få Jaramba Premium 2 månader
gratis med telia zone

Jaramba #skrap

Lpfö 18!
Fira den nya omarbetade läroplanen för förskolan som kommer att gälla från och med nu den 1 juli!   Som vi har väntat på den nya reviderade läroplanen! Det har skrivits och spekulerats en hel del kring den. Men nu är den äntligen här. Mycket har tydliggjorts och ändrats med nya spännande begrepp. Det är värt att firas med somrig hallon- och marängtårta tycker vi. Men vad innebär då förändringen i Lpfö 18? Detta är några av de områden som Skolverket pekar på som viktiga: • Omsorg som en del av allt som sker på förskolan • Barns rättigheter • Förskollärares ansvar • Digital kompetens • Hållbar utveckling • Nationella minoriteters språk och kulturer • Rätt till teckenspråk • Kroppslig och personlig integritet • Jämställdhet • Stöd och stimulans utifrån barnets behov och förutsättningar Kort rör det läsning, integritet och personalens ansvar och betydelse. Begreppet undervisning finns nu med. De legitimerade förskollärarna ska ansvara för att bedriva och utveckla undervisningen i förskolan. Barnskötarnas roll och betydelse har också lyfts fram. Digital kompetens har förts in som begrepp för att ännu bättre förbereda barnen för framtiden. I den nya läroplanen finns också skrivningar om barnens rätt att vistas i naturen och att testa lekar och saker bortom könsstereotypa uppfattningar. Regeringskansliet har betonat att läsfrämjande och språkutvecklande arbete i förskolan skall lyftas fram i den reviderade läroplanen. Att barn ska ges förutsättningar och möjligheter att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om texter betonas som viktiga inslag. Begreppet hållbar utveckling, barns integritet (barns rätt att bli medvetna om den egna personliga och kroppsliga integriteten) samt hälsosam livsstil har förts in. Är Lpfö 18 ett tillräckligt tydligt styrdokument som går att använda i planeringen av undervisningen? Personligen tycker jag exempelvis att det är så bra att pedagogernas roller lyfts fram och betonas. Det är ett arbetslag vi arbetar inom, men vi har särskilda ansvar som förskollärare respektive barnskötare och det tydliggörs. Läroplanen känns mer modern, professionell och kvalitativ enligt min uppfattning. Dock undrar man givetvis om visionerna verkligen går att uppnå i vardagen. Vad gäller just digital kompetens, hur tänker ni rent konkret i ert arbetslag? Skriv kommentarer eller tankar i bloggfältet nedan!
måndag 1 Jul 2019 kl 8:47
Ge er ut och spana efter fåglar!
Finns det något härligare sommartecken än att höra tydlig och vacker fågelsång? Nu så här långt in i juni månad har många fåglar anlänt till vårt land igen. Så plocka fram kikare, papper, penna och kamera. Till detta passar aktiviteten ”Sommarens fåglar 2” i Jarambas Sommarspellista utmärkt.   Flertalet barn i förskolan jag har lärt känna genom åren har någon gång under förskoleperioden visat starkt intresse för fåglar. Barns dialog kring fåglar är rik och spännande. Frågeställningarna är oändliga och kan till exempel innehålla funderingar kring vilken mat fåglar äter, hur de kan flyga, hur långt de flyger, om alla flyttar till Afrika, hur breda vingarna är, vilka hot det finns mot fåglar, hur deras bon ser ut, hur äggen kläcks, vilka spår fåglar lämnar, hur skelettet ser ut, osv..   Jag har arbetat med barns läs- och skrivinlärning på ett naturligt sätt i projektform med just fåglar. Vi har då varit ute och lyssnat på deras sång och läten samt tagit egna bilder och sedan gjort egna böcker med tillhörande ljuduppspelning av fågelsång. Jag anser att det är ett perfekt sätt att själv få skriva och illustrera den fakta som mest fascinerar just det enskilda barnet eller gruppen. Att lära sig namnen är ett första steg i att samla fakta.   Så här kan man göra en liten session (Du hittar alla aktiviteterna i Sommarspellistan): Session 1. Gå ut på en promenad, spana och lyssna efter fåglar 2. Använd en kikare, fotografera, spela in ljudet 3. Gör aktiviteten ”Sommarens fåglar 2”. 4. Jämför bilderna ni fotade och de i aktiviteten 5. Gör din egen fågelbok. Skriv av namnen i aktiviteten och använd egna foton eller rita egna bilder.         Under lite vila senare under dagen, efter en sådan här aktivitet utomhus, kan det vara mysigt att se det nya avsnittet ”Miffy och den lilla fågelungen”. När man dokumenterar använder jag dessa dokumentation/reflektions stödstolpar att tänka kring alla aktiviteter i barngrupp: 1. Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten? 2. Vilken utmaning vill vi ge till barnen? 3. Hur/vad gjorde barnen? 4. Vad sa dem/Vad visade barnen intresse för? 5. Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra? 6. Hur går vi vidare? 7. Vilken är kopplingen till läroplanen? I just den här sessionen skulle man kunna koppla till/förankra i lpfö Barnen ska få förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att ges möjlighet att delta i fysiska aktiviteter och vistas i olika naturmiljöer. Med ett temainriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande. Utbildningen ska ta tillvara barnens egna erfarenheter, behov och det de visar intresse för. Men barnen ska också kontinuerligt utmanas vidare utifrån läroplanen genom att inspireras till nya upptäckter och kunskaper. Förskolan ska ge varje barn: - förutsättningar att utveckla förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. - intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa. - Förskollärare ska ansvara för att varje barn utmanas och stimuleras i sin utveckling av språk och kommunikation samt matematik, naturvetenskap och teknik, och får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande. - Arbetslaget ska utmana barnens nyfikenhet och förståelse för språk och kommunikation samt för matematik, naturvetenskap och teknik, skapa förutsättningar för barnen att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankar med hjälp av olika uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg, Förskollärare ska ansvara för att varje barn får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande.
tisdag 25 Jun 2019 kl 14:35
Lek- och läromedel (del 3 av 3): Dags för skräplabbet med Håll Sverige Rent!
Som jag skrivit och nämnt tidigare så har hållbar utveckling blivit en viktig del i undervisning och i barns vardag. Men det händer fortfarande att barn knappt ser varken soprum, sopstation eller något led i nedbrytningsprocesser. Det blir som att man enbart ser behållare som försvinner iväg. Hur kan man tydliggöra detta?   Det finns så mycket att utforska och infallsvinklarna är lärorika för alla beträffande skräp, återvinning, miljö och hållbar utveckling. Frågor som många barn ofta ställer är vad som räknas som skräp, hur mycket kastar man ute i naturen och vad kastar man. Därför tycker vi att det är extra roligt att presentera två nya aktiviteter om skräp på stranden. Frågan är hur vanligt är skräpet egentligen? Låt barnen reflektera kring detta och ställ upp i diagram. Att sedan prata vidare kring vad som händer med skräp i våra hav och vatten är viktigt. Högaktuellt med plastdebatten som tar upp djurens levnadsvillkor under dessa förfärliga omständigheter.       Låt också barnen öva på att sortera i aktiviteten ”På återvinningsstationen”. Det här med att nedbrytningsprocessen tar olika tid för olika föremål intresserar också många. När det finns mer tid att vara ute under sommaren varför inte återigen tydliggöra för barnen. Placera jordfyllda lådor utomhus där exempelvis en frukt, en pappbit, något i metall, en plast flaska osv grävs ner i jorden. Låt barnen själva bestämma skräp. Då kan de se hur stor skillnad det verkligen blir.         Så här kan man göra en liten session (Du hittar alla aktiviteterna i spellistan Skräplabbet): Session 1. Prata om skräpets inverkan på strand och i hav. Ställ öppna frågor. 2. Gå på skräpjakt på en strand. 3. Gör aktiviteten "Vanligaste skräpet på stranden" tillsammans 4. Jämför fynden i aktiviteten med andra fynd ni eventuellt hittade 5. Ställ upp i nya diagram om ni hade andra fynd på egen hand genom att rita/avbilda   När man dokumenterar använder jag dessa dokumentation/reflektions stödstolpar att tänka kring alla aktiviteter i barngrupp: 1. Vad är våra tankar/bakgrund till aktiviteten? 2. Vilken utmaning vill vi ge till barnen? 3. Hur/vad gjorde barnen? 4. Vad sa dem/Vad visade barnen intresse för? 5. Reflektioner från oss/Vad blev bra/mindre bra? 6. Hur går vi vidare? 7. Vilken är kopplingen till läroplanen? I just den här sessionen skulle man kunna koppla till/förankra i lpfö. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle. Barnen ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling såväl ekonomisk och social som miljömässig. Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället. Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld. Förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling, Förskollärare ska ansvara för att varje barn får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande.
fredag 14 Jun 2019 kl 9:20