagor. Om det är något jag har arbetat mycket med i förskoleklass så är det att skapa sagor och återberättande. [playlist id="48340" context="jrf"] Session Tips att börja med är att använda befintliga sagopåsar eller flanosagor om det finns och introducera olika sagor för barngruppen. Låt barnen sedan använda dem på egen hand genom att återberätta för varandra. De kan fortgående självklart påverka innehållet, göra egna varianter av rekvisitan. Skapa nya och dra till och lägg ifrån saker i påsarna. Roligt kan också vara att placera dessa i olika miljöer både utomhus ( i sandlådan, i gräset, i en vattenpöl) och inomhus eller mot bakgrunder ni skapat tillsammans (exempelvis ett blått hav, en grön skog, en stad, ett specifikt rum osv) Gå sedan in på ämnet språk och ”skapa sagor” som vi nu introducerar i spellistan från Natur och Kultur. I aktiviteten kommer det upp figurer och miljöer rent slumpmässigt. Det finns sex olika miljöer, tio figurer samt tio objekt. Låt barnen turas om att skapa ihop. Det kan vara till hjälp om någon pedagog startar upp om barnen tycker det blir lite klurigt med en karaktär och sedan låter dem fortsätta på egen hand. Barnen lär sig genom detta att uppmärksamt och aktivt lyssna och utbyta erfarenheter. Dessutom får de eget inflytande över aktiviteten och kan använda sin fantasi obegränsat. Skapa, illustrera, skriv av och återberätta. Hitta själva på andra berättelser eller återberätta kända sagor. Eller varför inte serieteckna i ett rutsystem, alternativt rita egna berättelser i sekvenser och gör en egen bok. Hur kan historien ändras? Vad skulle hända om vi hade haft en annan figur eller en annan miljö är frågor man kan ställa så att barnen utmanas vidare. Att klippa ut egna bilder och klistra i skapandet av sagor är alltid roligt. Varför inte ta med föremål/bilder hemifrån och skapa/återberätta inför gruppen. På så vis blir också vårdnadshavare delaktiga genom att barnen får återberätta hemma och kanske fortsätter de att hitta på fler berättelser gemensamt. I just den här sessionen skulle man kunna koppla till/förankra i lpfö Förskolan ska sträva efter att varje barn • utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, • utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, • utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, • utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, Förskollärare ska ansvara för att barn – stimuleras och utmanas i sin språk­ och kommunikationsutveckling, Arbetslaget ska ge barn möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankegångar med hjälp av ord, konkret material och bild samt estetiska och andra uttrycksformer,   Inför dokuementation använder jag dessa dokumentations/reflektions stödstolpar att tänka kring alla aktiviteter i barngrupp: 1. Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten? 2. Vilken utmaning vill vi ge till barnen? 3. Hur/vad gjorde barnen? 4. Vad sa dem/Vad visade barnen intresse för? 5. Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra? 6. Hur går vi vidare? 7. Vilken är kopplingen till läroplanen?
måndag 24 Sep 2018 kl 10:03
Språk (del 1 av 3): Sätt igång med aktiviteter på engelska!
Hello! Engelskan är ett världsledande språk som vi ständigt möter i vår vardag och barn tar idag till sig det oerhört snabbt. Jaramba-redaktionen har länge fått höra från både er och mig att det vore utmärkt med aktiviteter på engelska och nu har de äntligen fått till en hel spellista med övningar in english! I spellistan finner ni bland annat aktiviteter som ett alfabetspussel, ord som har med fordon att göra, mata draken, hitta djur i olika miljöer, räkna rätt siffra till rätt mängd och massor av andra saker så barnen verkligen lockas av intresse. Jag har genom åren lagt mer fokus på internationalisering samt mångfald i förskolan när jag planerar miljö och verksamhet. Förskolan ses som sagt som en arena för lärande. Att se och verka i mångfald lär vi oss mycket mer av varandra. Dessa olika kunskapskällor som vi besitter är en stor tillgång som inte bör begränsas utan snarare verkligen lyftas fram. Att lära sig ett nytt språk innebär att lära sig nya ord inom många olika områden. [playlist id="48336" context="jrf"] Session Att koppla ett intresse med lärostunder blir ofta roligare och man lär sig snabbare som ni vet. Var lyhörd, fråga, lyssna och reflektera ihop samt låt barnen prova de olika engelska aktiviteterna så ser ni vad intresset ligger eller vart det bär. Dinosaurier som exempelvis finns i denna lista kan lätt byggas upp en hel värld med faktaord kring. Jag har ofta tillsammans med de lite äldre barnen gett dem i uppgift att tänka ut exempelvis en egen miljö. Det kan också vara en händelse, ett yrke, ett djur eller varför inte en känd person. Låt barnen sedan ta reda på och få i uppgift att enskilt/i grupp och/eller tillsammans med en vuxen utforska nya ord. Här involverar ni även enkelt vårdnadshavare att hjälpa till med uppgiften hemifrån. Man kan i och med detta göra så kallade tankekartor att bygga upp de ord kring den kontext barnen är intresserade av. Dessa ord ni valt översätter ni sedan tillsammans till engelska. Låt barnen sedan få presentera dessa nya engelska ord inför gruppen. Roligt kan vara att spara dessa nedskrivna ord i små lådor eller sätt upp dem på ark kategoriserade efter olika ting och miljöer. Illustrera gärna så blir det lättare att minnas. Annars som alltid kan man givetvis klippa ut bilder, skriva ut bilder eller illustrera på annat sätt själva den miljö och de ord ni har lärt er. Ett annat tips som barnen tycker är roligt är att filma eller göra en liten teater i vilken de kan använda små föremål eller annat material till hjälp. Just den här sessionen skulle man kunna koppla till följande i lpfö Det svenska samhällets internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Förskollärare ska ansvara för att barn stimuleras och utmanas i sin språk­ och kommunikationsutveckling, Arbetslaget ska • utmana barns nyfikenhet och begynnande förståelse för språk och kommunikation   Inför dokumentation använder jag dessa stödstolpar för att tänka kring alla aktiviteter i barngrupp: 1. Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten? 2. Vilken utmaning vill vi ge till barnen? 3. Hur/vad gjorde barnen? 4. Vad sa dem/Vad visade barnen intresse för? 5. Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra? 6. Hur går vi vidare? 7. Vilken är kopplingen till läroplanen?
torsdag 13 Sep 2018 kl 16:15
Värdegrund och Hållbarhet (Del 3 av 3): Håll Sverige Rent!
Barn har i allmänhet ett starkt och inneboende intresse av att lära sig om att göra rätt. Därför ser jag liksom många andra pedagoger en chans att ta tillvara på denna kraft redan i förskoleålder beträffande medvetenhet och intresset för miljön och hållbarhet. Våra barn och framtida barn ska ju ta över efter oss och då är det mycket viktigt att de engagerar sig och framförallt ökar sin kunskap om miljö och natur. Få dem att se miljön i ett större perspektiv samt förstår och ser vikten av ta hand om vår jord på bästa sätt. Ur läroplanen läser vi: Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö­ och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid. Det är kanske inte helt enkelt att förklara och visa på hur allt hänger ihop, men barn som får se saker och ting i större helheter först innan man går in på detaljer brukar lära sig snabbare och hittar fler intressepunkter att lära kring enligt min erfarenhet. Det skapar också trygghet med ett gott förhållningssätt till hållbarhet, en omsorg och respekt för allt levande samt naturens kretslopp och närmiljön. Därför blir och är källsortering exempelvis ett viktig del i undervisning och barns vardag. Men ofta ser nog barnen knappt varken soprum, sopstation eller något led i nedbrytningsprocessen. De blir som att man enbart ser behållare som försvinner iväg. Hur kan man då tydliggöra detta? Jag har källsorterat redan med de yngre barnen från start av höstterminen och visat mycket med bilder samt små klipp och barnen har fått flertalet sorterings övningar med bilder på skräp i olika kategorier. Jag tror på att göra det så enkelt som möjligt och visa på på olika sätt med tal, bilder (rörliga samt utskrivna), text, riktiga föremål så att det blir ett så roligt, varierande, naturligt och smidigt moment för alla. Det tror jag är en bra början för att aktivt bli engagerad i miljö och naturvård. Session Denna vecka introducerar vi en ny spellista med aktiviteter från Håll Sverige Rent. Exempelvis hittar ni aktiviteten sant eller falskt och sortera skräp i skräplabyrinten. Förslag på vad man kan göra med barnen är att sedan låta de bli delaktiga i att sätta ut lådor/behållare som de skrivit/illustrerat skyltar till. Så låt därefter de olika ”stationerna” ha ansvarsbarn för olika saker/behållare, växla ansvar så att alla få ta del av områdena samt lär av varandra. Se till att barnen får följa med till stora sopstationer i närmiljön. Gå på skräppromenader ute under hela året och sortera tillsammans. En fråga som fängslat flertalet barn jag har haft under årens lopp är hur lång tid nedbrytningsprocessen tar för olika föremål. Då det dykt upp har jag skrivit ut bilder på detta och placerat ut i miljön samt lagt saker i små jordfyllda lådor utomhus för att tydliggöra och för att barnen i verkligheten kan se hur stor skillnad de olika föremål tar på sig att brytas ned. Exempel på skräp kan vara frukt, en pappbit, något i metall, en plast flaska osv. Det finns så mycket att utforska och infallsvinklarna är spännande och lärorika för alla. Exempelvis kan djurs habitat, det vill säga djurs boende miljö, och hur viktigt det är att vara mån om att vara rädd om naturen för deras skull lockat många barn jag träffat att forska kring. Detta ökar förståelsen för hur kretsloppen hänger ihop samt får barnen att utöka sin empatiska förmåga dessutom. Populärt inslag under året med tema hållbarhet jag har gjort under åren är att tillverka nya saker av befintligt eller medtaget skräp. Låt barnen använda fantasin. Vi har exempelvis ofta gjort fina askar till förvaring, leksakshus/dockhus/akvarium av pappkartonger, pennburkar av metall burkar och så vidare. Bygga skräprobotar och andra större projekt har också lockat barnen under åren. När det gäller att återanvända såsom att ordna det så populära klädbytardagarna alternativt leksaksbytardagar är det dessutom enkelt att göra vårdnadshavare delaktiga och engagerade.   [playlist id="48339" context="jrf"]   I just den här sessionen skulle man kunna koppla till/förankra i lpfö: Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, • utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, Förskollärare ska ansvara för– • att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker, – ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper, ska stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik, Arbetslaget ska • ge barn möjlighet att förstå hur egna handlingar kan påverka miljön, och ge barn möjlighet att lära känna sin närmiljö och de funktioner som har betydelse för det dagliga livet samt få bekanta sig med det lokala kulturlivet. Förskolan ska sträva efter att varje barn • utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö Arbetslaget ska dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla – barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och – föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara.   När man dokumenterar använder jag dessa dokumentation/reflektions stödstolpar att tänka kring alla aktiviteter i barngrupp: 1. Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten? 2. Vilken utmaning vill vi ge till barnen? 3. Hur/vad gjorde barnen? 4. Vad sa dem/Vad visade barnen intresse för? 5. Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra? 6. Hur går vi vidare? 7. Vilken är kopplingen till läroplanen?
torsdag 30 Aug 2018 kl 18:17
Lekfullt lärande (del 2 av 3): Addition och subtraktion eller “räkna plus och minus”!
Vi adderar och subtraherar mycket oftare än vad vi är medvetna om! Vardagsmatematiken i förskolan, den matematik man knappt tänker på som pågår hela tiden, är så kul. Synliggör man matematiken tydligt så ser man att den finns överallt omkring oss och den blir så mycket roligare att upptäcka. Vi dukar tillsammans, räknar närvaron i gruppen, delar saker, lägger till och drar ifrån, sorterar och gör mönster och så mycket mer. Jag minns själv mängdlära klart och tydligt och hur roligt det var. Det här när man lägger till och drar ifrån från olika mängder för att få rätt antal och ser vad som är större och mindre mängd. Flera barngrupper jag har haft genom åren tilltalas verkligen av att få sortera föremål i rätt mängder. En övning jag brukar göra då med barnen kallar jag för föremål och siffra. Jag lägger ut siffror (inplastade kort) i ordning ett till tio och har en mängd attraktiva föremål i en ask som sedan ska sorteras under rätt siffra. Exempelvis en sten, två pärlor, tre knappar osv. Vi vet att flera pedagoger har önskat lite nya aktiviteter med fler utmaningar i matematik därför presenterar vi denna vecka addition och subtraktion. I höst kommer vi även att bland andra nya aktiviteter presentera 10 kamrater. Det är tal som tillsammans blir tio. Vårt räknesystem bygger på en bas på tio. Därför är det viktigt att vi ger barn möjligheter att få leka, göra och befästa uppgifter kring dessa. 10+0=10 9+1=10 8+2=10 7+3=10 6+4=10 5+5=10 4+6=10 3+7=10 2+8=10 1+9=10 0+10=10 Session: Prata, räkna högt, medvetandegör, befäst och tydliggör matematik inför barnen kontinuerligt i alla vardagssituationer i förskolan. I alla rum och i samtliga situationer under dagen sker matematik. Börja konkretisera olika mängder för barnen. Använd begrepp ord och uppmaningar som många, få, plus och minus, hur många behöver man, kan du räkna dessa osv. Gör sedan i ordning en ask med olika föremål. Plasta in tio sifferkort med siffror från ett till tio. Uppmuntra sedan barnen efter ni själv visat hur det går till att sortera rätt antal föremål under rätt siffra att leka och räkna olika mängd och antal föremål. Gör sedan ytterligare en enkel övning med hur många behöver man om man har en knapp här och det ska bli två osv. Dra även ifrån och ställ frågor som exempelvis här har vi fem små leksaksbilar och det ska vara fyra hur gör man? Gör sedan aktiviteterna addition och subtraktion i Jaramba. När man dokumenterar använder jag dessa dokumentation/reflektions stödstolpar att tänka kring alla aktiviteter i barngrupp: 1. Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten? 2. Vilken utmaning vill vi ge till barnen? 3. Hur/vad gjorde barnen? 4. Vad sa dem/Vad visade barnen intresse för? 5. Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra? 6. Hur går vi vidare? 7. Vilken är kopplingen till läroplanen? Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang Förskollärare ska ansvara för – stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling, Arbetslaget ska • utmana barns nyfikenhet och begynnande förståelse för språk och kommunikation samt för matematik, naturvetenskap och teknik,
torsdag 28 Jun 2018 kl 16:14
Naturen som inspiration (del 1 av 3): Färgerna och intervju med Pernilla Stalfelt
Ingen kan väl undgå att se fantastiska skiftningar ute i naturen? Som de olika nyanserna av grönt exempelvis. Vi flyttar gärna den dagliga verksamheten mer och mer utomhus så här års där barnen har mycket fritt utrymme till att leka och upptäcka i naturen tillsammans. Sociala kontakter/relationer är också ofta mer etablerade nu mot slutet av terminen/läsåret. Barnen har knutit kontakter inom gruppen, de socialiserar sig med varandra och känner en trygghet som helhet. De ser varandras olikheter likt ett spännande färgspektrum och vem vet dessa relationer kan bli varaktiga för livet. Ett gemensamt intresse för just färger möter vi tillsammans överallt vilket attraherar och lockar till så mycket skapande lek och intressen i förskolan. Vi pedagoger vill göra miljön attraktiv och lockande och tänker ofta färgkodat. Därför sorterar vi ofta och iordningställer i miljön efter färger. Barn kategoriserar också ofta omedvetet i sin miljö efter färg och form med mera. Jag ser verkligen atmosfären och miljöns betydelse för barnens lärande vilket stöttar och vägleder till gemensam kunskap och utveckling. Förskolan är en levande mötesplats för social, kulturell och kommunikativ stimulans. Barnen leker, lär och möter dilemman dagligen. De ska kunna växla mellan olika aktiviteter och få använda sin fantasi och kreativitet både inne såsom ute i naturmiljö. Boken Färgerna av Pernilla Stalfelt är också en utmärkt miljö att upptäcka alla nyanser av tillvaron i och nu finns den även i en digital version i Jaramba.     Session Börja med att uppmärksamma färger kontinuerligt och använd begrepp som mörkt och ljust. Ställ öppna frågor till barnen som exempelvis hur ser den ut, vad hittar vi som är blått omkring oss, är det också blått och så vidare. Upptäck boken "Färgerna" av Pernilla Stalfelt i Jaramba och peka och klicka er fram bland saker i olika nyanser av grundfärgerna. (Som pedagog titta även på intervjun här i bloggen och bli inspirerad av att blanda färger och upptäcka tillsammans med barnen.) Använd förskolans rika miljö att titta på saker omkring er såväl utomhus som inomhus. Uppmana barnen att hitta saker i en speciell färg. Eller ta med hemifrån. Roligt kan vara att sedan gradera fynden från mörkt till ljust och tvärtom. Varför inte ta och plocka gröna blad eller blå blommor. Blanda färger (flytande täckfärg att rekommendera)  , gradera dessa eller försök att hitta så många nyanser ni kan. Ta sedan in fler färger och blanda med för att hitta de ”rätta” nyanserna som matchar fynden eller upptäck nya tillsammans. Något jag ofta har gjort som barnen har tyckt om är att göra collage av dessa fynd. Klistra blommor, blad eller kanske bilder efter färgnyanser och måla bredvid i nyans för att se tydligt hur man kan koppla ett föremål till en färg. Barns flöde av tankar och kunskap bildar som sagt en bank av mångfald som i denna session och lek kring färger. Vilket är en ypperlig aktivitet för att fånga barns intressen inom så många olika områden. [asset id="104184"] När man dokumenterar använder jag dessa dokumentation/reflektions stödstolpar att tänka kring alla aktiviteter i barngrupp: 1. Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten? 2. Vilken utmaning vill vi ge till barnen? 3. Hur/vad gjorde barnen? 4. Vad sa dem/Vad visade barnen intresse för? 5. Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra? 6. Hur går vi vidare?   Vilken är kopplingen till läroplanen? I just den här sessionen skulle man kunna koppla till/förankra i lpfö Förskolan ska sträva efter att varje barn • utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, 2.2 UTVECKLING OCH LÄRANDE Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. Förskollärare ska ansvara för– ges goda förutsättningar att bygga upp varaktiga relationer och känna sig trygga i gruppen, 2.3 BARNS INFLYTANDE I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden Förskollärare ska ansvara för att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, inne håll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas.
torsdag 24 Maj 2018 kl 13:50
Tillsammans (del 3 av 3): Utforska omvärlden trafiksäkert
Snart är det skoldags för de lite äldre barnen på förskolan och ni kanske har så kallade ”skolgrupper” för dessa blivande skolbarn. De brukar vara mysigt att göra detta till en speciell dag i veckan. Att man gör roliga aktiviteter tillsammans och känner en längtan, förväntan och extra mycket samhörighet och gruppkänsla. Barn är nyfikna på och gillar i allmänhet symboler som ni märkt. Därför har jag rekommenderat att ta fram ett trafikmemo som nu dykt upp i Jaramba! [asset id="97546"] När jag har haft skolförberedande grupper genom åren har jag brukat ha trafikmärken som just ett ämne att ta upp inför skolstart. Jag minns själv att jag hade ett memory i pappersform och tyckte det var väldigt spännande att lära mig om dessa. Det är möjligen ett av de ämnen som man kanske vill beröra inför övergång mellan förskola och skola då barnen kanske börjar ta sig på egen hand till skolan inom kort. Vi vill såklart förbereda och samverka tillsammans med alla berörda på bästa sätt så övergången blir så bra som möjligt på alla sätt och vis. Session Ta en promenad i närområdet och uppmärksamma trafikmärken och skyltar omkring er. Gör sedan Jarambas aktivitet trafikmemo antingen ute på en plats där ni slår er ner eller när ni kommer tillbaka till förskolan. Be barnen senare ta med en bild på ett trafikmärke de intresserar sig för. Ett förslag kan vara att sedan rita upp en stor miljö eller en karta där ni placerar ut trafikmärken. En annan populär aktivitet för att befästa betydelsen av dessa är att plasta in dem och gör små egna trafikskyltar till lek i sandlådan ute/inne eller till bilbanor och tågbanor inomhus. Eller varför inte göra en egen bok eller skapa ett eget memory. Var det någon speciell symbol som intresserade? Kan vi sortera dem i olika grupper? Den här veckan vill jag även tipsa om en härlig musikvideo med figurerna Ajja och Bajja. [asset id="110461"] Ajja och Bajja är skapade av logopeden Elvira Ashby som skriver och gör språkinlärning rolig, inspirerande och stimulerande för alla. Ännu mer fint material från Elvira kommer till hösten.
onsdag 9 Maj 2018 kl 11:37
Tillsammans (del 2 av 3): Vårens blommor
Många har uppskattat den lilla pekboken om vårens blommor, och också använt den som inspiration för upptäcktsfärder ute i naturen. Jag kan glädja er med att den kommer att följas upp av en rad små minilexikon med svensk flora och fauna, bland annat om sommarblommor, fåglar, träd och insekter. Det enkla upplägget i aktiviteten är att ordet kommer skriftligt och muntligt när du klickar på bilden. Ett tips är att använda den som en frågesport. Låt barnen utmana varandra att gissa namnet, innan de klickar för att höra svaret! [asset id="110089"] Vårens blommor finns i spellistan ”Årstider” i Naturvetenskap.
onsdag 2 Maj 2018 kl 14:30
Djur & växter (del 3 av 3): Ut och upptäck våren!
Våren är verkligen på väg, eller är den inte redan här? Vi börjar vara ute än mer under dagarna och nu ser man fler kännetecken som minner om vårens antågande. Man ser knoppar på träd och buskar. Djuren vaknar till liv, inte bara våra vanligaste insekter och fåglar, men med klart tydligare ljud och kvitter på morgonen. En annan tydlig förändring är självklart också vädret och ljuset. Barn uppmärksammar allt detta liksom vuxna. Det brukar då vara vanligt att hitta vårtecken som en aktivitet i förskolan. Senare kikar de flesta liksom jag kanske vidare på lite kretslopp som exempelvis frö till färdig växt, utveckling puppa till fjäril eller yngel till groda och så vidare. Ett intresse för just blommor och det som händer i naturen börjar ofta väckas i förskoleålder. Något som jag gjort mycket i barngrupper genom åren är att så och plantera såväl inomhus som utomhus. Alla möjliga sorters kärnor och fröer. Jag prövar mig fram hur de ska stå för bästa ljus. Sedan observerar jag tillsammans med barnen hur de tar sig. Vi märker likheter och skillnader och jag låter barnen ta hand om och vårda sina plantor på egen hand. Jag planterar gärna i glaskärl och i genomskinliga krukor så barnen får en tydlig bild i genomskärning på växtprocessen. Det kan även vara extra spännande med plantor som ananas, avocado, eller varför inte en ingefära, krasse, citruskärna eller vitlök. Det är lätt att lyckas med solros annars plantera förslagsvis pumpa, ärtor, tomater, gurka och örtkryddor. Jag glömmer aldrig lyckan när en liten pojke fick ”helt riktiga” paprikor på plantan som han utryckte det. Använd fantasin och chansa. Det är hög tid att göra det nu om ni inte redan har börjat. Kika gärna på nya aktiviteten ”Hitta katten/hunden” för att återknyta till föregående inlägg med djuren. Det kan vara kul! [asset id="108906"]   Förslag på session Märker ni ett intresse för de blommor och växter som poppar upp under våren. Gör då aktiviteten klicka stava med våra vanliga svenska vårblommor och lyssna på boken "Svea planterar" [asset id="74574"]   Använd ”blomboken” som ett litet underlag och gå på upptäcksfärd i närmiljön och ta med aktiviteten och leta ute. Gå vidare med att plocka de blommor ni sett samt gör egna små böcker, torka blommorna, rita av eller skriv av. Texten finns i aktiviteten så låt barnen som vill skriva av orden och ljuda bokstäver tillsammans. Uppmuntra barnen att ta med en blomma hemifrån, eller kanske en bild på en blomma, ta reda på fakta och gör collage.  Eller varför inte måla och rita av blommorna ni hittat. Blanda gärna färgerna tillsammans för att se på nyanser. Upptäck samband med blommor och växter. Vilka är lika och är de olika färger beroende på årstid och så vidare. Gör ett eget memory av de blommor ni ritat av eller skrivit av namnen på från aktiviteten. Intressant kan det likaså vara att som sagt så och plantera blommor efter årstider. I förskolemiljön lär sig barnen naturligt att vårda och ansvara för miljön och allt levande. Ta gärna även vårdnadshavare till hjälp för att ta med skott eller frön/kärnor som de har med hemifrån. Automatiskt gynnas ett inflytande och och en delaktighet i verksamheten. Barn och vuxna ser det roliga med variation och det gynnar givetvis självklart ett kooperativt lärande. Som med allt lärande blir det roligare att belysa våren genom att blanda aktiviteter med film, sagor och sång också. Glöm inte att flytta ut verksamheten utomhus! När man dokumenterar använder jag dessa dokumentation/reflektions stödstolpar att tänka kring alla aktiviteter i barngrupp: Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten? Vilken utmaning vill vi ge till barnen? Hur/vad gjorde barnen? Vad sa dem/Vad visade barnen intresse för? Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra? Hur går vi vidare? Vilken är kopplingen till läroplanen? Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,  utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, Förskollärare ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen– upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker, ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper,– stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik, Arbetslaget ska ta vara på barns vetgirighet, vilja och lust att lära samt stärka barns tillit till den egna förmågan, Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn • utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, • utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, visar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. och • utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Barns inflytande De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten.
onsdag 11 Apr 2018 kl 12:02
Språk (1 av 3): Språket som leksak
Små barn har självklart olika grad av intresse för ord, ljud och senare stavelser. De hör och ser sitt skrivna namn och blir ofta nyfikna på tecken i alla dess former. I sin omgivning möter de mängder av ljud och symboler. De flesta barn är även tidigt intresserade av att skriva av, rita och kopiera skrivna ord och symboler. Uppmärksammar de skrivna ord och symboler kan de snabbt koppla till ord och företeelser. Att även koppla ihop bild eller symbol med ett ljud när de börjar leka och laborera med ljud såsom med rim och ramsor gör det ännu roligare och lärorikt.    Barn som lyssnar aktivt i samtal, när vi sjunger och hör olika rim och ramsor uppmärksammar meningar och enskilda ord. De hör ord som låter likadant för att sedan börja lyssna efter stavelser och enskilda fonem. Därefter blir det naturligt att intressera sig för själva fonemet som avslutningsvis delas upp och sätts ihop till ord/fonem.  Som jag nämnt tidigare följer jag med fingret samt uttalar ord och ljud när jag läser och såväl som när jag skriver inför barnen. Barn ser då ofta ord som hela ordbilder. På ett lekfullt sätt kan de då börja ”läsa” i helordsbilder. På förskolan, brukar jag för att öka den språkliga medvetenheten, göra många rimlekar både i form av ramsor, bildkort som man kan matcha ihop i par samt flera klappa takten övningar och sånger. Jag leker medvetet med aktiviteter som uppmärksammar vad börjar ordet på, men även så småningom med vad det slutar på, allt för att ge barnen så många enskilda ljud som möjligt. Hitta på historier med lika begynnelsebokstäver är alltid ett populärt inslag som jag har upplevt (Björnen Beata börjar baka bröd....). I en barngrupp jag hade häromåret hittade vi avdelningsvis på sånger och verser med alla färger kombinerat med djur och namn på samma bokstäver. Dessa sånger illustrerade barnen sedan själva. Jag placerar även ut många ordberikande kort i verksamheten. Språkkort med bild och text samt klistrar fast text på föremål i miljön där det står stol markerat på en stol exempelvis. Detta brukar intressera barnen samt att de då oftare ”läser” i bilder. Enligt min erfarenhet ökar såväl intresset för att skriva, kopiera av samt ser sina bokstäver i texter. Session Gör barn uppmärksamma på ljud genom att lyssna och ställa frågor som vad hörde ni, hur lät det eller hörde ni bilen och så vidare. Lek kontinuerligt med rim och ramsor och få barnen med på tåget på så vis som att uppmana dem att ”kan ni rimma på ko, sko . Det är alltid bra att avsluta med frågor som hörde ni, lät det likadant, för att få en uppfattning om barnen tyckte det var roligt och har lyssnat och förstått. Uppmärksamma både långa och korta namn såväl i tal som i skrift ”Lyssna och titta, Nils är ett kortare namn än Alexandra” Klappa barnens namn i stavelser i takt . Ett tips kan vara att göra det än mer tydligt och synligt om man lägger ut prickar under namnen för att markera. Så här till exempel Carl (en prick),  Al bert (två), eller, So fi a (tre). Uppmana barnen, om du har ett par olika föremål på en bricka, att hitta saker i miljön som börjar på samma bokstav eller låter nästan likadant. Hitta långa och korta ord. Bjud in föräldrar till att kommunicera kring ord, symboler och ljud barnen är intresserade av. Låt barnen ta med eller leta upp bilder i tidningar på symboler och intressanta ord och sådant som rimmar på varandra. Alltså först börja att ljuda och hitta bokstavsljud för att på så vis senare lära sig ords ljudmässiga uppbyggnad och för att kunna sätta i rätt ordningsföljd. I Jaramba finns aktiviteter vilka har olika sätt att ljuda och stava på. Nytt den här veckan är Stava med fordon men i listan ABC hittar ni flera roliga övningar. När man dokumenterar använder jag dessa stolpar för reflektion och dokumentation kring alla aktiviteter i barngrupp: 1. Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten? 2. Vilken utmaning vill vi ge till barnen? 3. Hur/vad gjorde barnen? 4. Vad sa dem/Vad visade barnen intresse för? 5. Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra? 6. Hur går vi vidare? 7. Vilken är kopplingen till läroplanen?   Just den här sessionen skulle man kunna koppla till följande i läroplanen för förskolan "Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner,– stimuleras och Förskollärare ska ansvara för utmanas i sin språk­ och kommunikationsutveckling."
fredag 2 Feb 2018 kl 14:03
Lär genom intressen (3 av 3): Bejaka det naturliga intresset för berättelser!
Hur ofta har vi inte sett små barn ”låtsasläsa” böcker eller gå omkring och bära på en ganska sliten favoritbok?  Och hur vanligt är det inte att de önskar att vi läser om samma sagor? Barn vill gärna hålla en historia levande, kunna relatera till eller identifiera sig med handlingen och huvudpersonerna. Barn kan också ha ett starkt intresse för något som de vill veta mer om. Se det då som ett utmärkt tillfälle att koppla intresse till högläsning. Högläsning är viktig då den ökar läsförståelsen som i sin tur även väcker intresset för språket och vidare att skriva och läsa. Att få lust att läsa ger dessutom både spänning och glädje. Kanske kan det rent av vara pirater och äventyr som fångar barnens intresse just nu?   Jag har alltid sett till att ha många böcker synligt och tillgängligt i förskolemiljön. Böcker som aktuellt kopplar till årstider, högtider, helger och det som intresserar barnen och har naturlig koppling till det som vi gör i barngruppen. Om man erbjuder olika sorters böcker och som komplement till allt övrigt material utvecklar barn ännu större intressen enligt min erfarenhet. Jag placerar böcker i hyllor, lite sorterat efter ämnen, gärna sifferböcker exempelvis bredvid material som rör matematik och så vidare. Jag lägger även stor vikt vid att det finns tillgång till både fotografier och tecknade bilder. Allt för att barnen ska få så rik variation i fakta och bildspråk som möjligt. Att läsa tillsammans är givetvis förknippat med en mysig och avkopplande stund. Låter vi barnen dessutom dela sina erfarenheter under lässtunder stimuleras ett kooperativt lärande. Viktigt i högläsning är att få barnen att uppmärksamma en början, mitten och ett slut. Att ges möjlighet att hålla en handling och historia levande och sedan kunna tillåtas vara laborativ med den är också roligt och kreativt. Genom att lära och leka med nya ord, begrepp och sammanhang stimuleras fantasin och det underlättar relaterande till verkligheten. Ger man barnen stort talutrymme efter läsningen kan de gärna återberätta och summera handlingen tillsammans. Session Högläsning/intresse Läs och gör barn uppmärksamma på bild och symbolspråk omkring dem kontinuerligt och dagligen. Se till att ha böcker, bilder, språkkort och dokumentationer tillgängligt och synligt för barnen. Försök fånga barnens intressen och se till att ha böcker i aktuella ämnen i miljön, gå till biblioteket alternativt uppmuntra barnen att ta med böcker hemifrån. Ett utmärkt tillfälle är att tillåta barnen i dialog med vårdnadshavare ta med en favoritbok. Detta gynnar samarbetet kring barns intressen samt ger inflytande och delaktighet i verksamheten. Under samlingar har jag läst för alla barn så att vi tillsammans kan få ta del av de böcker som tas till förskolan. Inled alltid en stund av högläsning med att fråga om någon läst boken och vet vad den handlar om. Genom att tillsammans titta på bilden på framsidan kan vi då förutspå handlingen? Jag upplever att när man ställer öppna frågor under lässessioner (vad- eller hur-frågor) blir det ofta naturligt och utan värdering som barnen berättar och delger sina erfarenheter, tankar och reflektioner. Tar man pekfingret till hjälp och följer texten i boken blir det extra tydligt enligt min erfarenhet när vi läser för barn. Då uppmärksammar de hur det går till att man läser uppifrån och ner och från vänster till höger. Berikande är det på många sätt då de ser olika tecken, symboler och uppfattar bildspråk. Genom högläsning lär barn sig omedvetet uppbyggnad av ord, lär sig nya begrepp, får tydliga inblickar i olika sammanhang samt ökar sin koncentration. Rösten och tonläget man använder sig av är också intressant liksom att eventuellt ha föremål tillgängligt som förstärker berättandet. Återberätta och reflektera alltid i slutet för att fånga upp om barnen uppfattat en början, mitten och ett slut. [caption id="attachment_2841" align="alignleft" width="300"] Pino på skattjakt hittar ni under ämnet Språk i Pinos egen spellista![/caption] I Jaramba Förskola hittar ni inlästa böcker som är perfekta för barnen att samlas kring. En av de senaste är "Pino på skattjakt", en spännande berättelse som ni kan samlas kring för att sen gå på skattjakt i Jaramba efter ännu mer pirat-relaterat skoj! [caption id="attachment_2836" align="alignnone" width="250"] Hitta paren bland piratsaker Ledtråd: Leta i Matematik/Färg & Form[/caption] [caption id="attachment_2840" align="alignnone" width="250"] Sortera piratskatten Ledtråd: Leta i Matematik/Färg & Form[/caption] [caption id="attachment_2837" align="alignnone" width="250"] Pussel med piratskepp Ledtråd: Leta i Matematik/Pussel[/caption] [caption id="attachment_2838" align="alignnone" width="250"] Stava piratord Ledtråd: Leta i Språk/ABC 3-6 år[/caption] [caption id="attachment_2839" align="alignnone" width="250"] Peka/klicka på piratord Ledtråd: Ligger i Språk/ABC 1-2 år[/caption]      
fredag 19 Jan 2018 kl 16:40
Lär genom intressen (2 av 3): Var bor djuren?
Barn söker som sagt kunskap naturligt efter det som väcker intresse och ett exempel på något som är spännande och fascinerande för alla åldrar är Världens djur. Karaktärer i böcker, film och spel är ofta djur precis som många leksaker och kramdjur, så barn exponeras mycket för dessa i olika tappningar. Så det är bara naturligt att förr eller senare uppstår frågan: var bor djuren på riktigt? Djur och kontinenterna är vanligt som tema eller projekt i förskolan och något som kan ta olika riktningar och kännas oändligt och lärorikt. Som världsmedborgare kan man inte heller få nog av fakta från våra olika kontinenter. Genom att lära om djur och andra levande ting och deras livsvillkor, lär man sig också att visa respekt. Man utvecklar den empatiska förmågan och tar ansvar. Jag upplever att när man talar om djur så blir det också tydligare hur man kan påvisa kretslopp och att allt hör ihop i natur och djurrike. Man kan givetvis väva in allt möjligt spännande om våra kontinenter under resan runt jorden. Session Börja med att gå från det stora till det lilla genom att visa en jordglob och visa på var land och vattnen finns. Benämn sedan de olika kontinenterna. Belys en kontinent i taget. Nämn kortfattat och visa bilder på de djur som är mest typiska för den kontinenten. Gör sedan Jarambas aktivitet ”Världens djur” Det kan vara roligt om barnen sedan själva får göra en avbild över kontinenterna och rita eller klistra djurbilder till rätt kontinent. Är det något djur som specifikt intresserar, stanna då upp och sök mer fakta tillsammans. Flödet av barns samlade tankar och erfarenheter genererar ett kooperativt lärande. Består barngruppen av olika nationaliteter kan det vara extra lärorikt att under samling även bjuda in föräldrar att delta, visa bilder från olika platser, titta på mat, språk, människor, byggnader och annat som intresserar barnen. Att se likheter och skillnader hos fenomen fascinerar. Ur läroplanen för förskolan: 2.2 UTVECKLING OCH LÄRANDEFörskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet.
fredag 12 Jan 2018 kl 10:33
Så genomför du en session om färger och mönster
De flesta förskolegrupper leker och skapar dagligen kring färg och mönster både medvetet och omedvetet. Att mer aktivt uppmärksamma barnen på begreppen öppnar upp en hel värld av kreativt och roligt lärande. Som pedagog märker man intresset i barngruppen när barnen frågar efter vissa färger och mönster, söker sig till eller sorterar efter dem. Rikta då mer uppmärksamhet till kläder och föremål omkring barnen genom att specifikt benämna ”Kan jag få den blå bollen?”, eller ”den prickiga tröjan” istället för bara boll och tröja. Låt dem sedan upptäcka själva och dela med sig av gemensam kunskap till varandra genom olika sorteringsaktiviteter. Försök även få dem att hitta saker med liknande färger och mönster i miljön. Läs mer om färger och mönster i mitt förra inlägg! Tips på hur man kan lägga upp en kortare session: Sjung Färgsången tillsammans Be barnen ta med ett föremål hemifrån som representerar en färg i taget som ni lyfter fram och presentera i grupper eller under samling. Måla sedan med vattenfärg, också en färg i taget. Med vattenfärg upptäcker barnen själva lättare nyanser av en och samma färg genom att ta mer eller mindre vatten och färg på penseln. Dokumentera kring barnens bilder. Tips på hur man kan lägga upp en längre session: Gör aktiviteter som Sortera bilar och Sortera knappar efter färg i små grupper. När barnen gjort ett par av dessa föreslår jag att i samma små grupper sätta sig i en liten samling centralt och med överblick över material i ett rum. En aktivitet som är populär och som jag ofta leker i barngrupp är att lägga föremål bredvid eller på ett pappersark som illustrerar den färg vi belyser. Vill man fokusera på mönster i stället så kan man leka leken på samma sätt fast med ett ark illustrerat med ett mönster. Titta sedan tillsammans på filmen Baby Iggys lera för att efteråt prata om och befästa begreppen under samling. Ställ frågor som ”Vad var blått i filmen?, ”Minns ni något som var rött?” osv. Till samling eller i smågrupper kan det även vara roligt att följa upp med att ta med utklippta eller utskrivna bilder hemifrån på föremål i lika färger eller mönster. Gör stora collage på förskolan med en färg i taget. Eller titta på nyanser och lägg föremål eller pappersbitar i olika nyanser och gradera från begreppen mörkt till ljust och tvärtom. När jag dokumenterar använder jag de här stödstolparna: 1. Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten? 2. Vilken utmaning vill vi ge till barnen? 3. Hur/vad gjorde barnen? 4. Vad sa de/Vad visade barnen intresse för? 5. Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra? 6. Hur går vi vidare? 7. Vilken är kopplingen till läroplanen? Just den här sessionen kopplar till följande i förskolans läroplan: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama.
torsdag 16 Nov 2017 kl 16:06